Hoppa till huvudinnehåll

Östersjön under ytan

Dykare på havsbottnen
En dykare vid havsbottnen i Östersjön. Dykare på havsbottnen östersjön under ytan: blåstång och trådalger - ballonger och fluff

Östersjön är ett nedsmutsat hav. Det är ett ungt och ännu ofärdigt ekosystem som är stressat av föroreningar. Östersjön är också världens smutsigaste innanhav. Det tar emot utsläpp från en befolkning på 85 miljoner människor från tio olika länder.

Föroreningarna kommer bland annat genom jordbruket och fisket. Några problem som uppmärksammats särskilt under senare decennier är övergödning, överfiske och miljögifter.

Det är samtidigt ett grunt och bräckt hav med låg vattenomsättning och ett fåtal arter, vilket gör det till ett särskilt känsligt och bräckligt ekosystem. Vissa beräkningar visar att det tar omkring 25 år för vattnet i Östersjön att ersättas med nytt, och de föroreningar som drabbar havet ligger därför kvar under lång tid.

Östersjön, även kallat Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa. Östersjön gränsar politiskt i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland.

I Serien Östersjön under ytan kan du följa med ner i djupet och titta närmare på hur det ser ut under ytan

Brackvatten - Östersjöns unika blandsaft

Vattnet i Östersjön är en blandning av sött och salt vatten. Den här blandningen kallas brackvatten. Salthalten varierar längs Finlands kust och kan också förändras från ytan till djupet. Många av djuren, växterna och algerna är bäst anpassade antingen för salt eller sött vatten. Därför lever de på gränsen av vad de tål i Östersjöns brackvatten.

Ytvattnet är i regel varmare än vattnet på djupet. Eftersom varmt vatten är lättare än kallt, betyder det att det varma ytvattnet flyter ovanpå det kalla vattnet. Ibland förändras temperaturen eller salthalten väldigt snabbt från ytan och ner mot bottnen. En sådan snabb förändring kallas ett språngskikt. Vid ett temperatursprångskikt kan vattnets temperatur förändras med flera grader på en meter.

Filmat i Nagu, Kimito, Hangö, Ekenäs och Malax.

Algbälten, agar och annat om alger

Alger i Östersjön är mycket mer än ärtsoppa på vattenytan. Hela vattenmassan är full av mikroskopisk växtplankton och havsbottnarna täcks av makroalger i olika färger.

Det finns många olika arter av stora alger som växer på hårdbottnar. Behovet av solljus varierar bland algarterna och därför växer de på olika djup. Grönalgerna växer närmast vattenytan, lite djupare ner växer brunalgerna och allra längst ner växer rödalgerna. Rödalger används kommersiellt för att framställa agar och karragen

Filmat i Kristinestad, Malax, Kimito, Hangö, Nagu och Ingå.

Vem filtrerar havsvattnet och gräver gångar i sanden?

Ryggradslösa djur har många viktiga uppgifter i Östersjön. De ryggradslösa djuren är ganska små, men det finns många av dem.

Musslorna skyddas av ett hårt skal och äter genom att filtrera havsvatten. Blåmusslorna förekommer mycket talrikt på djupa klippbottnar. Blåmusslan filterar havsvatten genom sifonerna som sticker fram mellan skalhalvorna. Sandmusslan trivs nedgrävd på en mjukbotten. Den har långa sifoner som den sticker upp ur sanden. På det sättet kan musslan suga i sig mat som flyter omkring i vattnet, även när den är gömd långt ner i sanden.

Filmat i Kimito, Jakobstad, Nagu, Korpo och Hangö.

Syrefria döda bottnar luktar ruttet ägg

Döda havsbottnar uppstår som en följd av övergödningen. Övergödningen gör att algerna växer mycket snabbt. När algerna dör och sjunker till bottnen börjar de brytas ned. De bakterier som påbörjar nedbrytningen använder syre. När allt syre har tagit slut, fortsätter svavelbakterier att bryta ner algerna. Då börjar bottnen lukta ruttet ägg.

Alla smådjur och fiskar som lever på havsbottnarna behöver syre. Om syret i havsvattnet tar slut, kvävs alla djur till döds. Därför säger man att havsbottnen är död.

Filmat i Hangö, Korpo, Kimito och Malax.

Fiskar med och utan fjäll och fenor

Sjöhästarnas släktingar gömmer sig bland vattenväxterna medan en fisk som föder levande ungar gömmer sig under en sten.

Längs Finlands kust lever många spännande fiskar. Man måste ha skarp syn för att hitta nålfiskarna bland undervattensväxterna. Nålfiskarna är släkt med sjöhästarna, och precis som hos sjöhästarna är det pappa-nålfisk som bär baby-nålfiskarna på magen, tills de kläcks ur romkornen.

Storspiggen är en vanlig fisk i strandvattnet. Den har tre taggar på ryggen. Storspiggshanen i lekdräkt, med klarblå ögon och röd mage, är lätt att känna igen. Storspiggen har taggar för att försvara sig mot hungriga rovdjur. Flundran har inga taggar, utan försvarar sig istället genom att ändra färg på sin fjällfria hud. Tånglaken saknar också fjäll. Den är speciell, eftersom honan föder levande ungar.

Filmat i Nagu, Malax, Korpo, Tvärminne och Jakobstad.

Undervattensängar med kransalger och undervattensväxter

Här och där längs Finlands kust växer det undervattensängar. De vanligaste ängarna på havsbottnarna bildas av kransalger eller ålgräs. Ängarna är viktiga på många sätt. Där hittar smådjur gömställen och växternas rötter kan stabilisera bottnarna.

De flesta undervattensängarna växer på grunt vatten, eftersom växterna behöver mycket solljus. Därför går det bra att undersöka dem med bara simglasögon och snorkel.

Filmat i Hangö, Ekenäs, Jakobstad och Kimito.

Blåstång och trådalger

Blåstången är lätt att känna igen. Det är den största algen längs Finlands kust och den har mycket kännspaka gasblåsor som håller den upprätt i vattnet. Blåstången växer på hårdbottnar och tävlar om utrymmet med andra alger. Övergödningen gör att olika arter av trådformade alger börjar växa snabbt och då kan de vinna tävlingen om utrymme på klippan. Om trådalgerna tar över försvinner blåstången och då blir många smådjur hemlösa.

Filmat i Hangö, Nagu, Kimito, Korpo och Ekenäs.

Förorenat havsvatten i olika färger

Vattnet i Östersjön har inte samma turkosa nyans som vattnet i världshaven, utan det är grönbrunt. Men när vattnets färg blir kraftigt brunrött så är det sannolikt att någon utsläppskälla har förorsakat att vattnet har ändrat färg.

Humus kan färga havsvattnet brunrött. Humus är rester av växtdelar som brutits ner och blivit så små att de inte ens syns i mikroskop. Vattnet i små bäckar i skogen är ofta mörkbrunt eftersom det finns mycket humus i det. Om havsvattnet färgats av humus finns det också ofta markpartiklar i vattnet som gör det gråaktigt och grumligt.

Östersjön lider av eutrofiering, vilket betyder övergödning. Övergödning innebär att havets ekosystem är i obalans. Det finns för mycket näringsämnen, fosfor och kväve. Näringsämnen är inte farliga, utan nyttiga, men finns det för mycket näringsämnen växer algerna för mycket. Algerna i vattnet gör det grumligt.

Filmat i Kimito, Molpe, Malax, Korpo, Jakobstad och Kristinestad.

Kräftdjur i alla dess former

Det finns många arter av kräftdjur i Östersjön. Alla kräftdjur har hårda skal. Även om de har vissa gemensamma drag, så ser kräftdjuren ändå väldigt olika ut.

Ishavsgråsuggan kallas också spånakärring eller skorv. Den gillar mörker och äter snabbt upp fiskar som dött och sjunkit till havsbottnen.
Också havstulpanen är ett kräftdjur som lever i Östersjön. När havstulpanen hittar ett hårt underlag, limmar den fast huvudet och lever fastlimmad resten av sitt liv. Havstulpanen använder sina ben för att sparka in matbitar i munnen.

Filmat i Nagu, Hangö, Kimito, Jakobstad och Malax.

Vem bor var och varför?

Naturen är lika varierande under ytan som den är på landbacken. Finland har en lång kust, men för att se olika undervattensnaturtyper räcker det med att simma några meter.

Solljuset tränger ner till havsbottnarna på grunt djup. På grunda bottnar växer det därför många vattenväxter och alger. Men på stora djup är det mörkt. Djupa havsbottnar är bara hem för olika djur.

Filmat i Ekenäs, Nagu, Korpo, Hangö, Kristinestad och Strömmingsbåda.

Grundskola, åk 3-6

  • Kyrkfjärdens skola har spelat ur sin roll

    Nya läroplanen förutsätter flexibla lokaler.

    När skolvärlden förändras blir också behovet av lokaler ett annat, säger Jessika Elfving som är tf rektor i Kyrkfjärdens skola i Ingå. Hon önskar sig en ny skolbyggnad.

  • Säkerheten höjs i Jakobstad kyrka

    Sprinklers och kameraövervakning installeras som bäst.

    Jakobstads kyrka får sprinklers och kameraövervakning. Grävningsarbetena runt kyrkan inleddes på måndagen och om allt går enligt planerna skall de vara slutförda den här veckan.

Läs också

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix