Hoppa till huvudinnehåll

Tacka humlorna för blåbären

Den ljusa jordhumlan hör till ordningen steklar. Den kallades tidigare för lundhumla. I Finland finns många olika humlearter, av vilka den ljusa jordhumlan är lättast att känna igen. Den ljusa jordhumlan äter nektar.

Kännetecken:

Den ljusa jordhumlan, Bombus lucorum, är medelstor. Drottningen blir ca 18-22 mm lång, arbetaren 12-18 mm och hanen 16-18 mm. Den ljusa jordhumlan är svarthårig med två gula band och bakkroppsspetsen är vit. Hanen har en gul fläck på nosen och är lite gråare än honan. De övriga humlearterna har oftast en rödbrun bakdel.
Bland humlorna är det bara drottningarna som övervintrar och det är just drottningarna som börjar flyga redan under de första varma vårdagarna i april. Vissa vaknar redan i mars. Honorna har en gadd som är ansluten till en giftblåsa. De sticks bara om de blir retade.

Humla
Humla Bild: Yle/Rolf Granqvist humla

Utbredning:

Den ljusa jordhumlan är vanlig i hela landet. Den trivs i kulturlandskap, i blomrabatter och på gräsmattor. Den ljusa jordhumlan är en viktig pollinerare av bl.a. klöver och är därför betydelsefull inom jordbruket. Det är framför allt humlorna vi kan tacka om blåbärsskörden blir god. Humlorna flyger och pollinerar endast då det är soligt ute. Frost i maj kan leda antingen till att blåbärsblommen fryser eller till att humlorna inte är ute och pollinerar.

Vad är skillnaden mellan ett bi, en humla, en geting och en blomfluga?

Det lönar sig först att dela in de fyra i två grupper: steklar och flugor. Getingarna och bina är steklar.
Också humlorna hör till familjen bin, men till släktet humlor, bombus. Blomflugorna är däremot flugor, trots att vissa av dem liknar humlor, bin eller getingar. De kan alltså vara både stora och håriga, ofta med gula och svarta teckningar. Men de har ingen gadd och kan därför inte stickas.

Den största skillnaden är att blomflugorna har bara ett par vingar medan steklarna har två par vingar. Blomflugorna kan dessutom flyga på stället i motsats till bin och getingar. Flugornas antenner är i allmänhet mycket kortare än binas och humlornas. Flugornas ögon sitter i allmänhet närmare varandra, ibland så de nästan går ihop uppe på huvudet.

De bin och getingar vi ser är i allmänhet sociala och lever i samhällen i motsats till de solitära insekterna. Det bästa sättet att skilja sociala getingar och bin åt är att titta på hur de har vingarna då de vilar. Getingarna viker ihop vingarna på längden. Getingens ränder är ofta tydligt tecknade – de ser mestadels direkt svartgula ut. Getingarna är i allmänhet inte lika ludna som bina. Både getingar och bin har en insnörning på bakkroppen – en getingmidja. Studerar man sociala bin och humlor märker man att de ofta har pollen i sina pollenkorgar på bakbenen. Getingarna saknar pollenkorgar.

Om det flyger en gulsvart intresserad insekt kring din biff då du äter ute kan du vara nästan säker på att det är en geting. Getingar, som äter saft från frukter och växter, honungsdagg och annat sött matar sina larver med tuggat kött (ofta insekter), medan bina och humlorna bara intresserar sig för nektar och pollen. Getingar och humlor har fördelen att kunna stickas flera gånger. Honungsbina gör det bara i yttersta nödfall, i självförsvar, för om de sticks fastnar gadden i huden och faller av och kort efter det dör de.

Humlorna är ofta rätt stora. De är oftast brunsvarta, försedda med ett eller flera tvärband i gula, orange eller vita nyanser. De har färre ränder än bina. Humlorna är lurviga och ser därför rätt jämntjocka och runda ut, men under lurvet gömmer sig en getingmidja. Lurvet gör att de klarar av lite kyla. De brukar vara ute rätt tidigt om våren och försommaren. Det är humlorna och bina vi kan tacka om blåbärsskörden blir stor. De sköter också pollineringen av många nyttoväxter, t.ex. våra fruktträd. Både humlorna och bina är vildbin. De tama bina som ger oss honung kallas honungsbin.

Källor:
http://www.nrm.se
www.entomologi.se
Olsen 1997, Smådjur i skogen
Natur och Miljö/Luonto-Liitto

Video1: Intervjuad: Guy Söderman, Redaktör: Ulrika Vestergård, Ett utdrag ur Uteliv, YLE FST 2006
Video 2: Foto Kari Hautanen, Yle 2008

Läs också

Vetamix

  • Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix