Hoppa till huvudinnehåll

Simola: Perfekt byråkrati räcker inte - Raseborg behöver framtidstänk

Porten till Billnäs bruk där en röd, stor digital klocka finns.
Raseborg ska inte stå i vägen för goda idéer och företagsamhet, säger Tom Simola. Han hoppas att verksamheten i Billnäs bruk snart kommer i gång. Porten till Billnäs bruk där en röd, stor digital klocka finns. Bild: Yle/Malin Valtonen digital klocka,Raseborg

Raseborg måste sluta hålla fast vid det som varit och i stället tänka framåt. Det säger stadsdirektör Tom Simola. Han vill ha en dynamisk förvaltning i stället för en som bara upprätthåller verksamhet.

Ett av målen i projektet Raseborg 2020 är att mjuka upp en allt mer stagnerande förvaltning, säger stadsdirektören.

- Raseborg har en väldigt välfungerande byråkrati, men en dåligt fungerande dynamik.

Staden måste tänka längre

Staden borde arbeta på att se framtiden med nya ögon och sluta hålla fast vid det som har varit. Det talas ofta om att satsa på bioekonomi, cleantech och digitalisering. Men det finns redan här. Vi borde fundera på vad som kommer efter det, säger Simola.

- Vi borde tänka längre än så. Vi måste fundera på hur det ska se ut om fem eller tio år. Vilka är de nya trenderna i vårt land och hur kan Raseborg hänga med?

Det är inte heller någon idé att fortsätta hoppas på att ny storindustri ska etablera sig i regionen. Tiden för storindustrin är över, det måste alla i Finland helt enkelt inse.

Ge en bättre bild av Raseborg

Samtidigt har Raseborg alla möjligheter att bli en framgångssaga, menar Simola. Men då måste staden samarbeta bättre med olika aktörer, med små och stora företag och med olika organisationer.

Tom Simola med Jonas Sundström i förgrunden
Tom Simola besökte Yle Västnylands morgonprogram på onsdagen. Tom Simola med Jonas Sundström i förgrunden Bild: Yle/Maria Wasström tom simola

Raseborg måste också bli bättre på att ge en positivare bild av sig själv till företag som funderar på att utvidga sin verksamhet eller flytta den hit.

- Många företag gör förfrågningar och väljer den ort som ger de mest positiva svaren. Raseborg kunde tänka på vad man säger och inte säger om sin kommun.

Alla behövs i räddningstalkot

Simola vill inte ta ställning till enskilda projekt som Billnäs bruk eller Norra hamnen. Men han säger att de har fått alldeles för mycket uppmärksamhet och för negativ klang.

- Det är inte stadens sak att förhindra folks goda idéer.

Raseborg kan göra en del för att skapa bättre förutsättningar för företagsamhet. Men staden kan inte ensam rädda situationen, understryker han.

- Vi kommer aldrig att lyckas om inte invånarna och företagen kommer med.

Servicen är mer än bra

Simola understryker också att servicen i Raseborg är mer än perfekt. Paradoxalt nog kan det vara en förklaring till att kommuninvånarna är rätt missnöjda.

- Vilken servicemätare man än använder så är Raseborg i toppklass när det gäller möjlighet att få service. Därför upplevs också små justeringar som stora försämringar.

Ett av leden i projektet Raseborg 2020 är att gå igenom stadens skolnät. I en konsultrapport föreslås att sju skolor stänger och att undervisningen i högre grad koncentreras till de stora skolorna i Raseborg kommuncentrum.

Elever i Bromarv skola.
Bromarv skola är en av de sju nedläggningshotade skolorna i Raseborg. Elever i Bromarv skola. Bild: Yle/Linus Westerlund klassrum,Bromarv,Raseborg,elever

Det behöver enligt Simola inte innebära att barnfamiljer väljer bort Raseborg när de funderar på var de vill bo.

- Föräldrar vill att barnen ska ha valfrihet i dag och därför väljer de gärna större skolor. Alla skolor är i vilket fall som helst ganska små i Raseborg, samtidigt som de har ett brett innehåll.

Lyft fram styrkor i stället för svagheter

En annan faktor som påverkar inflyttning är boendemiljön, menar Simola. I dag är det allt färre som köper en tomt och bygger ett hus där de bor resten av livet. Därför borde staden lyfta fram att det finns olika slags boendemiljöer i regionen.

- Vi ska lyfta fram stadens styrkor och inte tala illa om grannen.