Hoppa till huvudinnehåll

Kunderna frågar sällan om restaurangbiffens ursprung

Lammkotletter
Lammkotletter Bild: FOTO: YLE/BananaStock Ltd smältpunkt

I dag firas den internationella dagen för konsumenträttigheter. Konsumentförbundet vill uppmärksamma finländare på mängden antibiotika som används i köttproduktionen.

Hälften av den antibiotika som produceras i dag används inom köttproduktionen. I Sverige, Norge och Finland används relativt små mängder antibitotika inom köttrpoduktionen, men i övriga EU-länder och utanför EU är mängderna mångfalt fler.

Redan nu är antibiotikaresistenta bakterier en stor hälsorisk och användningen av antibiotika ökar risken för resistenta bakterier uppstår och sprids.

Men medvetenheten, både bland konsumenter och restaurangfolket är än så länge liten. Det bekräftar besök på tre lunchrestauranger i centrala Åbo.

- Jag frågar inte så hemskt mycket faktiskt, medger Irja-Marie Solin till Yle då hon precis ätit sin lunch. Om restaurangen är finländsk, antar man att köttet också är finländskt, men så är det kanske inte?

Johanna, en annan lunchgäst, har precis ätit kyckling till lunch.

- Jag har inte frågat var kycklingen kommer ifrån, men jag litar på att kycklingen är inhemsk. Men kanske borde man börja fråga?

Stor tillit till restaurangerna

Ingen av dem har tänkt så mycket närmare kring antibiotikaanvändningen inom köttproduktion, trots att det hört talas om problematiken. Men visst är de intresserade av vad de äter.

- I butiken köper jag alltid inhemskt kött och kollar att förpackningen bär en finsk flagga, säger Johanna, som inte skulle äta importerad kyckling på restaurang.

- Jag brukar välja sådant som är ekologiskt, säger Solin.

Tilliten är alltså stor till restaurangerna. Men en titt på restaurangernas lunchmenyer visar också att inte de heller är särskilt bra på att aktivt informera kunderna om köttets ursprung. Här kanske det skulle gälla för konsumenterna att aktivare höra sig för var köttet egentligen kommer ifrån, eftersom kött från olika delar av världen serveras i restaurangerna.

- Den frågan har vi nog aldrig fått, säger Niklas Halenius som driver en lunch- och beställningsrestaurang.

- Är köttet extra gott, kanske någon kommer på att ställa frågan, tillägger Christian Juup, marknadsföringschef för tre restauranger i centrum.

- Kunderna frågar väldigt sällan. Men frågar man dem, då föredrar de oftast inhemskt kött, berättar Sirpa Heikkilä som är köksmästare på en lunch- och beställningsrestaurang.

Kvalitet och pris styr

Att undvika kött som producerats under förhållanden där antibiotikaanvändingen är stor, är heller inget man medvetet tänker på i restaurangbranschen.

- Vi tänker ganska lite på det, medger Heikkilä, trots att hon känner till problematiken. Men eftersom vi prioriterar inhemskt kött, så undviker vi indirekt en del av problemet. Specialkött importerar vi ibland.

- Vi prioriterar i första hand kvaliteten. Då köttet tyvärr inte har lika jämn kvalitet i Finland som det kött som till exempel kommer från Australien serverar vi också utländskt kött på restaurangerna vid sidan av det inhemska.

- Inom lunchverksamheten är priset ofta tyvärr det som styr, och därför använder vi också utländskt kött. Antibiotika i kött är inget vi aktivt tänkt på, säger Halenius.

Då det gäller att informera kunderna om råvarors ursprung erkänner restaurangfolket att man kunde bli bättre på det. Är det frågan om specialkött som ekologiskt eller närproducerat, då lyfter man gärna fram det, men sällan annars.

- Ja, det hänger ju på den som gör menyerna, i det här fallet mig! Men varför inte? Visst ger det ett mervärde åt kunden, resonerar Heikkilä.

Juup har en praktiskt förklaring till att ursprungslandet fattas på menyn.

- Får vi inte ett sämre parti kött, kanske vi mer kort varsel får ersätta det med ett annat kött som kanske kommer från ett annat land.