Hoppa till huvudinnehåll

Volontärer räddar Lettlands flyktingmottagning

Marta Avotniece, i bakgrunden Agnese Freimane.
Frivilligarbetarna Marta Avotniece och Agnese Freimane (i bakgrunden). Marta Avotniece, i bakgrunden Agnese Freimane. Bild: Yle / Gustaf Antell Lettland,agnese freimane,frivilligt arbete

Lettlands system för att ta emot asylsökande är beroende av volontärers arbete. Myndigheterna gör bara det allra mest nödvändiga och har tidvis misslyckats med det.

EU-kommissionen klandrade dessutom nyligen Lettland för att landet inte har implementerat EU:s direktiv när det gäller stöd åt dem som redan har fått asyl.

- Jag kände att det är viktigt att göra något konkret i den nya verklighet som har slagit Europa och mitt eget land, Lettland, säger läraren Marta Avotniece.

Avotniece började engagera sig för invånarna på landets enda flyktingförläggning i somras. Då lade hon ner sin sommarskola och ville donera möbler och annat material till förläggningen.

Det visade sig vara näst intill omöjligt.

- Jag ringde runt till alla myndigheter jag kunde tänka mig, säger hon, men ingen visade något intresse för att hjälpa mig.

Hon förstod att det inte fanns något system för att ta emot donationer till flyktingförläggningen.

- Det var inte lätt, för jag ville vara säker på att mina saker verkligen skulle komma fram till flyktingarna. Där fanns leksaker åt barnen också.

Efter en hård kamp med byråkrater lyckades hon till slut få sin donation levererad till dem som bor på flyktingförläggningen.

- På något sätt gick det till slut. Staten borde sköta sina uppgifter, men den inte gör det. Sådan är verkligheten. Ingenting händer av sig själv, inte i mitt land.

Kort efter den här episoden bildades en Facebook-grupp för personer som vill hjälpa flyktingar och asylsökanden. Marta Avotniece var en av de första medlemmarna.

I dag har gruppen nästan 2 800 medlemmar, varav något tiotal är aktiva. Hundratals har hjälpt till med donationer för att finansiera gruppens verksamhet.

”Ett levande bibliotek”

Jag träffar Marta Avotniece på Kaņepes Kultūras centrs, Kaņepes kulturcenter i Riga.

Det privatägda kulturcentret har blivit navet i volontärernas arbete. När Svenska Yle besöker centret förbereder de ett evenemang för kvällen. Det heter ”Dzīvā bibliotēka”, Ett levande bibliotek.

Det går ut på att ett tiotal asylsökanden och personer som har beviljats flyktingstatus berättar om sina liv och hur de kom till Lettland för publiken.

- Vi glömmer lätt att det handlar om mänskor med en egen historia. De har erfarenheter och upplevelser som kan vara spännande att höra, säger Liene Jurgelāne, chef på Kaņepes.

Lettiska kulturcentret Kanepes chef Liene Jurgelāne (i mitten).
Kulturcentret Kaņepes chef Liene Jurgelāne (i mitten). Lettiska kulturcentret Kanepes chef Liene Jurgelāne (i mitten). Bild: Yle / Gustaf Antell liene jurgelāne,Riga,Lettland,flyktingar,asylsökande (process),frivilligt arbete

I salen har volontärerna radat upp fem bord med ett tiotal stolar. I ett angränsande rum finns det ännu ett bord.

Vid varje bord sätter sig ett par flyktingar eller asylsökanden och upp till tio åhörare. Gästerna har kunnat anmäla sig till tillställningen på förhand.

Efter femton minuter flyttar gästerna till ett annat bord. På det sätter kommer alla att få höra berättelser från åtminstone fyra bord.

Jag hoppas att våra gäster i publiken i kväll kommer att få uppleva många intressanta berättelser, säger Jurgelāne.

Matpaket skickas till flyktingförläggningen

Det här är ett socialt evenemang, men under vintern har volontärerna också känt sig tvungna att ta itu med mer grundläggande uppgifter som myndigheterna inte har klarat av.

- Om vi till exempel hör på nyheterna att en ny familj kommer till Lettland mitt i natten och vi vet att regeringen inte planerar att ta emot dem ordentligt, säger Marta Avotniece, så är vi där med mat och varma vinterkläder.

Under vintern har volontärerna också donerat paket med mat och hygienartiklar till invånarna på flyktingförläggningen och sådana som redan har fått asyl.

Staten betalar dem som bor på förläggningen 2.15 euro per dag, vilket inte räcker till för att täcka mer än de akuta basbehoven.

De som har beviljats asyl får mellan 97 euro och 139 euro i månaden.

Volontärerna försökte också sätta igång undervisning på lettiska, men det satte byråkratin stopp för.

Samarbete med myndigheterna har ändå förbättrats betydligt sedan Avotniece ville donera sina skolmöbler i somras, och sedan flyktingförläggningen fick en ny chef i december.

Men när volontärerna ordnar evenemang får de göra det helt ensamma, utan minsta stöd.

Vi är bara ett par journalister som har fått förtroende att delta under kvällens evenemang, och då mot löfte att inte filma eller banda in tillställningen.

Det är ett beslut volontärerna har tagit eftersom de känner att de inte klarar av att hantera relationen med media professionellt.

Alla deltagare vid evenamanget på flyktingmottagningen i Riga fick namnlappar.
Alla deltagarna i evenemanget fick namnlappar. Alla deltagare vid evenamanget på flyktingmottagningen i Riga fick namnlappar. Bild: Yle / Gustaf Antell Lettland,Riga,volontärarbete

De flesta letter är ovilliga att hjälpa

Opinionen i Lettland är starkt emot invandring.

I en opinionsundersökning som publicerades av nyhetsbyrån LETA i januari var 78 procent av invånarna emot att ta emot flyktingar och av dem var över hälften kategoriskt negativt inställda.

Bara en av sextio, det vill säga 1,6 procent, vill att Lettland ska öppna dörrarna för fler flyktingar. Var sjunde person, 14,1 procent, är snarare positivt än negativt inställd, enligt LETA.

Marta Avotniece tror ändå inte att myndigheternas ointresse beror på illvilja.

- Jag vill inte bara skylla på regeringen och myndigheterna, det här är ett samhällsproblem, säger hon. I vår kultur undviker mänskor att ta ansvar. Ingen vill göra något den kan klandras för.

Politikerna inser sina misstag

Organisationen Drošā māja har jobbat med människosmuggling och flyktingfrågor i flera år. Det är en liten organisation som delvis får sin finansiering från staten.

Där upplever de att politikerna först nu har insett hur dåligt systemet fungerar.

- Hittills har integrationen skötts på projektbasis, säger chefen Sandra Zalcmane. Nu jobbar regeringen på att utveckla hela systemet från grunden.

Enligt Zalcmane klarade det projektbaserade systemet sig bra ända tills för ungefär ett år sedan, då antalet personer som anlände till Lettland började stiga.

Reformerna kommer steg för steg

Förra året kom 600 asylsökande hit, vilket innebär att det sammanlagda antalet asylsökningar Lettland har tagit emot sedan år 1998 nu närmar sig 1 800.

Av dem har ungefär 200 personer beviljats asyl och sju personer har fått lettiskt medborgarskap.

- Regeringen har tagit alla nödvändiga beslut, säger Zalcmane, men det tar tid att få dem implementerade i alla ministerier och myndigheter.

I början av december gjorde regeringen de lagändringar som ansågs nödvändiga för att förnya Lettlands flyktingmottagningssystem och asylprocess. Bara några dagar senare avgick regeringen.

Först i mitten av februari tillträdde den nuvarande regeringen och under de här två månaderna gick reformarbetet långsamt.

Nu lovar myndigheterna att Lettland, med hjälp av nya EU-pengar, ska göra ett bättre jobb. I mars ska också språkkurser börja på flyktingförläggningen i Mucenieki.

Agnese Freimane förbereder redan nästa veckas evenemang för asylsökande och flyktingar.
Agnese Freimane förbereder redan nästa veckas evenemang för asylsökande och flyktingar Agnese Freimane förbereder redan nästa veckas evenemang för asylsökande och flyktingar. Bild: Yle / Gustaf Antell flyktingmottagning,Lettland,frivilligt arbete,Riga

Flyktingarna litar på volontärerna

På evenemanget på Kaņepes berättar en av de irakiska kvinnorna hur hon kom till Lettland.

- Vi vandrade hela vägen till Österrike. Vart vi än kom, så viftade poliserna bara glatt oss vidare.

Hon, hennes man och deras barn var på väg till Finland och exakt hur de kom från Österrike till östra Lettland säger hon inte, men i Lettland blev det stopp.

- Vi hade aldrig hört om det här landet, förlåt att jag säger det, skrattar hon. När vi stötte på den lettiska polisen sa de att vi måste stanna här och så låste de in oss.

Den irakiska familjen beviljades nyligen asyl och har hittat en lägenhet i Riga där de bor temporärt. De fick hjälp av volontärer som dessutom fortsätter att leta efter en lämpligare bostad åt dem.

Enligt kvinnan har hon redan många vänner i Lettland, trots att det inte finns nästan några irakier i landet. Hon räknar upp en lång rad med namn på sina kompisar och de är nästan alla volontärer.

Afghanen Reshad Yassar Khumran är nöjd med kvällen. Han beviljades nyligen så kallad alternativ skyddsstatus eftersom det åtminstone just nu är för farligt för honom att återvända till Afghanistan.

Reshad från Afghanistan vid flyktingmottagning i Riga.
Reshad Yassar Khumran från Afghanistan var nöjd med tillställningen på kulturcentret. Reshad från Afghanistan vid flyktingmottagning i Riga. Bild: Yle / Gustaf Antell Lettland,Riga,afghaner

- Det här var ett viktigt evenemang för många mänskor vet ingenting om oss flyktingar, säger han.

Han är mycket medveten om fördomarna mot flyktingar som är så vanliga i det lettiska samhället. Volontärerna talar öppet med dem om vad som händer.

- Tack vare de här volontärerna får vi berätta om vad islam är och vilka som är muslimer.

Också Kaņepes chef, Liene Jurgelāne, är nöjd med kvällen.

- Allt gick jättebra, säger Liene Jurgelane. Många gäster sa efteråt att de nu känner att också de vill hjälpa.

Alla politiska partier i Lettland motsätter sig obligatoriska EU-kvoter i flyktingfrågor.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes