Hoppa till huvudinnehåll

Planeterna i vårt solsystem

Solsystemet
Solsystemet Bild: NASA solsystem,Planeter och månen (Solsystemet)

Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

Tidigare räknades också Pluto som planet, men från och med 24 augusti 2006 har Pluto i stället räknats som en dvärgplanet. Andra dvärgplaneter i vårt solsystem är Ceres, Eris, Haumea och Makemake.

Planeterna i vårt solsystem.
Planeterna i vårt solsystem. Planeter och månen (Solsystemet)

I lärobjektet bekantar vi oss med planeterna i vårt solsystem

Solen

Solen är stjärnan i solsystemet och det är runt den som de övriga delarna i solsystemet kretsar. Solen är mycket större än planeterna i vårt solsystem. Solens diameter är cirka 109 gånger större än jordens, vilket gör den drygt en miljon gånger större än jorden.

Solens storlek i jämförelse med planeterna.
Solens storlek i jämförelse med planeterna. Solens storlek i jämförelse med planeterna. Bild: CC BY-SA 3.0 solen,solsystem,Planeter och månen (Solsystemet)

Ljuset och värmen som solen utstrålar är en förutsättning för allt biologiskt liv på jorden. I många kulturer har man dyrkat solen som en Gud. I den grekiska mytologin kallades solens personifiering Helios och i den egyptiska mytologin kallades solguden Ra. I nordisk mytologi var Sol en kvinnlig gud som körde solens vagn kallad Afrödull.

Fakta om solen

Temperatur i kärnan: 15 miljoner °C
Avstånd från jorden: 149,6 miljoner km
Massa: 333 000 gånger jordens massa
Ålder: 4,6 miljarder år
Antal planeter: 8 planeter
Yta: Solens yta består av 6000 °C het gas som består till största delen av väte (70%) och helium (28%)


Merkurius

Merkurius är den planet som ligger närmast solen och är den minsta planeten. Merkurius har inga naturliga satelliter och dess enda kända geologiska strukturer förutom nedslagskratrar är kullar, klippor och dalar som troligen bildades under dess tidigaste historia. Merkurius nästan obetydliga atmosfär består av atomer som blåsts dit från solen av solvinden.

Merkurius kretsar runt solen på den innersta omloppsbanan. Planeten är bränd och bestrålad som ingen annan planet på grund av att den ligger närmast solen. Planeten har fått sitt namn efter den romerske guden Mercurius som var gudarnas budbärare.

Merkurius
Merkurius Merkurius Bild: NASA Planeten Merkurius,Planeter och månen (Solsystemet)

Fakta om Merkurius

Upptäckt: Forntid
Diameter: 4879km
Omloppstid: 88 dygn
Avstånd från solen: 58 miljoner km
Yttemperatur: -180 till 430 °C
Antal månar: 0

Venus

Venus kallas också ”Morgonstjärnan” eller ”Aftonstjärnan” eftersom den ses främst vid soluppgång och solnedgång. Venus har nästan samma storlek som jorden (0,815 jordmassor). Venus är även på många andra sätt lik jorden då den har en tjock silikatmantel runt en järnkärna, en betydande atmosfär och sannolikt geologisk aktivitet. Men det finns även stora skillnader; Venus är mycket torrare än jorden och dess atmosfär är nästan 90 gånger tätare.

Venus har inga naturliga satelliter och är den varmaste planeten i solsystemet med en yttemperatur på över 400 °C.Tidvis är Venus den överlägset ljusaste planeten på himlen. Planeten har fått sitt namn av kärleks- och skönhetsgudinnan Venus. Italienska vetenskapsmannen Galileo Galilei upptäckte Venus faser och storleksvariation år 1610, vilket utgjorde ett viktigt stöd för den heliocentriska världsbilden.

Venus
Venus Venus Bild: NASA Venus (planeter),Planeter och månen (Solsystemet)
En 3D-bild av Venus yta
En 3D-bild av Venus yta En 3D-bild av Venus yta Bild: NASA (Public Domain) Planeten Venus,Planeter och månen (Solsystemet)

Fakta om Venus

Diameter: 12 104km
Omloppstid: 224,7 dygn
Upptäckt: Forntid
Avstånd från solen:108 miljoner km
Yttemperatur: 460 °C
Yta: stenig, vulkanisk


Jorden

Vi kallar vår planet jorden fastän den till två tredjedelar består av vatten. Det är troligen ur vattnet som livet på jorden har börjat. Jorden är den största och mest kompakta av de inre planeterna. Jorden är den enda av planeterna som konstaterats ha geologisk aktivitet och är även den enda planeten som med säkerhet härbärgerar liv.

Jordens atmosfär skiljer sig markant från de andra planeternas, vilket förklaras av att närvaron av levande organismer har förändrat atmosfären till att innehålla fritt syre, i dag motsvarande 21 procent. I programmet bekantar vi oss bland annat med klimatet, atmosfären och strukturen av vår planet.

Jorden sedd från rymden.
Jorden sedd från rymden. Jorden sedd från rymden. Bild: AP Graphics Bank rymd


Fakta om Tellus

Diameter:12 756km
Omloppstid: 365,25dygn
Bildades: 4,54 miljarder år sedan
Avstånd från solen: 149,6 miljoner km
Yttemperatur: -88°C till +58°C
Yta: Stenig och täckt av vatten

Mars

Mars är den fjärde planeten från solen. Mars är mindre än jorden och Venus. Den har en tunn atmosfär till största delen bestående av koldioxid. På Mars finns solsystemets största berg, Olympus Mons och solsystemets största kanjon, Valles Marineris. Mars yta, som är täckt av vulkaner tyder på geologisk aktivitet som kan ha pågått fram till alldeles nyligen.

En stor del av ytan täcks av ett djupt lager finfördelat stoft som bland annat innehåller mycket järnoxid vilket ger Mars dess rödaktiga färg. Mars har två små naturliga satelliter (Deimos och Phobos) vilka tros vara asteroider som fångats upp av gravitationen. Mars eller den röda planeten är den värld som vi till nästa kommer att besöka. I dag är Mars en livlös planet, men har det någonsin funnits liv på Mars?

Bild på Mars.
Bild på Mars. Bild på Mars. Bild: NASA (Public Domain) Mars (planeter),Planeter och månen (Solsystemet)
Mars
Mars Mars Bild: Robesus Inc rymden

Fakta om Mars

Diameter: 6792 km
Omloppstid: 687 dygn
Upptäckt: Forntid
Avstånd från solen: 228 miljoner km
Yttemperatur: -125 °C till +24°C
Antal månar: 2 (Phobos och Deimos)
Yta: Stenig yta med rostiga stenar och röd sand. Vid polerna fruset vatten.

Jupiter

Jupiter är den största av de yttre solsystemets planeter. Den har 2,5 gånger så mycket massa som alla de andra planeterna sammantaget. Jupiter består huvudsakligen av väte och helium. Jupiters höga inre värme skapar ett antal mer eller mindre bestående inslag i dess atmosfär som till exempel den Stora röda fläcken.

Jupiter har sextiosju kända månar. De fyra största, Ganymedes, Callisto, Io, och Europa, visar en stor likhet med stenplaneterna, till exempel vulkanism och en varm kärna. Ganymedes, den största av solsystemets månar, är större än Merkurius. Jupiter har mörka ringar som är väldigt tunna.

Bild på Jupiter tagen 1979 av Voyager 1.
Bild på Jupiter tagen 1979 av Voyager 1. Bild på Jupiter tagen 1979 av Voyager 1. Bild: NASA Jupiter (planeter),Planeter och månen (Solsystemet)

Jupiter

Diameter: 142 980 km
Omloppstid: 11,86 jordår
Upptäckt: Forntid
Yttemperatur: mellan 70°C och -110°C
Avstånd från solen: 779 miljoner km
Yta: Stort klot av gas. Finns troligen inte fast yta på Jupiter.


Saturnus

Saturnus är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.Saturnus känner man igen på dess utbredda ringsystem. Saturnus har stora likheter med Jupiter som till exempel sammansättningen i atmosfären och dess magnetosfär. Saturnus har sextio kända månar (och tre som ännu är obekräftade). Två av månarna: Titan och Enceladus visar tecken på geologisk aktivitet, även om de till största delen består av is. Titan är större än Merkurius och är den enda månen i solsystemet med en betydande atmosfär.

saturnus
Saturnus saturnus Bild: NASA (public domain) saturnus


Saturnus

Diameter: 120 540 km
Omloppstid: 29,5 jordår
Upptäckt: Forntid
Avstånd från solen: 1433 miljoner km
Yttemperatur: -180 °C
Yta: består mest av väte

Uranus

Uranus är den sjunde planeten från solen. Uranus är en av solsystemets fyra jätteplaneter - Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus - och är av ungefär samma storlek som Neptunus. Planetens diameter är ungefär 50 000 km (ca 4 gånger så stor som jordens). Planetens rotationsaxel har en lutning på hela 98 grader, vilket innebär att planeten snarast ”rullar” genom rymden på sin bana runt solen.

Det tar 84 år för Uranus att fullborda ett varv runt solen. På grund av Uranus lutning ger det mycket märkliga dygn och år. Under ungefär halva banan får nordpolen hela tiden solljus och det är sommar norr om ekvatorn. Sommaren följs av en 42 år lång vinter med norra halvklotet ständigt i natt eftersom det är vänt bort från solen.

Uranus
Uranus Uranus Bild: NASA (Public Domain) Planeten Uranus,Planeter och månen (Solsystemet)

Uranus

Diameter: 51 120 km
Omloppstid: 84 jordår
Upptäckt 1781 av astronomen William Herchel
Avstånd från solen: 2748 miljoner år
Yttemperatur: -215 °C
Yta: Fruset vatten, metan och ammoniak.


Neptunus

Neptunus är den åttonde planeten från solen. Neptunus är en så kallad gasjätte, och har fått sitt namn efter havsguden Neptunus i romersk mytologi. Den 24 augusti 2006, då den Internationella astronomiska unionen beslutade att Pluto inte längre var en planet, blev Neptunus den yttersta planeten i solsystemet. Neptunus var dock den yttersta planeten i solsystemet även mellan åren 1979 och 1999, eftersom Pluto då låg närmare solen än Neptunus.

Neptunus liknar Uranus, både i fråga om atmosfär och kemisk sammansättning – båda består huvudsakligen av väte, helium och metan. Trots att Neptunus ligger längre bort ifrån solen än vad Uranus gör har den en mycket livligare atmosfär.

Avståndet mellan Jorden och Neptunus är ca 4,4 miljarder kilometer och med bil 110 kilometer i timmen skulle det ta ca 4 500 år. Även med raket skulle det ta väldigt lång tid, om du t.ex. skulle åka 11 kilometer i sekunden skulle det ta 12-13 år.

Neptunus
Neptunus Neptunus Bild: NASA (Public Domain) Neptunus (planeter),Planeter och månen (Solsystemet)

Fakta om Neptunus

Diameter: 49 530 km
Omloppstid: 165 jordår
Upptäckt: 1846 av Johann Gottfried Galle som var en tysk astronom.
Avstånd från solen: 4503 miljoner km
Yttemperatur: -218 °C
Yta: Fruset vatten och gas.

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix