Hoppa till huvudinnehåll

Fler flyktingar till Kimitoön?

Syriska elever i Taalintehtaan koulu med påskris i handen.
Naeem Mukadam, Radwan Abbas, Sidra Mukadam, Israa Shenshari och Adel Mukadam är går nu i skola i Dalsbruk.. Syriska elever i Taalintehtaan koulu med påskris i handen. Bild: Yle/Monica Forssell taalintehtaan koulu,elever

Det är sex veckor sedan Dalsbruk tog emot en grupp med 20 stycken kvotflyktingar. Erfarenheter har varit mycket positiva och de anlända känner sig välkomna på sin nya hemort. Men borde Kimitoön ta emot fler flyktingar?

Niklas Guseff, fullmäktigemedlem för Svenska folkpartiet, anser att Kimitoön har de resurser som behövs för att kunna ta emot flyktingar också i framtiden, om man tar emot ett lämpligt antal med ett lämpligt mellanrum.

- Det här är ett nollsummespel. Kommunen ersätts för samtliga kostnader som uppstår i samband med flyktingmottagandet . Det är inte ett hållbart argument enligt mig att vi på Kimitoön inte har råd att ta emot flyktingar, säger Guseff.

Veijo Lücke, fullmäktigeledamot för Fri Samverkan, röstade emot förslaget att ta emot flyktingar då ärendet behandlades i fullmäktige förra året. Han är mer skeptisk.

- Vi borde först se ekonomiskt hur det gått för projektet på längre sikt, säger Lücke. Jag vill gärna se statistiken. Om det visar sig att det är i sin ordning, då är det bra.

- Därför skulle vi hellre se en längre period med den här gruppen, hur de klarar sig i kommunen och efter det börja diskussionen om vi ska ta emot fler. Där finns många saker att gå igenom, innan man kan starta diskussionen om huruvida man ska ta emot flera eller inte, fortsätter Lücke.

Nya invånare till orten - men finns det arbetsplatser?

Enligt Guseff finns det många saker som talar för att ta emot flyktingar. Bland annat får ön och Dalsbruk fler invånare och också Taalintehtaan koulu får fler elever genom de barnfamiljer som nu har anlänt till orten.

Veijo Lücke håller med om att beslutet om att ta emot just barnfamiljer har varit det rätta, men lyfter fram utmaningarna med att hitta arbete på orten för alla.

- Hur får de arbetsplatser? Det här måste lösas innan vi kan fundera vidare, tycker Lücke som menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur lyckat mottagandet har varit den här gången.

Hela Egentliga Finland ska ta emot flyktingar

Närings,- trafik-, och miljöcentralen i Egentliga Finland anser att kommunerna borde ta emot cirka tusen av de flyktingar som kommit till Finland under den senaste tiden. Bland annat Pemar och Letala har fattat beslut om att ta emot flyktingar och i S:t Karins, Lundo, Reso och Nådendal pågår en liknande process just nu.

På den här punkten är både Lücke och Guseff ense om att det här inte är uteslutet, men att de måste få ske på sikt.

- Kimitoön kunde vara med på det, men det är frågan om långa processer. Trots att vi skulle fatta beslut om det här under våren eller under hösten, så skulle mottagandet i praktiken ske först inom ett, ett och ett halvt år. Det är en passlig tidtabell, säger Guseff.

- Inte är det uteslutet att Kimitoön följer andra kommuner i landskapet och tar emot flyktingar. Men vi ska inte ta förhastade beslut. Saken behandlas säkert, och då får vi se hur det går, säger Lücke.

Veijo Lücke och Niklas Guseff diskuterade frågan i God morgon Åboland på tisdag morgon.