Hoppa till huvudinnehåll

Dan Granqvist: Jag är feminist men…

Dan Granqvist.
Dan Granqvist. Dan Granqvist. Bild: Yle/ Seppo Sarkkinen. dan granqvist

Jag är feminist, men vet inte riktigt hur jag ska vara det. Just nu kallar jag väl mig själv för en halvvägsfeminist. Jag är inte fullärd men jag tror jag är på god väg. Det känns som om jag inte tillåts vara feminist före jag faktiskt kan allting som står i feministhandboken.

Det verkar finnas en liten (självutnämnd) elit inom feminismen som gör ett bra jobb i att skrämma bort nya feminister ur diskussionerna. Är man inte fullt insatt blir man hånad, missförstådd och tillskriven en massa åsikter man inte har. Främst utgående från kön och hudfärg.

Om jag inte vet vad dubbel bestraffning är så försvarar jag tydligen användandet av det. Om jag inte vet vad patriarkatet betyder så är jag en del av det. Om jag inte kan nämna minst 95% av alla härskartekniker så är detta definitivt en term jag kommer att få höra användas emot mig. Inte upplyftande och sakligt då alltså som vore konstruktivt, utan nedtryckande och utpekande.

Vi kan jämföra med hur det skulle se ut om samma förfaringssätt användes inom andra rörelser. Ta scoutingen till exempel.

Ett gäng nya vargungar, de nyaste och yngsta scouterna, är ivriga att få vara med om nåt stort och nytt. Största delen av kårens scouter är trevliga och välkomnande, men så finns det en patrull roverscouter som använder fina termer som latrin, tapto och WOSM. Dessutom kan roverscouterna knyta alla fem grundknopar på under 13 sekunder. Så långt låter det ju bra. Men när roverpatrullen får nys om att de nya vargungarna inte ens vet vilka grundknoparna är så börjar det kacklas som i en hönsgård i gryningen. Knoparna ska med våld läras ut med hjälp av liknelser om prinsessor, ormar och träd. Genast från början ska du va en superscout som vet och kan allt. Kan du inte så får du minsann höra om det. Inte av alla, men av roverpatrullen som varit med i flera år. De nya, nyss så ivriga, vargungarna har troligtvis gått på sitt första och sista möte.

En mer välkomnande och inkluderande diskussion om jämställdhet skulle få fler att delta i den.

Nu vet jag med säkerhet att det är många som läst denna text som redan lyft fram plakaten med texter som “vita kränkta män” och som redan nu vässer både pennorna och tungorna för att skola mig till en bättre människa. Det är EXAKT det som är problemet jag upplever med diskussionen. De stora strukturella problemen vi har i samhället kommer inte att kunna lösas av en liten grupp människor. Ju fler som vänder sig mot strukturerna desto bättre. Genom att hacka ner på varandra blir vi inte fler.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt