Hoppa till huvudinnehåll

Vad bestod Jesu sista måltid av?

Nattvarden av da Vinci
Nattvarden av da Vinci Nattvarden av da Vinci Bild: Yle/Public domain Jesu sista måltid,Jesus,Jesus Kristus,Leonardo Da Vinci,Leonardo da Vinci,måltider,Nattvarden,Nya Testamentet,påsk,Påskveckan

Vi går mot påsk och i många familjer förbereder man en helg med målade ägg, ugnsstekt lamm och kanske memma eller pascha till efterrätt. Vad åt då Jesus och lärjungarna vid den sista måltiden?

Jesus sitter vid ett dukat bord omgiven av sina tolv lärjungar. Tidigare under dagen har Jesus bett lärjungarna ordna den gemensamma måltiden i ett avskilt rum, i ett hem, någonstans i Jerusalem. Det är det osyrade brödets första högtidsdag, då judarna firar Seder till minnet av uttåget ur Egypten.

Lärjungarna är upprörda och konversationen går het. En är strax på väg ut för att räcka över mästaren till romerska soldater, en annan skall förneka honom tre gånger innan gryningen. Den upprymda stämningen kan tydligt utläsas i Leonardo da Vincis väggmålning Nattvarden från 1498, det förmodlingen mest berömda verket över Jesu sista måltid.

Självporträtt av Leonard da Vinci
Självporträtt av da Vinci Självporträtt av Leonard da Vinci Bild: Yle/Public domain 1400-talet,Leonardo Da Vinci,Leonardo da Vinci,självporträtt

Leonardo da Vincis italienska måltid

I Leonardos väggmålning är bordet dukat med en vit linneduk, tallrikar av tenn och vinglas. De viktigaste detaljerna ur kristen synpunkt syns tydligast, brödet och vinet. På bordet står två stora serveringsfat fyllda med mat. På fatet till vänster ser vi ett antal hela fiskar, men enligt konst- och mathistorikern John Varriano visar tre mindre serveringsfat till höger bitar av grillad ål toppad med skivad apelsin och frukter, möjligen granatäpplen.

Trots att det här är ett av världens mest berömda mästerverk är det långt ifrån historiskt korrekt. Leonardo da Vincis nattvard är nämligen en italiensk renässansmiddag.

Huvudrätten är grillad ål

Efter att Bartolomeo Sacchis (1421 – 1481) eller Platinas mycket populära kokbok De honesta voluptate et valetudine kommit ut 1474, blev det riktigt trendigt med kombinationen apelsin och fisk. Platinas kokbok fanns dessutom i Leonardo da Vincis bokhylla.

Platina publicerade flere recept för ål: grillad, stekt, kokt och bakad i pajdeg. Den grillade ålen i Nattvarden kan ha tillretts med hjälp av följande recept i De honesta voluptate, bok 10.

"När ålen är fångad, skinnad och rensad, skär den i tillräckligt stora bitar, trä på ett spett och grilla dem väl nära eldstaden med lagerblad och salvia mellan bitarna. Fukta ständigt köttet med saltlagen som kallas salimola. När ålen är nästan klar, täck bitarna med mjöl eller smulat bröd i vilket du strött kanel och salt. Om du vill koka ålen, gör det grundligt med persilja, salvia, några lagerblad och täck med verjuice och peppar".

Det är möjligt att Leonardo blev inspirerad av Platina, men övertygad efter att ha ätit en portion grillad ål hos sin mecenat Ludovico Sforza i Milano kort före han påbörjade målandet av Nattvarden.

John Varriano har dessutom studerat da Vincis inköpslistor som nämner pepparkryddat bröd, ål och aprikoser.

Fresk från Kremitovski kloster
1500-tals fresk från Kremitovski kloster i Bulgarien Fresk från Kremitovski kloster Bild: Yle/Public domain 1500-talet,Bulgarien,fresker,Jesu sista måltid,Jesus,Kremikovtsi Monastery,Kristi Lärjungar,lärjungar,måltider,nattvard,väggmålningar

Bittra örter, fruktsås och osyrat bröd

Nattvarden är ett typiskt verk av sin tid. Renässanskonstnärer använde ofta historiska texter som inspirationskällor. Ambitionen var inte att ordagrant återskapa textens innehåll utan att måla starka uttryck, fantasifulla miljöer och överflödiga detaljer kopierade från antiken. Nattvarden speglar snarare 1400-talet än tiden för vår tideräknings början.

Vad borde Leonardo da Vinci då ha dukat upp om han hade valt att måla en judisk påskmåltid istället för en italiensk renässansmiddag?

Bibelns beskrivning av själva måltiden är bristfällig. Vi får veta att de åt bröd och drack vin, men för att få en djupare inblick måste vi se närmare på den judiska påsken (pesach), judiska matregler (kashrut) och det romerska kökets influenser,

Det teologiska utgångsläget är att Jesus och lärjungarna dukade upp för en sedermåltid, som åts den första eller andra dagen av pesach.

Till en traditionell sedermåltid hör ett visst antal rätter som äts i en viss ordning enligt formuläret Haggada.

Sedermåltidens meny

Rätterna är Maror och Chazeret, d v s fat med besk sallad och beska örter, t ex vattenkrasse eller källfräne, cikoria eller vägvårda, romansallad, taggsallad, pepparrot och charchavinah, tolkad som martorn, någon sorts tistel eller ärtväxt.

Salladen och örterna äts råa och doppas i Charoset (även skrivet haroseth), en söt pasta av nötter, frukter, vin och kryddor som ställs i mitten på tallriken. Charozet äts också som pålägg på det osyrade brödet, Matzah.

Matzah eller osyrat bröd
Matzah - osyrat bröd Matzah eller osyrat bröd Bild: Yle/Public domain bröd,judisk helgdag,Judiska köket,matzah,måltider,osyrat bröd,pescha,påsk,Seder

På bordet finns också Karpas, d v s färska grönsaker (t ex selleri, rå lök, kokt potatis) och örter (t ex kruspersilja) som doppas i salt vatten eller vinäger, Baytsah, ett rostat ägg och Z'roar, en ugnstekt lammlägg. I vissa familjer äts varken det rostade ägget eller lammet, men däremot ett hårdkokt ägg.

Evangelierna nämner endast bröd och vin, så lärjungarna kan ha lagt till eller ersatt sederrätter med mat som ingick i en vanlig, judisk måltid, t ex stekt tilapia (musht), grön lök (salladslök, vårlök eller piplök), oliver, honung samt torkade dadlar och fikon. Yoghurt, ostar eller andra mejeriprodukter var däremot inte tillåtna enligt matreglerna.

Mosaik av Jesu sista måltid
Mosaik av Jesu sista måltid. Mosaik av Jesu sista måltid Bild: Yle/Public domain bröd,Jesu sista måltid,Kristi Lärjungar,lärjungar,Mosaik,Mosaikarbete,måltider,nattvard,påsk,Påskveckan,viner

Romerska influenser

Redan 6 f.Kr. hade en stor del av det geografiska område vi idag känner som Libanon, Palestina och Israel blivit delar av den Romerska republiken. I sin forskning om den sista måltiden tror de italienska arkeologerna Generoso Urciuoli och Maria Berogno, att måltiden även kan ha haft romerska inslag.

Förutom att studera bibelverser, arkeologiska data samt judiska och romerska skrifter konstruerade arkeologerna två måltider ur Nya Testamentet: bröllopet i Kana, där Jesus sägs ha förvandlat vatten till vin och Herodes Antipas bankett, där Johannes döparen blev halshuggen. De fann att vin, bröd och tzir, d v s en tjock fisksås ingick i bägge måltider.

Fisksås (garum, liquamen, tzir) och kryddat vin (conditum, mulsum) var två delikatesser romarna tog med sig var än de drog fram. Fisksåsen var en smaksättare som kan jämföras med dagens salladsdressing, vinägrett eller ketchup och kryddat vin förgyllde alla tillfällen. Romarna kryddade vin med bl a honung, peppar, mastix, lager, saffran och marinerade dadlar.

Vin och bröd hörde till varje måltid, men arkeologerna är övertygade om, att Jesus och lärjungarna kan ha ätit z'roar, stuvade bönor, oliver, maror, matzah, tzir, dadlar och druckit kryddat vin.

Jesu sista måltid av Tintoretto.
Jesu sista måltid av Tintoretto. Jesu sista måltid av Tintoretto. Bild: Yle/Public domain bildkonst,bildkonstnärer,Jesu sista måltid,Kristi Lärjungar,lärjungar,måltider,Tintoretto

Lamm eller inte lamm

Inför seder slaktades offerlamm i Jerusalems tempel. Lammen slaktades på eftermiddagen, tillreddes i närheten och bars sedan hem. Lammet åts sedan samma kväll och natt.

Religionsforskare ifrågasätter om lamm verkligen ingick i Jesu sista måltid. Forskarna misstänker att själva måltiden kunde eller rent av skulle ha ägt rum dagen innan det traditionella offerlammet slaktades i templet.

Denna tanke stöddes av bl a påven Benedict XV (2007) med hänvisning till att gesten skulle ha förstärkt symboliken av att det var Jesus som var offerlammet. Hypotesen får ett visst stöd av det faktum, att sällskapet var fattigt och knappast hade råd med ett helt lamm, möjligen läggen som var en billigare slaktdel och som hör till sedermåltiden.

Domenico Ghirlandaios fresk av Jesu sista måltid
Domenico Ghirlandaios fresk av Jesu sista måltid. Domenico Ghirlandaios fresk av Jesu sista måltid Bild: Yle/Public domain 1400-talet,bildkonstnärer,Domenico Ghirlandaio,Jesu sista måltid,Jesus,Kristi Lärjungar,lärjungar,måltider,renässansen

Den sista måltiden i bildkonsten

Leonardo da Vinci är ingalunda den enda bildkonstnären som har varit liberal i sin tolkning av Jesu sista måltid. Andrea del Castagno och Domenico Ghirlandaio målade varsin fresk med samma motiv och perspektiv redan ett halvt sekel före da Vinci.

Måltidens ingredienser kan variera kraftigt mellan verk och verk. Gemensamma nämnare är bröd och vin, men ibland ser vi jästa bröd som liknar semlor eller limpor, då de snarare borde vara ojästa, ljusa flatbröd.

På vackert dukade långbord med fina linnedukar är vinet upphällt i karaffer och vinglas. Konsthistoriker menar att bordet i Jerusalem troligen var dukat med tallrikar, skålar och bägare i sten, då man trodde att de inte förde med sig orenheter. Leonardo da Vinci dukade sitt matbord med tallrikar av tenn, knivar och bordställ med vatten samt individuella vinglas och skålar att skölja fingrarna i.

I evangelierna står det klart och tydligt att sällskapet låg till bords, medan konstnärer ofta placerat sällskapet sittandes runt ett rektangulärt långbord med Jesus i mitten. Rådande sed var att ligga på britsar eller stora dynor på golvet. De låg sannolikt runt ett bord med britsarna formade som en hästsko. Jesus var värd och låg på britsen till vänster.

Enligt seden åt värden och hedersgästen ur samma skål. Den här kvällen var Jesus värd och Judas hedersgäst. I Johannesevangeliet läser vi att Jesus doppade brödet, kanske i vin eller charozet, och gav det till hedersgästen. Kort därefter hade de tolv lärjungarna blivit elva.

Jesus sista måltid av James Tissot.
Jesus sista måltid av James Tissot. Jesus sista måltid av James Tissot. Bild: Yle/Public domain 1800-talet,James Tissot,Jesu sista måltid,Kristi Lärjungar,lärjungar,måltider,påsk,Påskhelgen

För mera information och vidare läsning om Jesu sista måltid:

Den sista måltiden i Nya Testamentets evangelier: Matt. 26:17-29, Mark. 14:12-26, Luk 22:7-38 och Joh 13:1-30.

John Varrianos engelska artikel om maten i Leonardo da Vincis Nattvarden.

John Varriano: Tastes and Temptations: Food and Art in Renaissance Italy (2009)

Matkrönikören Bob Leos kolumn om sedermåltiden på Jesu tid.

Wietse de Boer & Christine Göttler: Religion and the senses in early modern Europe (pdf) (2013), om bl a kombinationen fisk och frukt.

Arkeologen Generoso Urciuoli och Marta Berognos blogg Archeoricette om forntida mat.

Generoso Urciuoli och & Marta Berogno: Gerusalemme: l'Ultima Cena (2015), om forskningen kring Leonardo da Vincis Nattvarden.

Sällskapet för biblisk arkeologis (Biblical archaeology society) hemsida.

Stefan Greens blogg för exegetik och bibelteologi om bordsplaceringen vid Jesu sista måltid

  • Fotbollar inne i ett nät.

    Förlust för ÅIFK - kryss för FC Boda

    Åbo IFK blev nollat av KaaPo. FC Boda kryssade mot TuWe.

    I fotbollens division tre för herrar slutade den här helgen med noll poäng för Åbo IFK, medan FC Boda fick med sig en poäng.

  • Jussi Halla-aho

    HS: Vasa centralsjukhus kan räddas om Jussi Halla-aho leder Sannfinländarna

    Kolumn: Kan Sannfinländarna ge regeringsplats åt SFP?

    Om Jussi Halla-aho blir ny partiordförande för Sannfinländarna kan partiet lämna regeringen. Då finns chansen att SFP återfår regeringsplats, vilket i sin tur kan leda till att Vasa centralsjukhus får behålla sin omfattande jour. Det står att läsa i dagens Helsingin Sanomat.

  • Solpanel på hustak.

    Solpaneler i Sjundeå kräver olika tillstånd

    Kommunen får många frågor om solpaneler.

    Det behövs olika tillstånd för solpaneler i Sjundeå beroende på var i kommunen man bor och hur panelerna installeras. Kommunen får många frågor om vilka lov som krävs för solpaneler och solfångare.

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Nyvattnade jordgubbsplantor

    Odling för nybörjaren

    Enkla, funktionella och lättskötta odlingar.

    Är du intresserad av enkel odling som inte kräver mycket skötsel har vi samlat tips på odlingsprojekt som funkar både på balkongen och i större trädgårdar.

  • bygga en gärsgård

    Bygg en gärdesgård i gammal stil

    Så här bygger man en traditionell gärdesgård.

    Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är gärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård.

  • Vindsocka med mönster av mjölbatik.

    Batikmönstrade vindsockor

    Batikmönster med mjöl och vatten.

    Batikvågen har slagit över oss det senaste året och nu är det dags att skapa i mjöl och vatten.

  • Hemlagad yoghurt rinner av i sil med silduk.

    Hemgjord yoghurt

    Bra utdelning efter en arbetsinsats på tre minuter.

    Otroligt lätt i konsistensen är den hemgjorda yoghurten. Det tar två dygn för yoghurten att bli färdig men din arbetsinsats är bara 3 minuter. Ganska bra utdelning på kort tid alltså.

  • Jordbrukare Christer Finne vid åkern i Solf.

    Grönsaksodlaren får jobba hårt för att hinna ikapp

    Tjälen sitter ställvis kvar i marken.

    Visst är våren sen jämfört med de senaste åren, men den är inte exceptionellt sen. Det säger jordbrukare Christer Finne i Solf, som kommer ihåg långt sämre säsongstarter. Men det är ändå intensivt arbete på åkern som gäller framöver för att hinna ikapp.

  • två personer rullar ett traktordäck

    Lådodla i däck

    Odla i däck

    Småskaligt, lätthanterligt, lättplacerat och passar vem och var som helst - så kan man beskriva lådodling. Lådodling är trendigt just nu. Ibland kallas den cityodling eller boxodling - vi valde att odla i däck.

  • omogna jordgubbar

    Odla bär i tunnor

    Nordiska bär är lättodlade och sprängfyllda med vitaminer.

    Vi har en ovärderlig skatt i våra bär, både odlade och vilda. De är formligen sprängfyllda med nyttiga vitaminer och antioxidanter, de är lättodlade och anpassade för vårt klimat.

  • fästing på ett finger

    Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos.

    Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • en butikshylla med några olika sorter och kartonger av växtmjölk.

    Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Michael Björklund är redo för NÄRMAT

    Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • Kan man leva på endast närmat i en vecka, och hur mår man efter det?

    En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Michael Björklund och Matias Jungar gillar närmat.

    Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid