Hoppa till huvudinnehåll

Grodan lägger tusentals ägg

Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor.

Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen. När gelén runt äggen suger i sig vatten flyter rommen upp till det varma ytvattnet.

Närbild av grodrom
De svarta prickarna i grodrommen är de egentliga äggen. Närbild av grodrom Bild: Jon Rikberg/Natur och Miljö följ med våren

I varmt vatten utvecklas både äggen och grodynglen snabbare. Utveklingen blir långsammare i kallt vatten. Äggen klarar av några frostnätter men om frosten håller i sig en längre period på våren kan grodrommen förstöras.

Grodynglen utvecklas i genomsnitt på ett par veckor. Grodynglen har inga ben i början, bara en svans. De andas med gälar.

Under sommaren växer grodynglen till små vuxna grodor. Först utvecklas bakbenen, och strax efter dem kommer frambenen.

Samtidigt som benen växer ut, försvinner gälarna. De får lungor och simmar upp till vattenytan för att andas. Men de kan också samtidigt andas genom huden.

Grodyngel
Grodynglen andas med gälar. Grodyngel Bild: Yle/Monica Forssell grodyngel

I Finland finns det två grodarter som till utseendet påminner mycket om varandra: vanlig groda och åkergroda.

Åkergrodans rom stannar kvar på bottnen och flyter sällan upp till ytan.

Arternas rom är svår att skilja åt. Därför duger all grodrom som observation i projektet Följ med våren.

En åkergroda i vatten.
En åkergroda heter på latin rana arvalis. En åkergroda i vatten. Bild: Wikimedia commons åkergroda,Åkergroda,groda

Var hittar du grodor?

Grodor förekommer i hela landet. Så långt i norr som i Kilpisjärvi lever det grodor som klarar av den långa vintern.

Grodor trivs i fuktiga miljöer. Vatten är en förutsättning för deras reproduktion.

Grodorna ställer inte höga krav på vattenkvaliteten. Sjöstränder, näringsrika dammar eller långsamt strömmande bäckar duger alla lika bra som lekplatser. Diken kommer också i fråga.

Alla grodor är fridlysta i Finland. Därför får man inte samla grodrom i burkar. Man kan följa med utvecklingen från ägg till groda från stranden av vattensamlingen.

Vanlig groda, Rana temporaria

Det vanligaste groddjuret i Finland heter vanlig groda. Grodan förekommer i hela landet.

Om man råkar komma till rätt plats i april-juni kan man få en oförglömlig upplevelse, för det är då grodorna leker. Flera hundra hangrodor kan samlas på lekplatsen för att vänta på honorna och stämmer upp i en mäktig grodsång som en jättelik grodkör.

En vanlig groda på ett blad.
En vanlig groda. En vanlig groda på ett blad. Bild: Wikimedia commons Vanlig groda,vanlig groda,groda

En lämplig lekplats är en vattensamling med grunt vatten, t.ex. en damm, en strand, ett dike eller en bäck med svag strömning. Leken kan pågå i flera dagar.

Konkurrensen är hård och en grodhane behöver god tur för att lyckas para sig med en hona och befrukta äggen. Äggen läggs i form av stora romklumpar.

På ett par veckor utvecklas grodynglen. Grodynglen har inga ben i början, bara en svans. De andas med gälar. Under sommaren växer grodynglen till små vuxna grodor.

Först utvecklas bakbenen, och strax efter dem kommer frambenen. Samtidigt som benen växer ut, försvinner gälarna. De får lungor och simmar upp till vattenytan för att andas. Men de kan också samtidigt andas genom huden.

Den vanliga grodan äter maskar, larver, sniglar, insekter och spindlar, men kan också äta upp en annan groda. Grodan går i vintersömn.

De stora genomskinliga grodynglen tillhör den vanliga grodans och de små svarta är den vanliga paddan Bufo bufos yngel.
De stora genomskinliga grodynglen tillhör den vanliga grodans och de små svarta är den vanliga paddan Bufo bufos yngel. De stora genomskinliga grodynglen tillhör den vanliga grodans och de små svarta är den vanliga paddan Bufo bufos yngel. Bild: Wikimedia commons Grodyngel,Vanlig groda,Vanlig padda,grodor

Grodan och köld

Den vanliga grodan klarar sig i några dagar i minus två grader. Vanligtvis går grodorna i dvala för vintern.

Den vanliga grodans kusin den sibiriska salamandern kan klara av köldgrader upp till minus 35 grader. Grodor kan frysa och överleva. En frusen grodas ämnesomsättning har så gott som stannat upp och dess hjärta, blodcirkulation och andning har upphört helt och hållet. Nästan två tredjedelar av vattnet i grodans kropp har frusit.

Grodan producerar ämnen som stoppar nedfrysningsprocessen. Bland annat glycerol och glukos motverkar bildningen av iskristaller som kan spräcka cellväggarna.

Skogsgroda på stenar.
Den nordamerikanska skogsgrodan klarar sig flera veckor i minus sex grader. Skogsgroda på stenar. Bild: Wikimedia commons Skogsgroda,groda

Kännetecken:

Den vanliga grodan är 5-10 cm lång. De två grodarterna som lever i Finland, den vanliga grodan och åkergrodan är svåra att skilja åt.

Färgen på grodorna varierar. Grodorna kan vara beige, ljusbruna, mörkbruna, rödaktiga och ibland nästan svarta eller så kan de ha mörkare fläckar. Undersidan är ljus och utan mönster.

Åkergrodhanen kan under parningstiden vara kraftigt ljusblå.

Experter kan känna igen grodarten genom att titta på knölarna på bakfötterna. Den vanliga grodans nos är lite mer avrundad och åkergrodan blir vanligen inte riktigt lika stor som vanliga grodan. Men vi kan alla skilja arterna åt på grodsången.

Läte:

Den vanliga grodan har ett knarrande, kuttrande spelläte medan åkergrodan skäller nästan som en liten hund.

Åkergrodans kväkande kan också beskrivas som ljudet som uppstår när man sänker en flaska i vatten och luften bubblar fram.

Här kan du lyssna på den vanliga grodan

Källa: Natur och Miljö/Luonto-Liitto
Video: Kari Hautanen

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix