Hoppa till huvudinnehåll

Migrationsforskare: "Realiteterna har kommit ikapp oss"

Arno Tanner, docent i befolkningsstudier.
Arno Tanner, docent i befolkningsstudier. Bild: Rikhard Husu / Yle arno tanner

Vi kan inte räkna med att flyktingströmmarna avtar inom en nära framtid, säger docenten i befolkningsstudier Arno Tanner. Han anser att Finland behöver en "plan B" som utgår från att flyktingkrisen blir utdragen.

Som bäst förhandlar EU och Turkiet om möjligheter att kontrollera flyktingströmmarna från Turkiet till Grekland. Tanner är försiktigt positiv till möjligheterna att hitta en gemensam lösning med Turkiet:

- Situationen är akut. Vi har stora mängder med flyktingar på kommande från miserabla omständigheter. Därför ser jag ett avtal som en bra sak. Ändå finns det stora frågetecken. Ursprungsorsakerna, den miserabla situationen i Syrien och Irak, påverkas inte av överenskommelsen. Det handlar endast om dem som redan är i rörelse från Turkiet till Grekland.

Den miserabla situationen i Syrien och Irak, påverkas inte av överenskommelsen med Turkiet.

Någon lätt förhandlingspartner är Turkiet inte, påpekar Tanner. Landets människorättsläge har förvärrats efterhand samtidigt som förhandlingarna om ett eventuellt EU-medlemskap inte avancerat:

- Kontexten är mycket svår. Turkiet har siktet ställt på ett EU-medlemskap, och det perspektivet gör det hela mycket intressant. Det handlar också om pengar. Turkiet har ingen brist på pengar, men pengar brukar vara en bra konsult. Jag skulle säga att det handlar om ett bra avtal för Turkiet.

Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu i Bryssel den 29 november 2016.
Pengarna spelar en viktig roll i förhandlingarna med Turkiet, säger Tanner. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk och Turkiets premiärminister Ahmet Davutoglu i Bryssel den 29 november 2016. Bild: EPA/THIERRY MONASSE / POOL Donald Tusk,Europeiska unionen,Ahmet Davutoğlu,Turkiet,Europeiska kommissionen,flyktingar

Svårt hitta minsta gemensam nämnare

Förhandlingarna med Turkiet försvåras ytterligare av den interna splittring som råder inom EU, säger Tanner. Han befarar att flyktingkrisen på sikt kan ha negativa konsekvenser för EU:s sammanhållning.

- För tillfället är det väldigt svårt att hitta en minsta gemensam nämnare i flyktingfrågan. Men alla tycks vara ense om att människor inte kan röra sig utan kontroll i den här utsträckningen längre. Jag ser att Angela Merkel har mycket på spel för tillfället. Att ge en viss summa pengar, låt vara i miljardklass, till Turkiet är ett litet pris att betala för EU:s fortsatta koherens.

I dagens läge tar ett fåtal EU-länder emot en majoritet av dem som söker skydd i Europa. Enligt Arno Tanner har en stor del medlemsländerna ändå blivit tagna på sängen av situationen:

- Det är inte många länder som hantera läget. Finland, Tyskland och Sverige har kunnat reagera på ett adekvat sätt. Men i synnerhet i de sydöstra EU-länderna har man varit dåligt förberedd på stora mängder flyktingar.

Finland bär sitt ansvar

Att Finland över en natt förvandlats till ett betydande mottagarland har satt myndighetssamarbetet på prov, säger Tanner. Vitsordet är tillsvidare godkänt:

- Vi har klarat det ganska bra. Migrationsverket inrättade ett center i Torneå, och också annars har myndigheterna kunnat sätta in nödvändiga resurser. Problemet är att vi inte vet hur länge den akuta situationen kommer att vara. Alltså hur många år.

I fjol kom det drygt 30 000 asylsökande till Finland. Vissa tycker det är en stor mängd, andra att vi väl kan hantera läget. Vad säger du?

- Om vi talar om en akut situation så är det inte en stor mängd. Vårt samhälle klarar av 35 000 människor relativt bra. Men det är först i det långa loppet vi kan bedöma konsekvenserna. Om det kommer tiotusentals människor till Finland varje år kan det bli problem, i synnerhet om det ekonomiska läget inte förbättras. Då måste vi börja fundera på varifrån det är möjligt att ta pengar i budgeten.

De som har verklig nöd kommer vi att sköta om. Vårt samhälle klarar av 35 000 människor relativt bra.

Hur ska vi bäst integrera dem som stannar?

- Det viktigaste är språket. Det handlar om att få ett ställe att bosätta sig på där man kan börja prata finska eller svenska. Därefter borde man få sysselsättning, annars blir det stora problem. Naturligtvis finns det kortsiktiga lösningar för att skapa sysselsättning, men i det långa loppet borde fler fler riktiga arbetsplatser uppstå i Finland. Myndigheterna har endast begränsade möjligheter att skapa sysselsättning, vi behöver reala arbetsplatser.

Vilket budskap borde Finland sända till dem som överväger att ta sig hit?

- Två budskap: De som har verklig nöd kommer vi att sköta om. Men vi måste också tänka på vår egen förmåga, vad vi kan klara av som samhälle. Vårt ansvar gäller endast de människor som får asyl eller uppehållstillstånd på humanitära grunder. Det här beskedet borde Migrationsverket vara tydlig med. Vi kan inte bara öppna dörrarna och säga ”välkommen hit”. Resurserna räcker inte till för tillfället. De som inte är i nöd ska tillbaka.

Frivilliga från Röda korset leker med barn på flyktinganläggningen i Rödbergen i Helsingfors.
Språkkunskaper central del av lyckad integration, säger Arno Tanner. Frivilliga från Röda korset leker med barn på flyktinganläggningen i Rödbergen i Helsingfors. Bild: Leena Koskela, Röda korset flyktingförläggning

Frågetecken kring östgränsen

Under de senaste månaderna har flyktingläget vid den ryska gränsen väckt en hel diskussion. Att det plötsligt börjar hända på den stillsamma östgränsen är anmärkningsvärt, menar Arno Tanner:

- Det som händer är mycket intressant. Vi har sett aktioner från Ryssland som vi inte sett förut. Förut har gränsen varit lugn, till och med lite passiv. Jag vet inte varför gränsen öppnades. Handlar det om lokala businessmän i Kantalax-området? Eller finns det en djupare dimension där Ryssland försöker kolla vad vår respons är på ett sådant här läge?

Det har talats om den finsk-ryska gränsen kunde bli en ny inkörsport till Europa, om gränsen till Grekland stängs. Hur ser du på den här möjligheten?

- Det är ett möjligt scenario. Det kan hända att det kommer betydligt fler människor än vi sett hittills. Nu handlar det om hur väl de finska myndigheterna lyckas hantera situationen med de ryska myndigheterna.

Vilka blir följderna om förhandlingarna med myndigheterna inte bär frukt?

- Det skulle bli en EU-fråga då. Vi kunde se en situation som påminner om de pågående förhandlingarna med Turkiet.

Från temporär till permanent kris

Enligt Arno Tanner är lärdomen från de senaste månadernas och utveckling att de europeiska länderna inte kan hantera situationen var för sig. Gemensamma lösningar behövs, alltså:

- Vi har sett olika slags respons från till exempel Österrike, Ungern och Balkanländerna. Men som man ser har dessa mikrolösningar inte fungerat på EU-nivå. Man har sett realismen bakom det hela, att något måste göras.

Hur realistiskt att vänta sig att EU-länderna ska lyckas enas kring en gemensam policy i flyktingfrågan?

- Jag antar att den akuta situationen har öppnat många politikers ögon. Om inget görs kommer situationen att förvärras. Det finns också ett stort tryck på Medelhavet vid Lampedusa. Därför antar jag att realiteterna har kommit ikapp oss, och nu handlar det om att vidta åtgärder.

Jag antar att den akuta situationen har öppnat många politikers ögon. Om inget görs kommer situationen att förvärras.

Människosmugglingen är ett stort problem. Hur ska vi handskas med dem som skor sig på andras elände?

Avtalet med Turkiet syftar uttryckligen till att stoppa smuggleriet, att det inte ska finnas några businessmöjligheter att smuggla över människor. Det här är en högt stående moralisk målsättning, och det är mycket bra. Men smugglarna hittar hela tiden nya rutter. Vi måste hela tiden se på vad som händer i Lampedusa, vad som sker i Malta och på Sicilien.

Vad kunde en gemensam flyktingpolitik innebära i praktiken?

- De flesta länder borde erbjuda lika mycket välfärd eller dagpenning. I dagens läge har till exempel Finland och Sverige har haft en hög dagpenning. Om vi tänker på Geneve-konventionen, så är det viktigaste att ge människor som är i livsfara temporärt skydd i ett samhälle som är tryggt och lugnt. Och då kan dagpenningen också vara lite lägre. Det viktigaste är att du får tak över huvudet och mat.

Asylsökande vid gränsen mellan Makedonien och Grekland.
Vi kan inte räkna med att flyktingkrisen är ett förbigående fenomen, säger Tanner. Asylsökande vid gränsen mellan Makedonien och Grekland. Bild: EPA/GEORGI LICOVSKI stängsel

Utvandring har alltid förekommit

Förra året kom över en miljon flyktingar till Europa. Om det blir fler i år beror till stor del på de pågående förhandlingarna med Turkiet, menar Arno Tanner:

- Mycket handlar om avtalet man förhandlar om med Turkiet. Strömmarna därifrån kommer att avta eller stoppas. Men tänk på Afrika och Lampedusa-rutten. Inget har skett i Afrika som skulle minska trycket därifrån. VI har en mycket hög ungdomsarbetslöshet i Nigeria, befolkningstillväxten håller på att öka. Tänk på Libyen och andra stater som inte klarar ens av att försörja sin befolkning. Migrationstrycket från Afrika ökar, och där finns inget land som Turkiet som går att förhandla med.

Många ser flyktingkrisen som ett övergående fenomen. Men när man lyssnar på dig, Arno Tanner, får man en känsla av att problematiken kanske är bestående. Vilka slutsatser borde vi dra i så fall?

- Det betyder att vi måste förbereda oss. Vi måste ha en "plan B" som utgår från att det kommer tiotusentals människor per år. Om det här sker 2017, 2018 och senare. Varifrån tar vi de pengarna då?

Utvecklingsbiståndet och asylpolitiken är två sidor av samma slant. Lyckad u-hjälp minskar emigrationstrycket i framtiden.

Hur ser du på utvecklingsbiståndets roll i sammanhanget?

- Utvecklingsbiståndet och asylpolitiken är två sidor av samma slant. Lyckad u-hjälp minskar emigrationstrycket i framtiden. Om u-hjälpen är mycket bra borde trycket på att emigrera minska. Det är värt att tänka på. Siktet måste vara ställt i framtiden, 10-15 år i framtiden.

Hur är det att forska i invandringsfrågor? Blir man cynisk av allt elände?

- Jag ser det här som en evig fråga. Mänsklig utvandring har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Det handlar om att minimera nackdelarna och försöka fokusera på fördelarna som också finns. Så å ena sidan är jag ganska lugn eftersom det handlar om ett evigt fenomen. Men vi får inte glömma basfrågan, ”point zero”, hur mycket kan vi hantera? Vilka är våra resurser? Hur stort kan vårt ansvar vara? Nu är det ekonomiska läget dåligt, och vi måste vara noga med att se hur mycket resurser vi kan sätta på problemet. Därefter måste vi börja fundera på goda lösningar.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt