Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler hungriga i brödköer

Det är fredag förmiddag och i Esbo centrum har hundratals människor samlats för att fylla på sina matförråd inför veckoslutet. Hjälporganisationen Manna-Apu rf delar ut mat tre gånger i veckan. För Jelena Ruotsalainen är det en välsignelse. Hon tvingades sluta arbeta efter sjutton år som städerska efter att hon drabbades av osteoporos.

– Jag har gått till olika matköer under de senaste två åren. Jag har inte råd att handla mat i butiken eftersom maten är så dyr, berättar hon medan ögonen tåras.

Fler invandrare

Sedan 1990-talet har flera frivilligorganisationer delat ut överbliven mat från närliggande butiker till mindre bemedlade i huvudstadsregionen. Det finns ingen gemensam bokföring över klienterna men en rundringning visar att brödköerna ser ut att växa. Till exempel hos föreningen Hyvä Arki i Esbo ökar antalet hjälpbehövande med över tio procent per år. Nya kunder dyker upp varje vecka och en allt större andel av kunderna är invandrare.

– Det finns tjugo olika nationaliteter bland våra besökare. Första gången märker vi nu att andelen klienter med invandrarbakgrund är över femtio procent. Det är en märkbar förändring, säger Hannu Hätönen, verksamhetsledare för Hyvä Arki rf i Esbo.

Vid den kristna hjälporganisationen Manna-Apu har man lagt märke till samma trend. Där uppskattar man andelen invandrare till cirka 35 procent, medan en undersökning för några år sedan visade att endast en av tio var invandrare.

Jelena Ruotsalainen
Jelena Ruotsalainen Jelena Ruotsalainen Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm matutdelning

Fattigdomsforskare Maria Ohisalo vid Östra Finlands universitet är ändå försiktig med att dra några slutsatser.

– Situationen kan ha blivit annorlunda nu, säger Maria Ohisalo som ändå delar oron om växande köer.

Hon har intervjuat 3500 människor i brödköerna för att titta närmare på de bakomliggande orsakerna. Ohisalo hoppas att forskningen kan komma med konkreta svar på hur också kommunerna och staten kunde ta större ansvar för dem som står i matkön. Idag faller en stor del av ansvaret på tredje sektorn.

– Nu måste vi fråga om vi kan koppla ihop tredje sektorn och offentliga sektorn och kanske skicka mera socialarbetare till brödköer och ge lite mer hjälp än bara den här matkassen. Maten tar bara bort hungern men inget annat, säger Ohisalo.

Många skäms

De flesta i kön drar upp sin huva när Yle Nyheter dyker upp. De vill inte synas i offentligheten och bli stämplade som fattiga. En ung mamma vill inte visa sitt ansikte men berättar att hon har kommit hit några gånger för att få mat åt sin tvååring och sig själv när det dykt upp större räkningar.

– Hemvårdsstödet är ganska knappt. Det räcker inte alltid till alla tillbehör och räkningar, säger hon.

" Livet är inte lätt nu. Men här i matkön är alla vänliga med varandra"― Jelena Ruotsalainen

En annan ensamförsörjande mamma visar upp en stor Ikeapåse med frukt, grönsaker, bröd, pålägg, färdigmat och malet kött. Hon är lättad - nu är veckoslutet tryggat för 3-åringen och 7-åringen därhemma.

En 75-årig finsk kvinna berättar att hon hämtar ingredienser för att laga mat åt några fattiga studerande i grannskapet. Några irakiska asylsökande kvinnor bekantar sig med brödkön.

– För många människor är det här den enda chansen att få magen mättad, säger Manna-Apus frivilligarbetare Risto Lyytinen, som försöker uppmuntra de nedstämda besökarna med sitt glada humör.

– Jag njuter oerhört mycket av att hjälpa dessa människor. Det ger mig troligtvis mer än vad det ger våra kunder, säger Lyytinen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes