Hoppa till huvudinnehåll

2 000 vårdanställda måste bort i Österbotten

Vård, sjukhus, patient
Arkivbild. Vård, sjukhus, patient Bild: Yle/Tiina Karjalainen sjuksäng

Vasa sjukvårdsdistrikt har kommit fram till att det behövs drastiska nedskärningar i vården från Kristinestad till Larsmo.

Jakobstadsregionens kommuner utreder i sin tur om vården kan privatiseras. Det verkar vara allmänt tumult inom vården där man söker olika lösningar.

Det som fått fart på Vasa sjukvårdsdistrikt och kommunerna är den kommande vårdreformen. Kostnaderna i Österbotten är för höga. För att komma ner tills riksmedeltalet måste 40 miljoner euro eller 2 000 anställda skalas bort.

Nedskärningarna gäller inte bara specialsjukvården utan också social- och primärhälsovården.

Två bantningsmetoder

I Vasa sjukvårdsdistrikt ber en politikerarbetsgrupp kommunerna att ta ställning till två alternativ. Ett förslag är att kommunerna skriver ett intentionsavtal om att på frivillig väg banta kostnaderna. Det andra alternativet är att bilda en helt ny samkommun som tar hand om all vård i landskapet.

Sjukvårdsdistriktets styrelseordförande Hans Frantz (SFP) föredrar den senare modellen.

- Man ser hur svårt det är att banta i kommunerna också i småsaker, det möter kompakt motstånd och ovilja.

Hans Frantz
Hans Frantz Hans Frantz Bild: Yle/Amanda Bieber ordförande för hjärtgruppen

I en ny samkommun kunde det vara lättare att komma åt utgifterna, säger Frantz.

Jakobstadsregionen söker en egen lösning.

I Jakobstadsregionen utreder man en egen lösning som går ut på att all vård sköts av ett privat vårdbolag. Modell tar man från Jämsä och Kuhmois som bildat ett vårdbolag med en av de stora vårdkoncernerna.

Resultatet av privatiseringen är att kostnaderna har gått ner 5 - 10 procent per år. Det kan vara en modell för oss, säger Pedersöre kommundirektör Stefan Svenfors.

- De är nöjda i Jämsä. De har sparat pengar och har lyckats få patienter också utifrån till sjukhuset.

Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre
Stefan Svenfors Stefan Svenfors, kommundirektör i Pedersöre Bild: Johanna Överfors/YLE stefan svenfors

Målsättningen är inte bara att sänka kostnaderna utan också trygga arbetsplatserna och utveckla servicen vid Jakobstads sjukhus, säger Svenfors.

Han säger att med ett 10 till 15 år långt avtal kan de styra och påverka ett samägt bolag. I Jämsämodellen fick kommunerna en aktieminoritet i det samägda bolaget.

- Får vi ner kostnaderna finns ingen orsak för någon annan instans att komma och "påta" i det vi skapat. Senare i vår kommer politiker och vårdanställda att kallas till informationsmöten om bolagsformen och vad den innebär.

- Det handlar om att effektivisera och öka prestationerna, inte avskeda folk, säger Svenfors. Dagens modell med värdkommun blev aldrig bra, säger han.

Jakobstad, Nykarleby, Pedersöre och Larsmo sköter all vård tillsammans. Det handlar om en befolkning på drygt 40 000 invånare och 1 700 anställda i vården.

- Vi borde vara intressanta för vårdbolagen, säger Svenfors.

Det fria vårdvalet kommer

På tisdag ger professor Mats Brommels utredningsgrupp sin mellanrapport om det fria vårdvalet inom social- och hälsovården. Uppgiften är att komma med förslag till omfattande valfrihet för patienterna.

Det innebär att patienten själv kan välja sin vård inom den offentliga, privata eller tredjesektorn. Tanken är att hitta en enklare finansieringsmodell där pengarna följer patienten.

Läkare för anteckningar
Läkare för anteckningar Bild: Unsplash, Wesley Wilson läkare,hälsovårs

Konkurrensen ökar alltså och vårdgivare som lyckas erbjuda kvalitet står som vinnare. Hur den offentliga vården klarar sig och landsbygden gentemot tätort och stora vårdbolag är mera omstritt.

I Sverige har det fria vårdvalet redan existerat länge, men är fortfarande föremål för delade uppfattningar.

- Konkurrens är inte av ondo utan bra, säger Stefan Svenfors i Pedersöre som utreder Jakobstadsregionens framtid.

Den slutliga modellerna för det fria vårdvalet presenterar Brommels grupp senast den 31 maj.