Hoppa till huvudinnehåll

Brexit kan bli en ful skilsmässa

Den brittiska flaggan svajar tillsammans med EU-flaggor utanför Europeiska kommissionen i Bryssel inför David Camerons besök den 29 januari 2016.
Den brittiska flaggan svajar tillsammans med EU-flaggor utanför Europeiska kommissionen i Bryssel inför David Camerons besök den 29 januari 2016. Bild: EPA/LAURENT DUBRULE Brexit,Storbritannien,Europeiska unionen,Europeiska flaggan,Bryssel,Belgien,Europeiska kommissionen,flaggor

Den 23 juni kan britterna stå inför en uppslitande skilsmässa som kan inverka på Storbritannien i generationer. Om britterna röstar ja till att utträda ur EU är det startskottet till långa och svåra förhandlingar som kan ta år att slutföra.

Allt hänger på hur väl Storbritannien lyckas förhandla med EU om villkoren för ett utträde. Precis som i en vanlig skilsmässa kan den brittiska skilsmässan från EU i värsta fall bli en riktigt ful affär.

Den 23 juni sitter alla EU:s ledare samlade till sitt årliga midsommarmöte i Bryssel. Ledarna kommer precis att ha avslutat sin middag när de första vallokalsundersökningarna från den brittiska EU-folkomröstningen kommer.

Har britterna röstat ja för att lämna EU kan premiärminister David Cameron personligen överräcka skilsmässopappren till EU-ledarna i Bryssel nästa morgon.

Premiärminister David Cameron Bild: Olivier Hoslet / EPA david cameron

Men den som tror att det så där bara går att lämna unionen misstar sig fullkomligt. Storbritannien kan välja att lämna EU, men kan inte diktera villkoren.

-Efter att Storbritannien har meddelat att landet lämnar EU har det enligt unionens regler två år på sig att förhandla fram ett avtal om ett utträde, säger programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet. Förhandlingstiden kan förlängas med ett år om alla EU-länder går med på det.

Under de här åren skulle Storbritannien fortfarande vara en del av EU men vara i något slags limbo där ingen egentligen skulle veta vad som kommer att hända.

Storbritannien ensamt

Och när bohaget ska delas upp skulle Storbritannien vara ganska ensamt i sitt hörn.

-Jag tror att Storbritannien ensamt kommer att vara i ett dåligt förhandlingsläge när landet möter de andra 27 medlemsländerna samt EU-kommissionen och EU-parlamentet vid förhandlingsbordet, säger Stephen Weatherill, professor i EU-lagstiftning vid universitetet i Oxford.

Stephen Weatherhill professor i EU-lagstiftning vid universitetet i Oxford
Stephen Weatherill Stephen Weatherhill professor i EU-lagstiftning vid universitetet i Oxford Bild: Stephen Weatherill Stephen Weatherill

Den kränkta parten EU skulle dessutom antagligen försöka göra det så jobbigt som möjligt för Storbritannien för att andra länder inte ska få några idéer om att lämna unionen.

Och Storbritannien skulle så klart inte kunna få ett skilsmässoavtal som är lika bra som det man nu har med EU säger professor Weatherill.

-Om Storbritannien skulle lämna EU och få ett lika bra avtal som det nuvarande, vad är det då för idé med EU? Så britterna kommer att få ett sämre avtal om de alls får något avtal.

Norsk modell ett alternativ

Många svåra frågor som ska lösas innan Storbritannien kan utträda säger programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet.

-Det gäller att komma överens om hur samarbetet med EU fortsätter främst när det gäller handeln. Kring hälften av den brittiska exporten går till EU-området.

Och frågan är hur britterna skulle ha tillgång till EU:s fria marknad.

Den norska och schweiziska modellen har nämnts som ett alternativ.

-Norges modell skulle säkert vara den enklaste, säger programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet. Norge hör, tillsammans med Island och Liechtenstein till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Vilket betyder att de kan delta i EU:s inre marknad, importera och exportera tullfritt.

Programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet
Juha Jokela Programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet Bild: Utrikespolitiska institutet juha jokela

Länderna måste också bidra till EU:s budget och också införa de EU-direktiv som gäller den inre marknaden.

Det här kan ändå vara ett problem säger professor Stephen Weatherill vid universitetet i Oxford.

-Största delen av britterna skulle säga att den norska modellen är dålig eftersom Norge följer EU:s direktiv utan att ha någonting att säga till om dem. Det är inte en attraktiv modell men samtidigt är det inte omöjligt att det är just den som Storbritannien i slutändan går in för, säger Weatherill.

Valet i Skottland delar folket.
Valet i Skottland delar folket. Bild: EPA/ANDY RAIN nej

Den schweiziska modellen går ut på att landet har infört EU-direktiv och i gengäld fått frihandel. Men kravet på att införa direktiven är inte lika stränga som inom EES-avtalet.

-Den schweiziska modellen tog över tio år att förhandla fram och den inkluderar fri rörelse för personer men inte för tjänster så det är också ett dåligt alternativ för Storbritannien. Men det är möjligt att britterna efter ett så kallat Brexit väljer mellan två dåliga modeller, säger professor Weatherill.

Utträde mer komplicerat än en uppdelning av suveräna stater

Skilsmässoparterna skulle också bryta arm om hur brittiska medborgare ska kunna flytta inom EU och vilka rättigheter de ska ha. Men också rättigheterna för EU-medborgare som bor i Storbritannien ska omförhandlas.

Enligt professor Stephen Weatherill är ett utträde ur EU mer komplicerat än avkolonisering eller en uppdelning av suveräna stater.

Storbritannien har varit EU-medlem i över 40 år och en stor del av landets lagar är en del av EU:s blodomlopp.― Professor Stephen Weatherill

-Storbritannien har varit EU-medlem i över 40 år och en stor del av landets lagar är så att säga en del av EU:s blodomlopp.

Storbritannien har tusentals EU-relaterade lagar om allt från bank- och konsumentärenden till miljön och livsmedelsproduktion.

Enligt den brittiska regeringen kan det ta upp till tio år att skriva om alla lagar efter ett utträde.

Terminal 2 på Heathrowflygplatsen i London
Terminal 2 på Heathrowflygplatsen i London Bild: EPA / ANDREW COWIE heathrow

EU-medlemskapet ansågs vara en enkelresa

Fram till år 2007 fanns det inga formella regler för hur man lämnar EU. Ett medlemskap ansågs vara en enkelresa. Och inget land har tidigare velat lämna unionen.

Den enda erfarenheten som EU har av ett utträde är när Grönland år 1982 röstade om att lämna dåvarande Europeiska Gemenskapen, EG. Efter flera år av svåra förhandlingar fick Grönland lämna EG år 1985.

Men så infördes artikel 50 i Lissabonfördraget, och det kommer att vara ledstjärnan om Storbritannien röstar för Brexit.

-Artikel 50 fastställer hur det rättsligt ska gå till när ett land lämnar EU, säger programdirektör Juha Jokela vid Utrikespolitiska institutet. Det är den som slår fast att ett land har två år på sig att förhandla färdigt om utträde.

Westminster i London
Westminster i London Bild: Daniel Olin/Yle westminster

Ingen återvändo efter ett ja till Brexit

När man vid en vanlig skilsmässa har en viss betänketid innan den träder i kraft så gäller det inte här.

Efter ett ja till Brexit i folkomröstningen finns det inte längre någon återvändo, säger Juha Jokela.

-Det har i Storbritannien talats om en möjlighet att man ännu efter ett ja till Brexit i folkomröstningen kunde återgå till förhandlingsbordet och få ett bättre avtal inom EU. Att ett ja skulle vara en så hård smäll för EU att man går med på att inleda nya förhandlingar. Men både premiärminister Cameron och de andra EU-länderna har tydligt sagt att den möjligheten inte finns.

Om Storbritannien inte lyckas nå ett Brexit-avtal med EU inom utsatt tid, ja då står landet ensamt. Då är det i ett slag slut med EU-medlemskapet.

Storbritannien skiljer sig då inte från Peru, Kambodja eller Nordkorea.― Professor Stephen Weatherill

-Då blir storbritannien bara ytterligare ett land i den vida världen. Storbritannien skiljer sig då inte från Peru, Kambodja eller Nordkorea säger Stephen Weatherill, professor i EU-lagstiftning vid universitetet i Oxford. Och det skulle betyda en avsevärd ekonomisk smärta, främst för Storbritannien men också för EU.

-Importen av varor och tjänster skulle bli svårare och dyrare. Vilket skulle leda till en minskad ekonomisk aktivitet. Det i sin tur kunde leda till att företag lämnar Storbritannien och flyttar till EU-länderna.

Svårt för Cameron att fortsätta

Det är svårt att säga hur den politiska verkligheten i Storbritannien skulle se ut efter ett ja till utträde. Men säkert är att det skulle vara svårt för David Cameron att fortsätta som premiärministern.

Bild: EPA/LINDSEY PARNABY paraply

-Cameron har fört en hård kampanj för att Storbritannien ska stanna i EU och ett ja till Brexit skulle vara en hård törn för hans politiska karriär, säger programdirektör Juha Jokela. Cameron har ändå meddelat att han skulle genomföra förhandlingarna om ett utträde.

Den brittiska regeringen har meddelat att den skulle stöda Cameron även om det blev ett ja till utträde i folkomröstningen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes