Hoppa till huvudinnehåll

Vargen skrämmer barnfamiljer

Vargarna skrämmer människor i sydvästra Finland. Vargarna kommer nära bebyggelse i sydvästra Finland. Bild: Yle/ Harri Alanne varg,Vargjakt,vargskräck

Nioåriga Eerika i Virmo får inte gå i skogen på egen hand, och elvaåriga Marija får inte ens vara ensam på gården.

Vargarna i sydvästra och södra Finland har blivit flera. Minst 30 vargar bor i sydväst: två flockar i Egentliga Finland, en i Satakunta och en i västra Nyland. Tillsammans utgör de rejält över en tiondel av alla vargar i Finland.

Särskilt i kommunerna norr om Åbo kommer vargarna närmare bebyggelsen än i andra delar av landet, och det här skrämmer många barnfamiljer.

Nioåriga Eerika i Virmo får "vargskjuts", som innebär att skoltaxin kör henne ända in på gården, eftersom hon bor inom vargarnas revir. Det är bara 500 meter till hemmet från landsvägen där taxin normalt stannar, men Eerikas pappa Jarmo vill inte ta risker.

Eerika 9 år (till vänster) får "vargskjuts" hem från skolan eftersom hon bor inom vargreviret. Eerika 9 år (till vänster) får "vargskjuts" hem från skolan eftersom hon bor inom vargreviret. Bild: Yle/Henrik Leppälä eerika,varg,Virmo

– Jag har stött på varg hundra meter från barnens skola. Den stannade på åkern bakom skolan och stirrade mig stint i ögonen, den blicken glömmer jag inte i första taget, säger Jarmo.

Eerika själv hoppas att vargen inte kommer in på familjens gård. Vargen har sprungit förbi i utkanten av gården upprepade gånger.

Det kan tyckas att rädslan är överdriven, eftersom det är långt över 100 år sedan en varg har angripit ett barn i Finland.

– Vargen är samma rovdjur i dag som den var för 100 år sedan, säger Jarmo.


Familjen vill inte att vi nämner deras efternamn, eftersom den som talar om vargar ofta förargar andra.

Vargen på busshållplatsen

Vargarna har sprungit bara någon meter ifrån huset där Marija Hannula bor i Virmo.

– Jag får inte vara ensam på gården, jag måste ha min pappa eller mina äldre bröder med, säger Marija.

Elvaåriga Marija Hannula får inte vara ensam på gården. Marija Hannula får inte vara ensam på gården. Bild: Yle/Henrik Leppälä marija hannula,varg,Virmo

Marijas pappa Seppo Hannula ondgör sig över att Virmo kommun betalar för "vargskjuts" bara under den mörka delen av året.

– Jag har sett en stor varghanne på samma busshållplats där det är meningen att barnen ska stå och vänta på skoltaxin, säger Seppo Hannula.

Han kör själv sin dotter till skolan under de ljusare månaderna, han vågar inte låta henne gå till busshållplatsen.

Femton barn i Virmo har fått vargskjuts den gångna vintern, och antalet barn som får vargskjuts är ungefär lika stort i grannkommunen Nousis.

Vargen syns mera i sydväst

Invånarna i Egentliga Finland är flitiga med att rapportera sina iakttagelser av vargarna - eller vargspåren. De ringer rovdjurskontaktpersonerna som gör anteckningar i Tassu-registret. På den här
kartan över rovdjursakttagelser bildas en mörk fläck norr om Åbo - här har särskilt många vargar visat sig.

– Under det gångna året kunde jag få tre samtal i veckan. Vargen visar sig också när det är ljust och kan dyka upp mitt i byn. Och byborna tycker verkligen inte om det här, säger Jorma Laiho som är rovdjurskontaktperson i Nousis.

Ilpo Kojola är vargforskare vid Naturresursinstitutet och verksam i Rovaniemi.

– Vargen rör sig mest på natten, i gryning och skymning, sällan mitt på dagen. Men ju mera det finns bebyggelse, desto oftare springer vargen in på folks gårdar. I sydvästra Finland kan en och samma varg observeras tio gånger så ofta som dess artfränder i östra Finland, säger Kojola.

Vargarna i sydvästra Finland syns mera än vargarna i öster, säger vargforskaren Ilpo Kojola. Vargarna i sydvästra Finland syns mera än vargarna i öster, säger vargforskare Ilpo Kojola. Bild: Yle forskare,ilpo kojola,naturresursinstitutet,vargforskare

Vargåren - en blodig historia

Kojola tror att vargskräcken i sydvästra Finland har rötter från 1880-talet. Det var i samma trakter som vargar enligt gamla uppgifter dödade flest barn. Inom ett par års tid antecknades 22 barn som dödade av varg.

Sari Kantinkoski är aktiv inom naturskyddsförbundet Tapiola, en förening som aktivt motarbetar vargjakt. Hon säger att de gamla anteckningarna från 1800-talet måste tas med en nypa salt.

– Det handlar om anteckningar i kyrkböcker, vad som verkligen hände kan vi inte kontrollera, säger Kantinkoski.

Hon har föreståelse för de föräldrar i Egentliga Finland som oroar sig för sina barn.

– Det är rädslan för vargen som är problemet, inte själva vargen. Vargskjutsen är en lösning på problemet. Hunden härstammar från vargen, och risken för att en hund attackerar en människa är betydligt större än att vargen skulle göra det, säger Kantinkoski.

Sari Kantinkoski motarbetar vargjakt. Sari Kantinkoski hör till en förening som aktivt motarbetar vargjakt. Bild: Yle/Henrik Leppälä jakt (fångst),naturskydd,sari kantinkoski,varg

Vargforskare Ilpo Kojola vid Naturresursinstitutet säger att det är ett faktum att barn bets ihjäl, dokumenten är trovärdiga.

– Men vi kan inte vara helt säkra på att det var varg som bet ihjäl barnen, det kan också ha varit en förvildad hund, säger Kojola.

Kojola bedömer att risken för att en varg idag ger sig på ett barn är liten, men inte helt obefintlig. Det finns en väsentlig skillnad mellan nuläget och 1880-talet: Då var det ont om vilt i skogen, man hade jagat för mycket älg så älgen var nära på utrotad. Och barnen var ute i skogen och vallade djur.

– Numera finns det gott om älg och vitsvanshjort i sydvästra Finland, så vargen lider inte av brist på föda som då, säger Kojola.

De människor vi möter i Virmo kan sin historia. De berättar också om hur vargjägare kom ända från Ryssland för att skjuta vargarna i trakten.

Död och en arm uppäten

På Wirmo-sällskapet i kyrkbyn möter vi två damer, Ritva Myllymäki och Ulla-Maija Sainio, som har hört vargberättelser av sina äldre släktingar.

Ritvas morfar Aleksander Rekola var född 1874 och barn under de värsta vargåren på 1880-talet.

– Morfar berättade om två systrar som var ute och vallade kor. Vargen tog den ena av dem. De hittade henne längre bort i skogen, hon var död och hennes ena arm var uppäten, berättar Myllymäki.

Så sent som i början av 1900-talet blev Ulla-Maija Sainios faster Aina Suni tagen av en varg.

– Aina var tre-fyra år gammal. Vargen högg henne i kappan och bar i väg med henne från gården. Lyckligtvis sprang storasystern in och varnade föräldrarna, som hann ikapp vargen, och vargen släppte Aina, berättar Sainio.

Fastern levde nästan till hundra, och som gammal dam mindes hon fortfarande tydligt hur vägen flimrade förbi när vargen sprang iväg med henne.

"Skjut alla vargar som springer in på gårdar"

Tiltu Nurminen är ordförande för föreningen Taajamasusi (Tätortsvargen). På föreningens webbsidor finns listor över de människor i Finland som dödats av vargen.

– Enligt kyrkböcker från 1700- och 1800-talet dödades totalt 175 människor, och det var inte enbart barn utan också vuxna, säger Nurminen.

Vargforskare Ilpo Kojola säger att man ska förhålla sig skeptiskt till de här höga siffrorna. Människor vars släktingar dog i svält kan ha skyllt på vargen för att skammen var för stor.

Tiltu Nurminen anser att människor som får besök av vargar på hemgården borde få skjuta dem utan att behöva tillstånd av polisen.

Skjut vargar som springer in på människors gårdar, säger Tiltu Nurminen, ordförande för föreningen Taajamasusi. Skjut vargar som springer in på människors gårdar, säger Tiltu Nurminen, ordförande för föreningen Taajamasusi. Bild: Yle/Henrik Leppälä taajamasusi,tiltu nurminen,varg,Vargjakt,vargmotståndare

– De vargar som är skygga och som trivs i ödemarken får leva, men de vargar som kommer in på gårdarna borde avlivas, man kan skjuta hela flockarna, säger Nurminen.

Hon anser att det inte finns lämplig ödemark för vargar i sydvästra Finland.

"Vargen bestämmer själv var den bor"

Vargen är fridlyst i Finland, även om myndigheterna nu i två års tid har tillåtit vargjakt i stamvårdande syfte.

– Ingen kan bestämma var vargen ska få leva, det bestämmer vargen själv, säger Jörgen Hermansson, jaktchef vid Finlands viltcentral i Egentliga Finland.

Vargen bestämmer själv var den ska bo, säger Jörgen Hermansson på Viltcentralen. Vargen bestämmer själv var den ska bo, säger Jörgen Hermansson på Viltcentralen. Bild: Yle/Henrik Leppälä jörgen hermansson,varg,Vargjakt,viltcentralen

Meningen med den stamvårdande jakten är att vargen ska bli skyggare och att människorna i vargtrakterna ska tåla vargen bättre. Men rekordmånga vargar har dött under det senaste halvåret.

Flera naturskyddsföreningar har överklagat dispenserna för vargjakt, som de anser att hotar en utrotningshotad vargstam. Riksdagsledamöterna Pertti Salolainen (saml.) och Satu Hassi (de gröna) förhåller sig kritiska till den stamvårdande jakten och har nyligen ställt skriftliga spörsmål om den.


Spotlight: Vargen kommer sänds tisdag 22.3 klockan 20 i Yle Fem.

  • Exxons vd tros bli USA:s utrikesminister

    Rex Tillerson erbjuds posten, uppger amerikanska medier.

    Rex Tillerson, oljebolaget Exxon Mobils vd, väntas erbjudas posten som utrikesminister i USA, uppger flera amerikanska medier.

  • Allvarlig explosion i centrala Istanbul - minst 13 döda

    Många av de skadade uppges vara poliser.

    Minst 13 människor dödades på lördag kväll i en explosion nära Besiktas Stadium i centrum av Istanbul i Turkiet, rapporterar säkerhetskällor. Ytterligare ett oklart antal människor skadade - många av dem poliser. Enligt den turkiska inrikesministern handlade det om två explosioner.

  • Sverige illa ute i hemma-EM – stjärnan kritisk

    Hemmanationen föll i en nagelbitare mot Nederländerna.

    Sverige står med ryggen mot väggen i handbolls-EM. Hemmanationen föll i en nagelbitare mot Nederländerna och nu är semifinalchanserna allt mindre. ”Det känns så tungt nu”, säger storstjärnan Isabelle Gulldén.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle

  • Varför använder vi fortfarande kontanter?

    Finländare föredrar kontanter, nya betalningsmetoder kommer.

    Betalningssätten kommer att förändras radikalt inom en snar framtid – så ser det åtminstone ut nu. Med vad händer åt konsumenten när allt förändras? Vi samlade ihop tio centrala punkter om betalning och kontanter.

  • Lucias Via Dolorosa

    Lucia genomled Via Dolorosa innan hon blev helgon.

    Lidande och smärta är synonymt med Lucias levnadshistoria. Hon fick utstå en rejäl dos av den här varan under sitt korta liv. Men hon lever i högsta grad kvar hos oss.

  • Guns n’ Roses kommer: Var du på plats 1991?

    Svenska Yle samlar anekdoter och minnen om Guns n' Roses.

    Guns n' Roses "Not in this lifetime"-världsturné kommer nästa sommar till Finland när de spelar i Tavastehus den 1.7. Inför biljettsläppet 9.12 samlar vi in anekdoter av er som var på plats när bandet första gången uppträdde i Helsingfors 1991.