Hoppa till huvudinnehåll

Turkiet allt närmare inbördeskrig

Sörjande anhöriga vid begravningen av offren för terrordådet i Ankara den 13 mars.
Sörjande anhöriga vid begravningen av offren för terrordådet i Ankara den 13 mars. Sörjande anhöriga vid begravningen av offren för terrordådet i Ankara den 13 mars. Bild: EPA/SEDAT SUNA Turkiet,självmordsattacker,Ankara

Allt fler bedömare anser att Turkiet har misslyckats med att stoppa terrorattackerna mot civila mål i landet. Tyskland har stängt sin ambassad i Ankara på grund av terroristhotet och Ryssland uppmanar Turkiet att stoppa våldet mot den kurdiska befolkningen.

Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier säger inte för hur lång tid ambassaden i Ankara kommer att vara stängd.

- Det finns mycket konkreta tecken på att terroristattacker har planerats mot våra anläggningar i Turkiet, säger Steinmeier som talar om ett ökat hot.

En kurdisk separatistgrupp som kallar sig Kurdistans frihetsfalkar, TAK, har sagt sig stå bakom bilbomben som i söndags dödade 37 människor i centrum av huvudstaden Ankara.

Gruppen sägs vara en grupp som har brutit sig ut ur kurdiska PKK som i väst är klassat som en terrororganisation.

TAK säger att attacken var en hämnd för de turkiska militäroperationerna mot de kurdiska rebellerna i sydöstra Turkiet.

Frihetsfalkarna TAK sägs ha utfört flera attentat, bland annat ett i Ankara i februari där 29 människor miste livet.

Flera hundratals dödade

Sedan juli i somras har över 200 människor dödats i fem fall av självmordsbombare i Turkiet.

Den turkiska ledningen har beskyllt Kurdistans arbetarparti PKK för terrorismen. Militären har genomfört omfattande räder mot kurderna i sydöstra Turkiet.

PKK har för sin del dödat tiotals soldater och poliser i sydost.

Kurdiska demonstranter och turkisk polis i sammandrabbning i Diyarbakir.
Kurdiska demonstranter och turkisk polis drabbade samman i Diyarbakir. Kurdiska demonstranter och turkisk polis i sammandrabbning i Diyarbakir. Bild: EPA/STR kurdiska demonstranter

PKK utropade 2013 ett eldstillestånd och började dra tillbaka sina styrkor till Irak som ett led i en fredsprocess mellan PKK och den turkiska staten.

Nato och EU klassar PKK som en terrororganisation men länder som Kina, Ryssland, Indien och Schweiz har inte gjort det.

"Turkiet måste stoppa våldet"

Det ryska utrikesministeriet uppmanar Turkiet att stoppa våldet mot den kurdiska befolkningen i sydost och gå in för en politisk uppgörelse av problemet.

Många nya distrikt i de turkiska kurdprovinserna har förklarats som "stängda säkerhetszoner" med utegångsförbud och stora begränsningar för de lokala invånarna, säger en talesperson för utrikesministeriet i Moskva.

Diplomaten Maria Zakharaova tillägger att 150 civila medlemmar av det prokurdiska partiet HDP har dödats i regionen sedan december där militären har gjort massöverträdelser av mänskliga rättigheter.

Sammanlagt har över 500 människor dödats i provinsen Şırnak under de senaste militäroperationerna längst i sydost, säger diplomaten. Hon säger att Turkiet kan ha upp till en miljon internflyktingar till följd av räderna mot sydöstra Turkiet.

Turkiet är en statsbildning som håller på att misslyckas, skriver den New York-baserade journalisten David Lepeska för tidningar som The Guardian.

Vägen ut ur blodbadet

Lepeska anser att den turkiska regeringen har visat sig vara oförmögen att stoppa terroristerna från att angripa huvudstadens hjärta. Det har skett tre gånger de senaste fem månaderna.

Den turkiska journalisten Mustafa Akyol skriver att den turkiska republiken i decennier har varit oförlåtligt auktoritär mot sina kurdiska medborgare.

Den enda vägen ut ur det blodiga gungflyet är att försöka återuppta fredsförhandlingarna, skriver han i Al Jazeera English nätupplaga.

Allra först behövs ett eldupphör mellan Turkiets regering och PKK, sammanfattar Akyol som också skriver för The International New York Times.

Erdogan: Galenskap att tala om inbördeskrig

- Den turkiska staten vill skapa ett inbördeskrig, varnade ledaren Selahattin Demirtas för det prokurdiska medborgarpartiet HDP i höstas.

HDP valdes i somras första gången in i parlamentet med 13 procent av rösterna. Men när det gamla maktpartiet AKP då förlorade sin majoritet efter 13 år vid makten blev följden nyval den 1 november.

Selahattin Demirtas, ledare för det prokurdiska medborgarpartiet HDP.
HDP-ledaren Selahattin Demirtas Selahattin Demirtas, ledare för det prokurdiska medborgarpartiet HDP. Bild: AOP hdp

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan beskyller partiledaren Demirtas för att vara galen med sitt tal om inbördeskrig och uppmanar HDP att välja mellan demokrati och terrorism.

Det vänsterinriktade HDP bildades 2012 som den politiska grenen av en demokratisk plattform för ett flertal socialistiska och gröna partier samt fackföreningar, feministgrupper, HBTQ-personer och etniska minoriteter.

Det har förekommit stora demonstrationer mot det prokurdiska HDP och partiet har utsatts för över 400 angrepp på sina lokaler runtom i Turkiet, enligt partiledaren.

Turkiets gamla maktparti AKP är det största partiet i landet. Det kritiseras för att vara alltmer auktoritärt styrt och intolerant. Partiledningen har fört partiet mot en alltmer öppen islamistisk riktning. Men den stöder marknadsekonomi och har varit positiv till ett EU-medlemskap.

Juridisk aktion mot de folkvalda

Myndigheterna har också juridiskt skridit till aktion mot oppositionen.

Redan i höstas började åklagarmyndigheten i den kurdiska miljonstaden Diyarbakir i sydöstra Turkiet att arbeta för ett åtal mot HDP-ledaren Demirtas för att ha "kränkt presidenten". Åklagarna ville frånta Demirtas hans politiska immunitet.

Frågan har nu gått vidare till parlamentet i Ankara där premiärminister Ahmet Davutoglu vill frånta alla folkvalda deras immunitet.

Han uppmanar parlamentet att snabbt behandla frågan för att inte fördröja lagarna som EU kräver för lättnader i visumfrågan.

Immunitet betyder i juridisk mening att en person inte kan åtalas för en brottslig gärning.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes