Hoppa till huvudinnehåll

Östersjön under ytan

Dykare på havsbottnen
En dykare vid havsbottnen i Östersjön. Dykare på havsbottnen östersjön under ytan: blåstång och trådalger - ballonger och fluff

Östersjön är ett nedsmutsat hav. Det är ett ungt och ännu ofärdigt ekosystem som är stressat av föroreningar. Östersjön är också världens smutsigaste innanhav. Det tar emot utsläpp från en befolkning på 85 miljoner människor från tio olika länder.

Föroreningarna kommer bland annat genom jordbruket och fisket. Några problem som uppmärksammats särskilt under senare decennier är övergödning, överfiske och miljögifter.

Det är samtidigt ett grunt och bräckt hav med låg vattenomsättning och ett fåtal arter, vilket gör det till ett särskilt känsligt och bräckligt ekosystem. Vissa beräkningar visar att det tar omkring 25 år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt, och de föroreningar som drabbar havet ligger därför kvar under lång tid.

Östersjön, även kallat Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa. Östersjön gränsar politiskt i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland.

I Serien Östersjön under ytan kan du följa med ner i djupet och titta närmare på hur det ser ut under ytan

Brackvatten - Östersjöns unika blandsaft

Vattnet i Östersjön är en blandning av sött och salt vatten. Den här blandningen kallas brackvatten. Salthalten varierar längs Finlands kust och kan också förändras från ytan till djupet. Många av djuren, växterna och algerna är bäst anpassade antingen för salt eller sött vatten. Därför lever de på gränsen av vad de tål i Östersjöns brackvatten.

Ytvattnet är i regel varmare än vattnet på djupet. Eftersom varmt vatten är lättare än kallt, betyder det att det varma ytvattnet flyter ovanpå det kalla vattnet. Ibland förändras temperaturen eller salthalten väldigt snabbt från ytan och ner mot bottnen. En sådan snabb förändring kallas ett språngskikt. Vid ett temperatursprångskikt kan vattnets temperatur förändras med flera grader på en meter.

Filmat i Nagu, Kimito, Hangö, Ekenäs och Malax.

Algbälten, agar och annat om alger

Alger i Östersjön är mycket mer än ärtsoppa på vattenytan. Hela vattenmassan är full av mikroskopisk växtplankton och havsbottnarna täcks av makroalger i olika färger.

Det finns många olika arter av stora alger som växer på hårdbottnar. Behovet av solljus varierar bland algarterna och därför växer de på olika djup. Grönalgerna växer närmast vattenytan, lite djupare ner växer brunalgerna och allra längst ner växer rödalgerna. Rödalger används kommersiellt för att framställa agar och karragen

Filmat i Kristinestad, Malax, Kimito, Hangö, Nagu och Ingå.

Vem filtrerar havsvattnet och gräver gångar i sanden?

Ryggradslösa djur har många viktiga uppgifter i Östersjön. De ryggradslösa djuren är ganska små, men det finns många av dem.

Musslorna skyddas av ett hårt skal och äter genom att filtrera havsvatten. Blåmusslorna förekommer mycket talrikt på djupa klippbottnar. Blåmusslan filterar havsvatten genom sifonerna som sticker fram mellan skalhalvorna. Sandmusslan trivs nedgrävd på en mjukbotten. Den har långa sifoner som den sticker upp ur sanden. På det sättet kan musslan suga i sig mat som flyter omkring i vattnet, även när den är gömd långt ner i sanden.

Filmat i Kimito, Jakobstad, Nagu, Korpo och Hangö.

Syrefria döda bottnar luktar ruttet ägg

Döda havsbottnar uppstår som en följd av övergödningen. Övergödningen gör att algerna växer mycket snabbt. När algerna dör och sjunker till bottnen börjar de brytas ned. De bakterier som påbörjar nedbrytningen använder syre. När allt syre har tagit slut, fortsätter svavelbakterier att bryta ner algerna. Då börjar bottnen lukta ruttet ägg.

Alla smådjur och fiskar som lever på havsbottnarna behöver syre. Om syret i havsvattnet tar slut, kvävs alla djur till döds. Därför säger man att havsbottnen är död.

Filmat i Hangö, Korpo, Kimito och Malax.

Fiskar med och utan fjäll och fenor

Sjöhästarnas släktingar gömmer sig bland vattenväxterna medan en fisk som föder levande ungar gömmer sig under en sten.

Längs Finlands kust lever många spännande fiskar. Man måste ha skarp syn för att hitta nålfiskarna bland undervattensväxterna. Nålfiskarna är släkt med sjöhästarna, och precis som hos sjöhästarna är det pappa-nålfisk som bär baby-nålfiskarna på magen, tills de kläcks ur romkornen.

Storspiggen är en vanlig fisk i strandvattnet. Den har tre taggar på ryggen. Storspiggshanen i lekdräkt, med klarblå ögon och röd mage, är lätt att känna igen. Storspiggen har taggar för att försvara sig mot hungriga rovdjur. Flundran har inga taggar, utan försvarar sig istället genom att ändra färg på sin fjällfria hud. Tånglaken saknar också fjäll. Den är speciell, eftersom honan föder levande ungar.

Filmat i Nagu, Malax, Korpo, Tvärminne och Jakobstad.

Undervattensängar med kransalger och undervattensväxter

Här och där längs Finlands kust växer det undervattensängar. De vanligaste ängarna på havsbottnarna bildas av kransalger eller ålgräs. Ängarna är viktiga på många sätt. Där hittar smådjur gömställen och växternas rötter kan stabilisera bottnarna.

De flesta undervattensängarna växer på grunt vatten, eftersom växterna behöver mycket solljus. Därför går det bra att undersöka dem med bara simglasögon och snorkel.

Filmat i Hangö, Ekenäs, Jakobstad och Kimito.

Blåstång och trådalger

Blåstången är lätt att känna igen. Det är den största algen längs Finlands kust och den har mycket kännspaka gasblåsor som håller den upprätt i vattnet. Blåstången växer på hårdbottnar och tävlar om utrymmet med andra alger. Övergödningen gör att olika arter av trådformade alger börjar växa snabbt och då kan de vinna tävlingen om utrymme på klippan. Om trådalgerna tar över försvinner blåstången och då blir många smådjur hemlösa.

Filmat i Hangö, Nagu, Kimito, Korpo och Ekenäs.

Förorenat havsvatten i olika färger

Vattnet i Östersjön har inte samma turkosa nyans som vattnet i världshaven, utan det är grönbrunt. Men när vattnets färg blir kraftigt brunrött så är det sannolikt att någon utsläppskälla har förorsakat att vattnet har ändrat färg.

Humus kan färga havsvattnet brunrött. Humus är rester av växtdelar som brutits ner och blivit så små att de inte ens syns i mikroskop. Vattnet i små bäckar i skogen är ofta mörkbrunt eftersom det finns mycket humus i det. Om havsvattnet färgats av humus finns det också ofta markpartiklar i vattnet som gör det gråaktigt och grumligt.

Östersjön lider av eutrofiering, vilket betyder övergödning. Övergödning innebär att havets ekosystem är i obalans. Det finns för mycket näringsämnen, fosfor och kväve. Näringsämnen är inte farliga, utan nyttiga, men finns det för mycket näringsämnen växer algerna för mycket. Algerna i vattnet gör det grumligt.

Filmat i Kimito, Molpe, Malax, Korpo, Jakobstad och Kristinestad.

Kräftdjur i alla dess former

Det finns många arter av kräftdjur i Östersjön. Alla kräftdjur har hårda skal. Även om de har vissa gemensamma drag, så ser kräftdjuren ändå väldigt olika ut.

Ishavsgråsuggan kallas också spånakärring eller skorv. Den gillar mörker och äter snabbt upp fiskar som dött och sjunkit till havsbottnen.
Också havstulpanen är ett kräftdjur som lever i Östersjön. När havstulpanen hittar ett hårt underlag, limmar den fast huvudet och lever fastlimmad resten av sitt liv. Havstulpanen använder sina ben för att sparka in matbitar i munnen.

Filmat i Nagu, Hangö, Kimito, Jakobstad och Malax.

Vem bor var och varför?

Naturen är lika varierande under ytan som den är på landbacken. Finland har en lång kust, men för att se olika undervattensnaturtyper räcker det med att simma några meter.

Solljuset tränger ner till havsbottnarna på grunt djup. På grunda bottnar växer det därför många vattenväxter och alger. Men på stora djup är det mörkt. Djupa havsbottnar är bara hem för olika djur.

Filmat i Ekenäs, Nagu, Korpo, Hangö, Kristinestad och Strömmingsbåda.

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Blåbärsblomman ser ut som en lampa

    Blomman är mycket frostkänslig.

    Blåbäret blommar i maj-juni och är då ytterst ömtåligt. En enda frostnatt kan leda till att hela blåbärsskörden går förlorad. En av blåbärets huvudpollinerare är den ljusa jordhumlan. Blåbäret, Vaccinium myrtillus, fäller sina blad till vintern i motsats till lingonet som är vintergrönt. Blåbäret växer i hela Finland. 23 % av skogarna i vårt land är av blåbärstyp.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix