Hoppa till huvudinnehåll

Ingen vet vart Hangös stora skarvkoloni nu flyttar

skarv
Skarvarna är koloniala och många häckar på ett och samma ställe. skarv Bild: Yle/Andy Ödman skarvar

Skarvkolonin på Byön norr om Sandö i Hangö är ganska exceptionell. Det säger fågelforskaren och Hangöbon Mikael Kilpi.

Skarvar har bland annat häckat ovanpå och inuti verandan på en sommarstuga. Det har blivit omöjligt att använda stugan på grund av fågelavföring och oljud.

Kilpi säger att det är svårt att göra någonting för att förhindra att skarven bosätter sig på stugan förutom att vistas där.

Kring 300 skarvpar häckar på ön och de har förstört över en hektar skog och mark.

Eftersom skarven är fridlyst går det inte att ingripa mot skarvkolonier utan tillstånd. Nu har NTM-centralen beviljat undantagslov för att fälla träd på Byön för att få bukt med skarvarna.

- Man bedömer att när skadan som de orsakar någonstans lokalt är så stor att den är märkbar så kan man bevilja ett sådant tillstånd om någon ansöker om tillstånd.

Skarvarna kom antagligen från Hangö västra

När träden på Byön fälls och skarvarna blir husvilla blir de tvungna att söka sig någon annanstans, säger Kilpi. Tanken är att man på Byön också ska hänga upp cd-skivor och skrot för att skarvarna inte ska komma tillbaka.

Han säger att det är sannolikt att skarvarna kom till Byön efter att någon för flera år sedan olovligt störde skarvkolonier på Hangö västra. Där fanns det tidigare två skarvkolonier på kala skär.

- De blev olovligt störda och då sökte de sig någon annanstans. Vi kan ju inte vara säkra på att det var de fåglarna som kom till Byön, men det ligger nära till hands.

Mikael Kilpi förklarar att skarvarna är hårt koloniala. Det innebär att många skarvpar bosätter sig på ett ställe på en och samma gång.

Trängde undan gråhägrar

De söker sig gärna till ställen där det redan från tidigare finns koloniala fåglar. På Byön fanns det gråhägrar och det var antagligen en orsak som bidrog till att skarvarna valde att bosätta sig där.

Efter att de första skarvparen anlände till Byön för ungefär fyra år sedan har en del av gråhägrarna försvunnit därifrån

Eftersom det är omöjligt att skilja på skarvarnas och gråhägrarnas bon gäller NTM-centralens undantagslov på Byön också träd där det finns gråhägerbon.

Fågelforskaren Mikael Kilpi är väl insatt i skarvfrågor och också medlem i den nationella skarvarbetsgruppen. Det är meningen att gruppen inom några veckor ska bli klar med sin rapport om skarvproblematiken.