Hoppa till huvudinnehåll

De fattigaste flyttar till Raseborg och de rikaste till Ingå

En man och hans plåmsa.
I Raseborg är medelinkomsten 18 000 euro, i Ingå är den nästan 26 000 euro. En man och hans plåmsa. Bild: AP Graphics Bank. inkomster

Den senaste statistiken över medelinkomstnivån hos de som flyttar till och inom Nyland visar att Raseborg lockar låginkomsttagare, medan Ingå drar de förmögnaste invånarna.

Uppgifterna som visar inrikesflytt kommer från Statistikcentralen.

Raseborg är på näst sista plats strax före Pukkila med en medelinkomst på drygt 18 000 euro, medan Ingå befinner sig på andra plats strax efter Grankulla med en medelinkomst på nästan 26 000 euro.

Statistik på medelinkomst bland de som flyttat till Nyland.
Statistiken ser dyster ut för Raseborg. Statistik på medelinkomst bland de som flyttat till Nyland. tabeller,statistik (vetenskaper)

Man ska ändå inte dra alltför drastiska slutsatser på basen av statistiken, menar Tomas Hanell, forskare inom regionalstatistik och regionalutveckling.

- Medeltal är all kunskaps fiende. Medelinkomsten räknas bland annat enligt antal invånare, så även barn som inte har några inkomster hamnar med i statistiken, förklarar han.

Dessutom flyttar det betydligt färre personer till Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt, som alla placerat sig högt på listan, än till Raseborg. Det innebär att en person med höga inkomster kan dra upp hela statistiken för de orter som har mindre inflyttning.

- Å andra sidan kan en låginkomsttagare dra ner hela statistiken, påminner Hanell.

Statistik i stället för kattvideor

Hanell arbetar främst i utlandet, men på sin fritid gillar han att analysera statistik i den egna regionen. Han delar ofta och flitigt med sig av statistik på Facebooksidan Rasestat.

- Jag skapade den delvis för att jag var besviken på mediebevakningen när det gäller den här typen av information, men det är också ett sätt att skjuta upp skrivandet av min avhandling, säger han.

- Andra kollar på kattvideor eller hänger på Facebook, jag sysslar med det här, fortsätter han skämtsamt.

Tillgängligheten till den välbetalda, högt utbildade arbetsmarknaden i huvudstadsregionen avgör.

Ett tydligt mönster går ändå att avläsa i statistiken menar Hanell.

- Ju längre bort du kommer från huvudstadsregionen desto mer sjunker medelinkomsten, säger han.

Hanell säger att det finns ett tydligt samband.

- Tillgängligheten till den välbetalda, högt utbildade arbetsmarknaden i huvudstadsregionen avgör.

- De mänskor som har de högsta inkomsterna tenderar vara de som har en hög utbildning och jobbar med kvalificerade jobb. De jobben finns inte här. Då är avståndet helt avgörande, fortsätter Hanell.

Sextio det magiska talet

Hanell berättar att hans forskarkolleger i Tyskland och Frankrike är rörande överens om att det finns en magisk tidsgräns där pendlingen tenderar att avta.

- Den ligger vid sextio minuter. Det gäller nästan alla länder i EU. Pendlingen avtar dramatiskt efter det. Då är det enkelt att räkna ut varför Karis växer och lockar till sig folk som pendlar till huvudstadsregionen, förklarar han och fortsätter med att poängtera att statistiken delvis därför blir lite missvisande då den täcker hela Raseborg.

Järnvägsstation i Karis.
Längre än sextio minuter får resan inte ta. Järnvägsstation i Karis. Bild: Yle/Petra Thilman järnvägsbron i karis

- Dynamiken ser väldigt olika ut om man jämför östra Raseborg med västra, och om man jämför till exempel Karis med Tenala och Bromarv.

Ungdomarna flyr för gott

En annan orsak till den låga medelinkomsten tror Hanell är att Raseborg förlorar de yngre inkomsttagarna.

- Det hör till att de unga vill till de större städerna och pröva sina vingar, och vi har inga universitet här och det får vi finna oss i.

Hanell menar att det är svårt att sedan lyckas locka tillbaka de ungdomar som väl gett sig av.

- Det är bevisat att det är betydligt vanligare att man får sin första arbetsplats efter examinering på studieorten än någon annanstans. Efter att man stadgat sig och barnen börjar komma är det ganska svårt att ge sig av någonstans längre, förklarar han.

Livsstilen lockar många

De delar av Västnyland som inte ligger inom en en timmes radie från huvudstadsregionen lockar främst de så kallade livsstilsflyttarna och pensionärer, menar Hanell.

Han kan själv räknas till en av dem som flyttat hit till följd av ett livsstilsval.

- Vi ville bo i en kulturmiljö på landsbygden där vi kunde restaurera ett gammalt hus och ha småstadsservice. Vi ville också kunna tala svenska och bo nära svärföräldrarna, så valet föll på Karis, berättar han.

Tomas Hanell i sitt hem.
Tomas Hanell valde att flytta till ett ställe där han kunde restaurera ett gammalt hus. Tomas Hanell i sitt hem. Bild: Yle/Nicole Hjelt tomas hanell

Som ett typexempel på en ort som många väljer att flytta till av andra orsaker än de logistiska nämner Hanell Fiskars.

- Förutom att där är vackert så finns där en stor grupp likasinnade konstnärer som många gärna söker sig till, förklarar han.

Fiskars bruk i Västnyland
Fiskars miljö lockar många konstnärer. Fiskars bruk i Västnyland fiskars

Hangö å sin sida har dragit det längsta strået när det gäller rika pensionärer och har därför klarat sig lite högre upp på listan än Raseborg.

- När de som har sommarboende i Hangö når pensionsåldern och konstaterar att de tillbringar mer än hälften av sin tid Hangö så är steget mindre att flytta dit för gott, förklarar Hanell.

Havsrök i Hangö
I Hangö lockar havet. Havsrök i Hangö Bild: Martina Pirilä köld

- Hangö har lyckats bra med den internationella atmosfären och havet, här i Raseborg har vi främst vikar med gyttja att erbjuda, konstaterar han.

Trots att det är den färskaste statistiken så bygger den på uppgifter från 2013.

Läs också