Hoppa till huvudinnehåll

Dora har levt hela sitt liv på Lammholm

Vem vill leva ensam på en holme, utan fasta förbindelser, utan bekvämligheter? Dora Siivonen vill det. Hon är den enda fastboende invånaren på Lammholm i Åbolands skärgård.

Mikaela Weurlander har gjort en dokumentärfilm om Dora Siivonen, 87 år, och hennes liv på ön Lammholm under ett år.

Vi följer Dora under vårens islossning och då de första snödropparna spricker upp.

Dora Siivonen, 2013
Dora Siivonen, 2013 Bild: Yle videostill lammholm

Om sommaren kommer grönskan, odlingarna och samvaron, samt sommargästerna.

Dora Siivonen doftar på syrener, 2013
Dora Siivonen doftar på syrener, 2013 Bild: Yle videostill lammholm
Dora Siivonen äter sill och potatis, 2013
Dora Siivonen äter sill och potatis, 2013 Bild: Yle videostill lammholm,kök

På hösten skördar Dora sina odlingar. Höstregnet droppar.

Dora Siivonen tar vatten ur brunnen, 2013
Dora Siivonen tar vatten ur brunnen, 2013 Bild: Yle videostill lammholm,brunnar,Regnigt väder

Och på vintern fryser vattnet. Menföret gör att förbindelserna till fastlandet bryts.

Dora Siivonen tar in is att smälta, 2013
Dora Siivonen tar in is att smälta, 2013 Bild: Yle videostill vinter,snö

Dora smälter is på spisen och hugger ved fram till ännu en vår då solen och nya snödroppar kommer.

Jag är född här, där som spisen står. Att vara här är det viktiga för mig, det är här jag vill vara.― Dora Siivonen

Dora berättar att hon har bott i stugan i hela sitt liv och att hon vill stanna på Lammholm till sin död.

"Men, om olyckan är framme och du faller?" undrar Doras släkting Jalle. "Jag faller sällan och om jag är dålig i benen så vet jag väl att gå försiktigt", svarar Dora.

Dora på Lammholm är en dokumentär om en annorlunda ålderdom och ställer frågan om man får leva som man vill också när man blir gammal.

2016 bor Dora på ett servicehem, fyller 90 år och försöker bygga upp ett nytt liv.

Jag brukar kalla mig själv guds bortskämda barn, för jag har ju fått allt jag har önskat.― Dora Siivonen

Dora har bibehållit sin livsglädje, vänlighet och kärlek till djur, människor och natur.

I maj 2017 somnade Dora in.

Skärgårdsliv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet