Hoppa till huvudinnehåll

Vi flyttar från norr till söder, men sällan tvärtom

Familjen Fraboni-Kraufvelin. Från vänster Eric, pappa Jan, Alexander, Soraya, hunden Idefix och mamma Paola.
Familjen Fraboni-Kraufvelin har slagit ner bopålarna djupt i Pargas. Familjen Fraboni-Kraufvelin. Från vänster Eric, pappa Jan, Alexander, Soraya, hunden Idefix och mamma Paola. närbild,Närbild

Paola Fraboni flyttade från Italien och blev finlandssvensk. Jan Kraufvelin flyttade från Hangö. De träffades på Åbo Akademi och har skapat en gemensam framtid i Pargas. Flyttningsrörelsen i Svenskfinland går mot tätorten.

Paola och Jan är ganska typiska för hur flyttningsrörelsen går i Svenskfinland. Även om alla inte flyttar från utlandet som Paola gjorde, samlas finlandssvenskarna i allt högre grad kring studiestäderna Vasa, Helsingfors och Åbo.

För Jan och Paola var det helt naturligt att stanna kvar i Åbotrakten när studierna var avklarade.

- Helsingfor var för stort och Hangö var för litet, säger Paola. Åbo kändes som ett hem.

När det sedan var dags att bilda familj började paret leta efter en större bostad. Valet stod mellan S:t Karins och Pargas. Pargas vann.

- Pargas stad gjorde mycket till för att vi skulle känna oss välkomna. Man ville ha nyinflyttare och speciellt barnfamiljer. Dessutom var prisnivån sådan att vi bra klarade av den, säger Jan.

Det goda livet i väst

En stor del av finlandssvenskarnas rörlighet handlar om emigrationen till Sverige.

Av årskullarna som föddes på 40- och 50-talen försvann minst en tredjedel till vårt västra grannland. Störts var utflyttningen från Sydösterbotten och Åboland. Efter det har flyttrörelsen gått i båda riktningarna och många har återvänt.

Fjalar Finnäs forskar i demografi vid Åbo Akademi i Vasa.
Demografen Fjalar Finnäs har följt med flyttningsrörelserna i Svenskfinland under många årtionden. Fjalar Finnäs forskar i demografi vid Åbo Akademi i Vasa. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund fjalar finnäs

Jämfört med 1970-talet har utvandringen minskat kraftigt i Svenskfinland. Numera är det i medeltal 1500 personer som årligen antigen flyttar till eller från Svenskfinland.

- Flyttningsutbytet har varit nästan plus minus noll de senaste årtiondena, säger demografen Fjalar Finnäs.

Liten ort krymper, stor ort växer

Vi flyttar också en hel del inom Svenskfinland. Här är det de stora studiestäderna som är vinnarna.

- I Nyland flyttar man till huvudstadsregionen, men det är ytterst liten flyttning mellan östra och västra Nyland, säger Finnäs. I Österbotten gäller motsvarande. Där är Vasa centralort. Man flyttar från norra svenska Österbotten och från södra Österbotten till Vasa, men man flyttar väldigt lite över Vasa.

Norr förser söder med arbetskraft

Främst är det unga som rör på sig. 15-29 åringar och unga kvinnor är rörligast. Orsaken till det ligger enligt Finnäs i traditionella värderingar och det faktum att privatföretagsamhet och jordbruk fortfarande utgör en stor del av Svenskfinland.

Fortfarande förväntas sonen stanna på hemorten och ta över jordbruket.

I synnerhet när det gäller landsbygdsbefolkningen förväntas sönerna ta över och i och med det är de mera bundna till orten. Flickorna är friare att röra på sig.

- Det visar också det faktum att flickor har bättre utbildning än män, summerar Finnäs.

Från Norra svenska Österbotten flyttar många till Södra Finland. Möjligheterna till god utbildning finns i Österbotten, men inte en motsvarande arbetsmarknad.

- Under senare decennier har vi sett att norra Österbotten har försett resten av Svenskfinland med unga välutbildade personer, säger Fjalar Finnäs. De är villiga att flytta på sig.

Helsingforsaren stannar på mammas gata

Folk i helsingforsregionen flyttar mera sällan till andra delar av Svenskfinland än man gör från andra orter. Det beror på tillgången på arbete. I huvudstadsregionen behövs både de med högre och lägre utbildning. Man behöver alltså inte flytta från hemregionen för att få jobb.

Det är en sinnesstämning att vara stadibo.

Lasse Liemola är en så kallad barfota helsingforsare. Han är född i Gammelstaden, som är det område där Helsingfors grundades och har bott hela sitt liv i huvudstaden.

Lasse Liemola tänker vara Helsingfors trogen så länge han lever. Bild: Nina Sederlöf/YLE stadin slangi

Liemola har hunnit vara tonårsidol, företagare och kommunalpolitiker. Dessutom är han en aktiv förespråkare av Helsingforsslangen.

- Det är en sinnestämning att vara stadibo, säger han. Man är avslappnad och öppen för andra. Vi är ju alla mera eller mindre inflyttade. När staden grundades 1550 tvångsförflyttades folk hit från bland annat Borgå, Ekenäs och Ulvila.

Under Liemolas livstid har Helsingfors vuxit kraftigt. Invånarantalet har fördubblats samtidigt som svenskarnas andel har minskat.

- Det både syns och känns, men vi klarar oss ganska bra ändå, säger han. Alla vill ju bo här. Hesa är ju Hesa.

Liemola har inga planer på att lämna staden. Tankar om Borgå och Ekenäs har kommit upp, men vid närmare eftertanke har resultatet ändå blivit det samma varje gång.

- Nej. Jag flyttar nog inte härifrån.

Drömmen om ett bättre liv i väst lockar fortfarande

Kjell Herberts
Kjell Hertberts forskar i moderna flyttrörelser. Kjell Herberts Bild: Yle/Maud Stolpe kjell herberts

Hur vi i Svenskfinland förhåller oss till flyttande håller på att ändra karaktär. Ny forskning visar att unga fortfarande gärna flyttar både inom Svenskfinland och utomlands, men flyttandet är ändå inte alltid permanent.

- Man stannar på den nya orten en tid. Sedan flyttar man tillbaka till hemlandet eller hemorten en tid för att sedan dra iväg på nytt, säger Kjell Herberts.

När sysselsättningsläget är som det är ligger Sverige nära.

På samma sätt som förr är det tillgången på arbete och avancemang som avgör. Det handlar inte längre enbart om Sverige. Norge, Danmark och Londonområdet är också populära.

- När sysselsättningsläget är som det är ligger Sverige nära, speciellt för finlandssvenskarna, säger Herberts. Nu är det inte bara åländska och österbottniska unga som far utan också många från huvudstadsregionen och övriga Nyland.

Herberts är ändå lugn inför framtiden. Pendlingsrörelsen gör att Svenskfinland inte dräneras. Det är ändå viktigt att ha företeelsen under lupp.

Svenskfinland måste bevaras som en attraktiv boendemiljö med arbete och fungerande tvåspråkighet.

- Det måste gå att bevara Svenskfinland som en attraktiv boendemiljö med arbete och fungerande tvåspråkighet. Då urholkas den inte av att unga personer flyttar. Jag tror framtiden ser annorlunda ut. Vi får vänta oss att många emigranter är beredda att komma tillbaka.

Se hela programmet här:

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland