Hoppa till huvudinnehåll

Amnesty: Flyktingavtalet en dålig dag för mänskliga rättigheter i EU

Flyktingar på grekiska önLlesbos i november 2015
En familj har nyss kommit iland på Lesbos. Flyktingavtalet kommer inte att stoppa trafiken till EU, säger Andrew Gardner, bara driva den längre ut till havs och till farligare rutter. Flyktingar på grekiska önLlesbos i november 2015 Bild: EPA/ ORESTIS PANAGIOTOU lesbos

EU borde aldrig ha förhandlat om någon flyktingöverenskommelse med Turkiet, säger Andrew Gardner på Amnesty International i Turkiet. Själva avtalet och hela processen kring det är ett mörkt kapitel för ett EU som har framstått som en förkämpe för de mänskliga rättigheterna, säger Gardner till Svenska Yle.

– Den här överenskommelsen är helt förkastlig. Det enda den åstadkommer är att nedmontera EU:s plikt att ta emot flyktingar och rättigheten att söka skydd och asyl, säger Andrew Gardner, forskare för Amnesty International i Turkiet.

Förutom att det tilltänkta avtalet i Gardners och Amnestys ögon är ett försök från EU att avsäga sig sitt ansvar i flyktingfrågan, menar Gardner också att avtalet inte kommer att ha den effekt EU-höjdarna påstår.

Kungstanken är att de flyktingar som kommer till de grekiska öarna kan skickas tillbaka till Turkiet och att det ska få mängden nyanlända flyktingar att sjunka drastiskt.

Storbritanniens premiärminister David Cameron sade att avtalet bryter kopplingen mellan att sätta sig i en smuggelbåt och få uppehälle i Europa.

Gardner menar att det inte stämmer.

– För varje syrisk flykting som skickas tillbaka lovar EU alltså att ta emot en annan syrisk flykting från Turkiet, då skapas tvärtom en direkt koppling mellan smugglingen och att tas emot i EU. Hur man har tänkt här är förbryllande. Det skapar ju ett direkt samband mellan hur många som lyckas ta sig till EU längs med smuggelrutterna och hur många som tas emot, säger Gardner.

Då EU stängde landgränserna mellan Turkiet och Grekland och Turkiet och Bulgarien valde mänskor den farligare havsrutten. Den trenden kommer att fortsätta. Men de här människorna kommer istället att riskera ännu längre havsrutter till mer avlägsna öar och allt fler mänskor kommer troligen att mista livet på vägen.― Andrew Gardner, Amnesty International

Bryt kopplingen till smuggling

Vad Gardner istället efterlyser är en plan där EU ska kunna ta emot flyktingar på ett kontrollerat och säkert sätt, utan några kopplingar till andra faktorer.

Gardner befarar att det planerade avtalet istället leder till ännu fler dödsfall på Medelhavet.

Avtalet är starkt sammanknutet till planer på att täppa till smuggelrutterna till öar som Lesbos nära den turkiska kusten.

– Tyvärr kommer många mänskor att fortsätta att välja smuggelrutterna med livet som insats. Vad vi har sett hittills är att då man stänger en rutt tar mänskor nästa, en ofta farligare rutt. Då EU stängde landgränserna mellan Turkiet och Grekland och Turkiet och Bulgarien valde mänskor den farligare havsrutten. Den trenden kommer att fortsätta. Men de här människorna kommer istället att ta ännu längre havsrutter till mer avlägsna öar och allt fler mänskor kommer troligen att mista livet på vägen, säger Gardner.

Turkiet kan inte på något sätt ses som ett säkert land för flyktingar.― Andrew Gardner, Amnesty International

Misär, otrygghet driver på flykt

Gardner är säker på att människor kommer att fortsätta riskera sina liv för att nå Europa och EU.

I jämförelse med misären flyktingar från Syrien, Irak och Afghanistan upplever i Turkiet, ser många att risken ute till havs är värd det.

– Trots att Turkiet har gjort positiva försök med att ta emot närmare tre miljoner flyktingar är det ett faktum att största delen av dem lever i rätt omänskliga förhållanden. De lever ofta i hus som inte erbjuder tillräckligt skydd mot väder och vind, utan tillgång till rinnande vatten, barnen kan inte gå i skola och så gott som ingen har tillgång till hälsovård. De lever alltså i rätt desperata förhållanden, säger Gardner.

Gardner säger att det råder en missuppfattning om att de syriska flyktingarna i Turkiet skulle bo på läger.

– Lägren i sig är de facto rätt bra då man ser på de materiella förhållandena. Problemet är att bara en bråkdel, kring 260 000 till 270 000, eller kring tio procent av syrierna i Turkiet får plats på lägren, säger Gardner.

Resten hankar sig fram tillsammans med hundratusentals irakiska och afghanska flyktingar genom att tigga eller jobba svart för svältlöner. Det förekommer också en hel del barnarbete då de vuxnas löner inte räcker till familjernas uppehälle.

Därför tycker Gardner att planen på att skicka tillbaka flyktingar som lyckas ta sig till EU är befängd och lagvidrig.

– Turkiet kan inte på något sätt ses som ett säkert land för flyktingar. Som vi hörde är orsakerna många, menar Gardner.

Pengarna välkomna, men utan mellanhänder

Gardner menar att den enda delen av överenskommelsen med Turkiet som är positiv är de tre miljarder euro EU har lovat för att förbättra situationen för flyktingarna i Turkiet.

Men det har funnits akut behov för pengarna redan och det borde inte ha varit nödvändigt att blanda in den turkiska regeringen i donationen. Då miljarderna nu är knutna till avtalet med den turkiska regeringen finns många frågor om vart pengarna kommer att gå.

– Det finns en hel del problem här. Vi vet inte exakt hur pengarna ska användas. Pengarna borde gå direkt till flyktinghjälp, för det finns stora behov för det, men de borde inte gå till den turkiska regeringen, säger Gardner.

Gardner menar att EU:s pengar då riskerar att användas på sätt som försämrar, inte förbättrar, flyktingarnas situation ur ett människorättsperspektiv.

– De här pengarna ska till exempel inte gå till häktningar. Vi har dokumenterat många fall där flyktingar utan laglig orsak grips och hålls häktade i undermåliga förhållanden, utan tillgång till rättshjälp eller familjemedlemmar. Till exempel sådant borde EU inte stöda finansiellt. Var och hur pengarna används borde vara genomskinligt, säger Gardner.

Turkiet ingen bra människorättspartner

– Bilden av EU som ett organ som upprätthåller de mänskliga rättigheterna har nu verkligen tagit en törn, både på grund av avtalets troliga innehåll och på grund av vad förhandlingarna med Turkiets regering betyder, säger Gardner.

Gardner menar att förhandlingarna med den turkiska regeringen aldrig borde ha inletts.

Den turkiska regeringen tog över landets sista stora oppositionella tidning och gjorde om den till ett propagandablad, samtidigt som överenskommelsen förhandlades fram i Bryssel.

Före det hade den enda tv-kanalen som fortfarande förmedlade nyheter från kriget i de kurdiska områdena i södra Turkiet gått samma öde till mötes.

– Nu ger man i överenskommelsen löften om politiska fördelar till turkiska ledare och löften om försnabbade EU-medlemskapsförhandlingar. Samtidigt håller EU tyst om att den turkiska regeringen kränker de mest fundamentala mänskliga rättigheterna, nedmonterar det oberoende rättsväsendet och pressfriheten. Och det är förfärande, säger Gardner.

De här frågorna nämndes knappt under mötet i Bryssel .

– Det här avtalet handlar också för EU:s del mest bara om att nedmontera skyddet för flyktingarna och deras rätt att söka asyl. Om avtalet undertecknas är det en riktigt dålig dag för de mänskliga rättigheterna i EU, säager Gardner.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes