Hoppa till huvudinnehåll

Vilka möjligheter har syrierna att återförenas med sina familjer?

Asylsökande väntar på att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland.
Asylsökande i kö för att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland i höstas. Asylsökande väntar på att bli registrerade på ön Lesbos i Grekland. Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS lesbos

Samtidigt som 43 000 flyktingar sitter fast i Grekland samlas EU-ledarna i Bryssel för att ro avtalet med Turkiet i hamn. Ett avtal som ska strypa flyktingströmmarna från Turkiet och stoppa folkvandringen genom Europa.

Men vilka möjligheter har till exempel Samir Bekkars familj i Grekland eller syrier som befinner sig i Turkiet att återförenas med sina familjer när Europa stänger sina gränser?

Enligt den plan som EU nu smider med Turkiet och som officiellt ska godkännas på det två dagar långa toppmötet som inleds i Bryssel på torsdagen vill man öppna lagliga vägar till Europa.

Men lagliga vägar utgör ingen garanti för att familjen Bekkar återförenas.

Bli del av EU:s omfördelningsmekanism?

Idag är 43 000 flyktingar fast i Grekland och eftersom Balkanrutten är stängd har de små möjligheter att ta sig vidare till Nordeuropa.

I det förslag till avtal som EU-ledarna ska ta ställning vill man lätta på den grekiska bördan och omfördela de syrierna som idag finns i Grekland mellan EU-länderna.

Omfördelningen ska bygga på de obligatoriska kvoter EU godkände ifjol.

Det förutsätter att samtliga länder lever upp till sina åtaganden. Hittills har endast knappt 1000 personer omfördelats av de totalt 160 000 EU-länderna enades om i höstas.

Finland ska ännu ta emot 1222 asylsökande från Grekland enligt denna kvot.

EU har understrukit att flyktingarna inte själva ska få bestämma till vilket land de förflyttas. Det är svårt att bedöma i vilken grad en önskan om familjeåterförening beaktas i beslutsprocessen.

Bli del av EU:s omplacering från Turkiet?

Enligt EU:s avtal med Turkiet ska en så kallad ”en-för-en” modell tas i bruk.

Den går ut på att för varje syrisk flykting som skickas tillbaka från Grekland ska EU ta emot en annan syrisk flykting från de turkiska flyktinglägren.

EU:s förhoppning är att denna modell som är tillfällig ska ha en avskräckande effekt och få stopp på flyktingsmugglingen.

De flyktingar som skickas tillbaka till Turkiet ska sedan hamna sist i kön när syrier vidarebosätts direkt från Turkiet till EU.

EU säger sig ha beredskap att inom ramen för denna modell omfördela totalt 72 000 syrier enligt det bindande kvot som EU beslutade om i fjol. Men återigen bygger det på att medlemsländerna visar solidaritet – att omfördelning är bindande har än så länge inte haft någon större inverkan.

Vidarebosättas från turkiska flyktingläger?

När ”en-för-en” modellen tagit skruv och trafiken över Egeiska havet mattats så växer solidariteten i Europa, det är EU:s förhoppning.

En solidaritet som ska utmynna i att medlemsländerna på frivillig basis vidarebosätter syrier från turkiska flyktingläger.

Något som Tysklands förbundskansler Angela Merkel drivit de senaste månaderna men det är högst oklart hur många EU-länder som är bredda att delta i en frivillig vidarebosättning.

Ingen har hittills vågat spekulera i hur många syrier som EU kunde vidarebosättas direkt från Turkiet.

I dag finns 2,7 miljoner flyktingar i Turkiet.

Sannolikheten är alltså liten för att en syrier i Turkiet ska bli del av den frivilliga vidarebosättningen och dessutom återförenas med en familjemedlem i ett av de mindre EU-länderna.

Ta sig till Nordeuropa via alternativa rutter

I dag är det nära på omöjligt att ta sig norrut från Grekland. Gränsen till Makedonien är stängd.

Men att EU har stängt Balkanrutten öppnar upp för alternativa rutter.

Bulgariens premiärminister Boyko Borisov har inför toppmötet skickat ett brev till EU-länderna där han varnat för att flyktingströmmarna i fortsättningen styrs från Grekland via Bulgarien vidare norrut.

Också i Italien ser man med oro på rapporter från Albanien som talar om att kriminella gäng står i beredskap att föra flyktingar via den svåra albanska terrängen och därefter med gummibåt över Adriatiska havet till Italien.

De alternativa rutterna är en av punkterna på toppmötet.

EU-ledarna kommer även att diskutera hur man ytterligare ska kunna ge Grekland humanitärt bistånd för att lösa den humanitära krisen i norra Grekland.

Tuffa förhandlingar väntas

Man väntar sig svåra förhandlingar när EU-länderna ska försöka enas med Turkiet om detaljerna i överenskommelsen. Ramarna är klara, men flera svåra frågor återstår att lösa.

Det är viktigt att man når en överenskommelse eftersom EU inte har någon plan B, utan räknar med att avtalet med Turkiet ska bli en vändpunkt i flyktingkrisen.

Sverige och Spanien driver frågan om juridiken i avtalet: Är avtalet i enlighet med folkrätten och europeisk rätt? Kan man skicka tillbaka flyktingar och migranter till Turkiet?

EU-kommissionen sa förra veckan att den juridiska sidan inte är något problem, men efter en veckas granskningar och arbete med frågorna har EU-kommissionens jurister kommit fram till att det inte är så enkelt. Man bedömer att det krävs lagändringar både i Grekland och Turkiet före ett avtal är juridiskt hållbart.

EU vill inte backa för turkiska krav

EU-länderna har invändningar mot Turkiets krav för att avtalet ska gå igenom. De senaste dagarna har unionen signalerat att man inte kommer att backa för Turkiets krav.

Visumfriheten som Turkiet har blivit utlovad är en fråga – många EU-länder frågar sig om det verkligen är rätt i detta läge att 75 miljoner turkar får visumfrihet till EU redan i sommar och om man verkligen kommer att se till att Turkiet uppfyller de tuffa krav som ställs för att slopa visumtvånget.

Andra frågor gäller Turkiets medlemskapsförhandlingar med EU som Cypern vill bromsa, kurdfrågan och en oro för vad som håller på att hända med pressfriheten i Turkiet.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes