Hoppa till huvudinnehåll

Vargen skrämmer barnfamiljer

Vargarna kommer nära bebyggelse i sydvästra Finland.
Vargarna skrämmer människor i sydvästra Finland. Vargarna kommer nära bebyggelse i sydvästra Finland. Bild: Yle/Harri Alanne varg,Vargjakt,vargskräck

Nioåriga Eerika i Virmo får inte gå i skogen på egen hand, och elvaåriga Marija får inte ens vara ensam på gården.

Vargarna i sydvästra och södra Finland har blivit flera. Minst 30 vargar bor i sydväst: två flockar i Egentliga Finland, en i Satakunta och en i västra Nyland. Tillsammans utgör de rejält över en tiondel av alla vargar i Finland.

Särskilt i kommunerna norr om Åbo kommer vargarna närmare bebyggelsen än i andra delar av landet, och det här skrämmer många barnfamiljer.

Nioåriga Eerika i Virmo får "vargskjuts", som innebär att skoltaxin kör henne ända in på gården, eftersom hon bor inom vargarnas revir. Det är bara 500 meter till hemmet från landsvägen där taxin normalt stannar, men Eerikas pappa Jarmo vill inte ta risker.

Eerika 9 år (till vänster) får "vargskjuts" hem från skolan eftersom hon bor inom vargreviret.
Eerika 9 år (till vänster) får "vargskjuts" hem från skolan eftersom hon bor inom vargreviret. Eerika 9 år (till vänster) får "vargskjuts" hem från skolan eftersom hon bor inom vargreviret. Bild: Yle/Henrik Leppälä eerika,varg,Virmo

– Jag har stött på varg hundra meter från barnens skola. Den stannade på åkern bakom skolan och stirrade mig stint i ögonen, den blicken glömmer jag inte i första taget, säger Jarmo.

Eerika själv hoppas att vargen inte kommer in på familjens gård. Vargen har sprungit förbi i utkanten av gården upprepade gånger.

Det kan tyckas att rädslan är överdriven, eftersom det är långt över 100 år sedan en varg har angripit ett barn i Finland.

– Vargen är samma rovdjur i dag som den var för 100 år sedan, säger Jarmo.


Familjen vill inte att vi nämner deras efternamn, eftersom den som talar om vargar ofta förargar andra.

Vargen på busshållplatsen

Vargarna har sprungit bara någon meter ifrån huset där Marija Hannula bor i Virmo.

– Jag får inte vara ensam på gården, jag måste ha min pappa eller mina äldre bröder med, säger Marija.

Marija Hannula får inte vara ensam på gården.
Elvaåriga Marija Hannula får inte vara ensam på gården. Marija Hannula får inte vara ensam på gården. Bild: Yle/Henrik Leppälä marija hannula,varg,Virmo

Marijas pappa Seppo Hannula ondgör sig över att Virmo kommun betalar för "vargskjuts" bara under den mörka delen av året.

– Jag har sett en stor varghanne på samma busshållplats där det är meningen att barnen ska stå och vänta på skoltaxin, säger Seppo Hannula.

Han kör själv sin dotter till skolan under de ljusare månaderna, han vågar inte låta henne gå till busshållplatsen.

Femton barn i Virmo har fått vargskjuts den gångna vintern, och antalet barn som får vargskjuts är ungefär lika stort i grannkommunen Nousis.

Vargen syns mera i sydväst

Invånarna i Egentliga Finland är flitiga med att rapportera sina iakttagelser av vargarna - eller vargspåren. De ringer rovdjurskontaktpersonerna som gör anteckningar i Tassu-registret. På den här
kartan över rovdjursakttagelser bildas en mörk fläck norr om Åbo - här har särskilt många vargar visat sig.

– Under det gångna året kunde jag få tre samtal i veckan. Vargen visar sig också när det är ljust och kan dyka upp mitt i byn. Och byborna tycker verkligen inte om det här, säger Jorma Laiho som är rovdjurskontaktperson i Nousis.

Ilpo Kojola är vargforskare vid Naturresursinstitutet och verksam i Rovaniemi.

– Vargen rör sig mest på natten, i gryning och skymning, sällan mitt på dagen. Men ju mera det finns bebyggelse, desto oftare springer vargen in på folks gårdar. I sydvästra Finland kan en och samma varg observeras tio gånger så ofta som dess artfränder i östra Finland, säger Kojola.

Vargarna i sydvästra Finland syns mera än vargarna i öster, säger vargforskare Ilpo Kojola.
Vargarna i sydvästra Finland syns mera än vargarna i öster, säger vargforskaren Ilpo Kojola. Vargarna i sydvästra Finland syns mera än vargarna i öster, säger vargforskare Ilpo Kojola. Bild: Yle forskare,ilpo kojola,naturresursinstitutet,vargforskare

Vargåren - en blodig historia

Kojola tror att vargskräcken i sydvästra Finland har rötter från 1880-talet. Det var i samma trakter som vargar enligt gamla uppgifter dödade flest barn. Inom ett par års tid antecknades 22 barn som dödade av varg.

Sari Kantinkoski är aktiv inom naturskyddsförbundet Tapiola, en förening som aktivt motarbetar vargjakt. Hon säger att de gamla anteckningarna från 1800-talet måste tas med en nypa salt.

– Det handlar om anteckningar i kyrkböcker, vad som verkligen hände kan vi inte kontrollera, säger Kantinkoski.

Hon har föreståelse för de föräldrar i Egentliga Finland som oroar sig för sina barn.

– Det är rädslan för vargen som är problemet, inte själva vargen. Vargskjutsen är en lösning på problemet. Hunden härstammar från vargen, och risken för att en hund attackerar en människa är betydligt större än att vargen skulle göra det, säger Kantinkoski.

Sari Kantinkoski hör till en förening som aktivt motarbetar vargjakt.
Sari Kantinkoski motarbetar vargjakt. Sari Kantinkoski hör till en förening som aktivt motarbetar vargjakt. Bild: Yle/Henrik Leppälä jakt,naturskydd,sari kantinkoski,varg

Vargforskare Ilpo Kojola vid Naturresursinstitutet säger att det är ett faktum att barn bets ihjäl, dokumenten är trovärdiga.

– Men vi kan inte vara helt säkra på att det var varg som bet ihjäl barnen, det kan också ha varit en förvildad hund, säger Kojola.

Kojola bedömer att risken för att en varg idag ger sig på ett barn är liten, men inte helt obefintlig. Det finns en väsentlig skillnad mellan nuläget och 1880-talet: Då var det ont om vilt i skogen, man hade jagat för mycket älg så älgen var nära på utrotad. Och barnen var ute i skogen och vallade djur.

– Numera finns det gott om älg och vitsvanshjort i sydvästra Finland, så vargen lider inte av brist på föda som då, säger Kojola.

De människor vi möter i Virmo kan sin historia. De berättar också om hur vargjägare kom ända från Ryssland för att skjuta vargarna i trakten.

Död och en arm uppäten

På Wirmo-sällskapet i kyrkbyn möter vi två damer, Ritva Myllymäki och Ulla-Maija Sainio, som har hört vargberättelser av sina äldre släktingar.

Ritvas morfar Aleksander Rekola var född 1874 och barn under de värsta vargåren på 1880-talet.

– Morfar berättade om två systrar som var ute och vallade kor. Vargen tog den ena av dem. De hittade henne längre bort i skogen, hon var död och hennes ena arm var uppäten, berättar Myllymäki.

Så sent som i början av 1900-talet blev Ulla-Maija Sainios faster Aina Suni tagen av en varg.

– Aina var tre-fyra år gammal. Vargen högg henne i kappan och bar i väg med henne från gården. Lyckligtvis sprang storasystern in och varnade föräldrarna, som hann ikapp vargen, och vargen släppte Aina, berättar Sainio.

Fastern levde nästan till hundra, och som gammal dam mindes hon fortfarande tydligt hur vägen flimrade förbi när vargen sprang iväg med henne.

"Skjut alla vargar som springer in på gårdar"

Tiltu Nurminen är ordförande för föreningen Taajamasusi (Tätortsvargen). På föreningens webbsidor finns listor över de människor i Finland som dödats av vargen.

– Enligt kyrkböcker från 1700- och 1800-talet dödades totalt 175 människor, och det var inte enbart barn utan också vuxna, säger Nurminen.

Vargforskare Ilpo Kojola säger att man ska förhålla sig skeptiskt till de här höga siffrorna. Människor vars släktingar dog i svält kan ha skyllt på vargen för att skammen var för stor.

Tiltu Nurminen anser att människor som får besök av vargar på hemgården borde få skjuta dem utan att behöva tillstånd av polisen.

Skjut vargar som springer in på människors gårdar, säger Tiltu Nurminen, ordförande för föreningen Taajamasusi.
Skjut vargar som springer in på människors gårdar, säger Tiltu Nurminen, ordförande för föreningen Taajamasusi. Skjut vargar som springer in på människors gårdar, säger Tiltu Nurminen, ordförande för föreningen Taajamasusi. Bild: Yle/Henrik Leppälä taajamasusi,tiltu nurminen,varg,Vargjakt,vargmotståndare

– De vargar som är skygga och som trivs i ödemarken får leva, men de vargar som kommer in på gårdarna borde avlivas, man kan skjuta hela flockarna, säger Nurminen.

Hon anser att det inte finns lämplig ödemark för vargar i sydvästra Finland.

"Vargen bestämmer själv var den bor"

Vargen är fridlyst i Finland, även om myndigheterna nu i två års tid har tillåtit vargjakt i stamvårdande syfte.

– Ingen kan bestämma var vargen ska få leva, det bestämmer vargen själv, säger Jörgen Hermansson, jaktchef vid Finlands viltcentral i Egentliga Finland.

Vargen bestämmer själv var den ska bo, säger Jörgen Hermansson på Viltcentralen.
Vargen bestämmer själv var den ska bo, säger Jörgen Hermansson på Viltcentralen. Vargen bestämmer själv var den ska bo, säger Jörgen Hermansson på Viltcentralen. Bild: Yle/Henrik Leppälä jörgen hermansson,varg,Vargjakt,viltcentralen

Meningen med den stamvårdande jakten är att vargen ska bli skyggare och att människorna i vargtrakterna ska tåla vargen bättre. Men rekordmånga vargar har dött under det senaste halvåret.

Flera naturskyddsföreningar har överklagat dispenserna för vargjakt, som de anser att hotar en utrotningshotad vargstam. Riksdagsledamöterna Pertti Salolainen (saml.) och Satu Hassi (de gröna) förhåller sig kritiska till den stamvårdande jakten och har nyligen ställt skriftliga spörsmål om den.


Spotlight: Vargen kommer sänds tisdag 22.3 klockan 20 i Yle Fem.

  • Många sörjer i Manchester

    Nya gripanden har gjorts i Manchester

    Måndagens attentat krävde 22 människoliv

    Polisen i Manchester har gripit ytterligare tre personer misstänkta för delaktighet i måndagens bombattentat, som dödade 22 människor.

  • Ville Lajunen på isen under en landslagsträning

    VM-backen Lajunen lämnar Helsingfors för Moskva

    Det blev tre säsonger i Jokerit för Ville Lajunen.

    Ville Lajunen som under de tre senaste säsongerna har burit Jokerit-tröjan byter klubb. Spartak Moskva meddelar att klubben är överens om ett ettårskontrakt med VM-backen. Jokerit meddelar i sin tur att klubben har rivit kontraktet med Joey Hishon. Hishon spekuleras vara på väg till Luleå som överväger att bryta Julius Junttilas kontrakt.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle

  • Christoffer Strandberg och Oskar Sandqvist poserar framför en vägg.

    Christoffer hjälper ungdomar att sikta rätt i livet

    Dreams hjälper unga att nå sina drömmar.

    ”Följ dina drömmar” kan låta som en utnött klyscha, något man bara säger. Men Christoffer Strandberg och projektet Dreams försöker få unga att sträva mot något och på riktigt tro på sig själva. Något som kan kännas näst intill omöjligt i högstadieåldern.

  • Ann-Catrin Granroth

    Anka Granroth: Stick och brinn gamla scenskräck

    Så här kom jag över min scenskräck.

    Händerna skakar, blodet rusar i öronen och jag är torr i munnen fastän jag precis druckit en halv liter vatten. Jag hör de ödesdigra orden: "Nu är det dags för vår första talare!" och applåderna drar igång. Nu finns det ingen återvändo. Jag måste upp på scen.

  • En hand håller i spelkort, på bordet ligger sedlar.

    Hur lurar du systemet? Dela med dig!

    Dela med dig av dina knep.

    Planka, använda kompisens busskort, fuska på viktiga prov … de flesta av oss har kanske lurat systemet någon gång, och ibland är också den andra parten fullt medveten om vad du gör.

  • Twinkle Lomong-oy är en filippinsk sjukskötare som har rekryterats till Finland.

    Filippinska sjukskötare utan rättigheter

    Tvingades till olagliga avtal eller krävdes på pengar.

    Flera hundra filippinska sjukskötare har rekryterats till Finland för att sköta äldre på privata vårdhem. Men deras universitetsutbildning godkänns inte i Finland, och därför arbetar de med enklare uppgifter än de skulle ha kompetens för. Många skötare har dessutom tvingats till olagliga avtal.

  • Forskaren Juha Torvinen sitter i sitt vardagsrum med gitarren i knät

    Kan klimatförändringen bromsas med hjälp av musik?

    Miljöfrågor intresserar musikvetare.

    Hur kan man via musiken påverka människor i allmänhet men också beslutsfattarnas attityder i en mer hållbar riktning med tanke på miljön? Ekomusikologi kallas det nya forskningsrönet inom musikvetenskap.

  • Barn och vuxen hand i hand.

    Skolstart - även för föräldrarna

    Föräldrarnas insats i skolan uppmärksammas allt mer.

    I maj besöker kommande förstaklassisterna på många håll sina nya skolor och spänningen inför skolstarten i augusti börjar byggas upp. Men det är inte bara barnen som kommer att sitta på skolbänken. Föräldrarna finns mentalt bredvid dem. Den största betydelsen för barnens skolgång är faktiskt just föräldrarna, konstaterar Micaela Romantschuk på förbundet Hem och skola.

  • Reflex som hänger i ett träd

    "Hora är sånt man får höra varje dag"

    Unga berättar om erfarenheter av sexuella trakasserier.

    Många ungdomar har blivit utsatta för sexuella trakasserier. Vi bad unga dela med sig av sina upplevelser av sexuella trakasserier. Nästan 50 personer ville berätta vad de varit med om.

  • Diskussion kring Rundradion med Joan Harms och Arne Wessberg, 1974

    Rundradions politiska yttrandefrihet diskuterades 1974

    Diskussion om parlamentarism och partipolitik vid Rundradion

    "Ska vi äntligen få lite parlamentarisk kontroll på de här radioredaktörerna? Man kan ju inte lita på någonting." Rundradions förvaltningsråd ville normalisera radiosändningar och föreslog att man skulle redogöra efter partitillhörighet 1974. Förslaget sågs som en kränkning av yttrandefriheten.