Hoppa till huvudinnehåll

Anne Hietanen: Tänk om man bara var nöjd?

Anne Hietanen
Anne Hietanen Bild: YLE/Barbro Ahlstedt anne hietanen

Man kan ju inte bara gå runt och vara nöjd. Hur skulle det se ut? Och var skulle vi befinna oss nu ifall folk bara varit nöjda hela tiden? Tänk på evolutionen!

Att vilja utvecklas och bli bättre - det hör till livet. Fast jag har faktiskt själv lagt mig på tvären. Jag har helt på eget bevåg bestämt mig för att jag är bra som jag är. Jag duger även när jag är dålig, när jag är halvbra och när jag inte ens är nära att vara mitt bästa jag. (”Mitt bästa jag” är annars ett uttryck jag ogillar. Det stressar mig för jag vet att mitt allra bästa jag är jag ungefär bara en gång i livet och tänk om det varit redan?)

Men allt har sin tid. Någon annan kanske känner att det passar med en förvandlingsfas just nu och det är lika okej det med. Att någon förvandlas betyder inte att alla andra behöver följa med. Vi som inte har lust måste få vila. Man får stanna upp och känna att livet inte behöver vara ett ständigt renoveringsobjekt. Må så vara att huset man bor i inte är snyggast i byn. Kan hända finns det damm överallt och att blommorna vissnat redan i fjol. Men det kan ändå vara vackert, i synnerhet om man ger sig lite tid att stanna upp och titta.

Alla måste exempelvis inte heller ha elitidrottskroppar, förstås om man är elitidrottare och det är tävlingssäsong, men inte annars. Alla behöver inte heller träna för att vara i sitt livs bästa skick.

Man behöver inte hela tiden göra allt. Denna insikt har varit skrämmande för mig. Om jag ligger i hängmattan smyger lätt oron på. Varför vilar jag när jag kan jobba?

Nu har jag lärt mig att också oron i hängmattan är värdefull. För om jag inte hela tiden springer mot bättre tider kanske jag hör en liten röst inom mig som kan berätta om större saker. Om människan känner oro, eller varför inte ett riktigt starkt illamående, är det kanske inte på grund av att måttbandet visar några centimeter för mycket eller för att det finns damm i hörnen. Kanske obehaget kommer för att mycket större saker är fel. Kanske vi ibland förändrar och utvecklar bara för sakens skull och låter de större problemen vara. Vi kanske inte ens vågar stanna upp och ta reda på vilka de kan tänkas vara.

Ibland kanske vi mår helt bra i hängmattan. Låt oss då må bra i hängmattan! Och visst är det upp till oss själva också att inte ta åt oss och suga in alla påtryckningar och förslag som kommer utifrån.

Hoppas ändå någon tar till sig just det här budskapet: Du är lika mycket värd vare sig du just nu väljer att hetsa och hålla på eller om du bestämmer dig för att vila lite och kanske ta en kopp kaffe till.

Läs också