Hoppa till huvudinnehåll

Tarja Cronberg: Flyktingar ska inte vara handelsvara

Tarja Cronberg.
Fredsforskaren Tarja Cronberg ser möjligheter i samarbetet med Turkiet. Tarja Cronberg. Bild: tarjacronberg.fi tarja cronberg

Fredsforskaren Tarja Cronberg är hoppfull inför förhandlingarna mellan EU och Turkiet. Visserligen ställer Turkiet stränga krav, men de är delvis befogade. EU kommer inte att behöva sälja sina värderingar.

Tarja Cronberg svarar i telefon i Ankara där hon inom ramen för European Leadership Network för en dialog mellan Ryssland och Turkiet. Förhållandena länderna emellan har varit konfliktfyllda en längre tid och man är nu försiktigt hoppfull att det ska ske en förbättring.

Vad Turkiets roll i flyktingkrisen beträffar anser Cronberg att det är orimligt att Syriens grannländer ska belastas så mycket av situationen.

Det är det internationella samfundets ansvar att se till att hjälpen fungerar.

- Principiellt är det inte rättvist att vissa länder, till exempel Libanon, Jordanien och Turkiet får ta emot miljoner flyktingar utan att resten av världen stöder dem. FN har inte heller haft tillräckligt mycket pengar att ge, så det har förekommit svält i de här flyktinglägren.

- Min första tanke är att det är det internationella samfundets ansvar att se till att hjälpen fungerar i närområdena. Därför är det inte så konstigt att Turkiet ber om pengar av EU.

- Det stora problemet med det här samarbetet är att man för en handel med asylsökande.

Det stora problemet är att man för en handel med asylsökande.

Enligt Cronberg är det problematiskt att man skapar ett system där man delar in flyktingar i illegala och legala och för handel med dem. Hon ifrågasätter tanken med att returnera en del asylsökande och på det viset försöka stoppa flyktingflödet.

- Man måste verkligen utreda om det internationellt sett ens är acceptabelt.

Kommer EU att godkänna Turkiets villkor?

- Jag vet inte exakt hur många miljarder man går med på att betala. Men det är helt säkert att EU kommer att betala en del av det som krävs.

- De stora problemen ligger nog i hur man växlar flyktingar mellan olika länder. Här krävs noggranna utredningar.

- Det är också helt klart att förhandlingarna leder till att Turkiet och EU kommer närmare varandra.

Turkiet och EU kommer närmare varandra och det är en bra sak.

Tarja Cronberg påminner om att Turkiet ännu för tre år sedan var arabvårens mönsterstat. Man hade goda relationer till Ryssland och Kina och ekonomin blomstrade. Turkiet klarade sig riktigt bra också utan EU. Men nu är Turkiet i en helt annan situation. Förhållandet till Ryssland är spänt och förhållandet till Mellanöstern ännu sämre. Cronberg bedömer att Turkiets enda utväg nu är att närma sig Europa.

- Vi ska komma ihåg att det inte är Turkiets medlemskap i EU man förhandlar om. Relationerna blir närmare om man inför visumfrihet och börjar mötas oftare. Och det skadar nog inte.

Vi förhandlar inte ännu om Turkiets EU-medlemskap.

Men finns det en risk för att EU säljer alla sina värderingar om mänskliga rättigheter om man samarbetar för mycket med Turkiet?

- I fråga om demokrati är Turkiet i en väldigt besvärlig situation. Det förekommer censur och tidningar tas över av regeringsmakten. Man får inte förolämpa presidenten och så vidare.

EU kunde ha möjlighet att demokratisera Turkiet.

- Men vi ska komma ihåg att om ett land vill vara med i EU, så är det inte EU som ger upp sina principer utan tvärtom. Om Turkiet börjar förhandla om medlemskap i EU så är det EU som ställer kraven och kan pressa Turkiet att ändra sin lagstiftning för att få vara med.

- Då skulle EU ha möjligheter att demokratisera Turkiet. Därför kan man inte säga att EU är på väg att sälja sina värderingar.

Diskussionen fortsätter i Obs debatt på torsdag kl.19.55 med årets journalist Tom Kankkonen, den kurdiska flyktingen Veronica Kalhori och minister Elisabeth Rehn.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt