Hoppa till huvudinnehåll

Vad bestod Jesu sista måltid av?

Nattvarden av da Vinci
Nattvarden av da Vinci Nattvarden av da Vinci Bild: Yle/Public domain Nattvarden,Leonardo Da Vinci,Jesus,Jesus Kristus,Nya Testamentet,påsk,Påskveckan,måltider,Jesu sista måltid

Vi går mot påsk och i många familjer förbereder man en helg med målade ägg, ugnsstekt lamm och kanske memma eller pascha till efterrätt. Vad åt då Jesus och lärjungarna vid den sista måltiden?

Jesus sitter vid ett dukat bord omgiven av sina tolv lärjungar. Tidigare under dagen har Jesus bett lärjungarna ordna den gemensamma måltiden i ett avskilt rum, i ett hem, någonstans i Jerusalem. Det är det osyrade brödets första högtidsdag, då judarna firar Seder till minnet av uttåget ur Egypten.

Lärjungarna är upprörda och konversationen går het. En är strax på väg ut för att räcka över mästaren till romerska soldater, en annan skall förneka honom tre gånger innan gryningen. Den upprymda stämningen kan tydligt utläsas i Leonardo da Vincis väggmålning Nattvarden från 1498, det förmodlingen mest berömda verket över Jesu sista måltid.

Självporträtt av Leonard da Vinci
Självporträtt av da Vinci Självporträtt av Leonard da Vinci Bild: Yle/Public domain Leonardo Da Vinci,självporträtt,1400-talet

Leonardo da Vincis italienska måltid

I Leonardos väggmålning är bordet dukat med en vit linneduk, tallrikar av tenn och vinglas. De viktigaste detaljerna ur kristen synpunkt syns tydligast, brödet och vinet. På bordet står två stora serveringsfat fyllda med mat. På fatet till vänster ser vi ett antal hela fiskar, men enligt konst- och mathistorikern John Varriano visar tre mindre serveringsfat till höger bitar av grillad ål toppad med skivad apelsin och frukter, möjligen granatäpplen.

Trots att det här är ett av världens mest berömda mästerverk är det långt ifrån historiskt korrekt. Leonardo da Vincis nattvard är nämligen en italiensk renässansmiddag.

Huvudrätten är grillad ål

Efter att Bartolomeo Sacchis (1421 – 1481) eller Platinas mycket populära kokbok De honesta voluptate et valetudine kommit ut 1474, blev det riktigt trendigt med kombinationen apelsin och fisk. Platinas kokbok fanns dessutom i Leonardo da Vincis bokhylla.

Platina publicerade flere recept för ål: grillad, stekt, kokt och bakad i pajdeg. Den grillade ålen i Nattvarden kan ha tillretts med hjälp av följande recept i De honesta voluptate, bok 10.

"När ålen är fångad, skinnad och rensad, skär den i tillräckligt stora bitar, trä på ett spett och grilla dem väl nära eldstaden med lagerblad och salvia mellan bitarna. Fukta ständigt köttet med saltlagen som kallas salimola. När ålen är nästan klar, täck bitarna med mjöl eller smulat bröd i vilket du strött kanel och salt. Om du vill koka ålen, gör det grundligt med persilja, salvia, några lagerblad och täck med verjuice och peppar".

Det är möjligt att Leonardo blev inspirerad av Platina, men övertygad efter att ha ätit en portion grillad ål hos sin mecenat Ludovico Sforza i Milano kort före han påbörjade målandet av Nattvarden.

John Varriano har dessutom studerat da Vincis inköpslistor som nämner pepparkryddat bröd, ål och aprikoser.

Fresk från Kremitovski kloster
1500-tals fresk från Kremitovski kloster i Bulgarien Fresk från Kremitovski kloster Bild: Yle/Public domain nattvard,Bulgarien,Kremikovtsi Monastery,Jesus,Kristi Lärjungar,lärjungar,Jesu sista måltid,måltider,fresker,väggmålningar,1500-talet

Bittra örter, fruktsås och osyrat bröd

Nattvarden är ett typiskt verk av sin tid. Renässanskonstnärer använde ofta historiska texter som inspirationskällor. Ambitionen var inte att ordagrant återskapa textens innehåll utan att måla starka uttryck, fantasifulla miljöer och överflödiga detaljer kopierade från antiken. Nattvarden speglar snarare 1400-talet än tiden för vår tideräknings början.

Vad borde Leonardo da Vinci då ha dukat upp om han hade valt att måla en judisk påskmåltid istället för en italiensk renässansmiddag?

Bibelns beskrivning av själva måltiden är bristfällig. Vi får veta att de åt bröd och drack vin, men för att få en djupare inblick måste vi se närmare på den judiska påsken (pesach), judiska matregler (kashrut) och det romerska kökets influenser,

Det teologiska utgångsläget är att Jesus och lärjungarna dukade upp för en sedermåltid, som åts den första eller andra dagen av pesach.

Till en traditionell sedermåltid hör ett visst antal rätter som äts i en viss ordning enligt formuläret Haggada.

Sedermåltidens meny

Rätterna är Maror och Chazeret, d v s fat med besk sallad och beska örter, t ex vattenkrasse eller källfräne, cikoria eller vägvårda, romansallad, taggsallad, pepparrot och charchavinah, tolkad som martorn, någon sorts tistel eller ärtväxt.

Salladen och örterna äts råa och doppas i Charoset (även skrivet haroseth), en söt pasta av nötter, frukter, vin och kryddor som ställs i mitten på tallriken. Charozet äts också som pålägg på det osyrade brödet, Matzah.

Matzah eller osyrat bröd
Matzah - osyrat bröd Matzah eller osyrat bröd Bild: Yle/Public domain pescha,bröd,Seder,måltider,Judiska köket,Judisk festkalender,påsk

På bordet finns också Karpas, d v s färska grönsaker (t ex selleri, rå lök, kokt potatis) och örter (t ex kruspersilja) som doppas i salt vatten eller vinäger, Baytsah, ett rostat ägg och Z'roar, en ugnstekt lammlägg. I vissa familjer äts varken det rostade ägget eller lammet, men däremot ett hårdkokt ägg.

Evangelierna nämner endast bröd och vin, så lärjungarna kan ha lagt till eller ersatt sederrätter med mat som ingick i en vanlig, judisk måltid, t ex stekt tilapia (musht), grön lök (salladslök, vårlök eller piplök), oliver, honung samt torkade dadlar och fikon. Yoghurt, ostar eller andra mejeriprodukter var däremot inte tillåtna enligt matreglerna.

Mosaik av Jesu sista måltid
Mosaik av Jesu sista måltid. Mosaik av Jesu sista måltid Bild: Yle/Public domain Jesu sista måltid,påsk,Påskveckan,Kristi Lärjungar,lärjungar,måltider,viner,bröd,nattvard,Mosaikarbete,Mosaik

Romerska influenser

Redan 6 f.Kr. hade en stor del av det geografiska område vi idag känner som Libanon, Palestina och Israel blivit delar av den Romerska republiken. I sin forskning om den sista måltiden tror de italienska arkeologerna Generoso Urciuoli och Maria Berogno, att måltiden även kan ha haft romerska inslag.

Förutom att studera bibelverser, arkeologiska data samt judiska och romerska skrifter konstruerade arkeologerna två måltider ur Nya Testamentet: bröllopet i Kana, där Jesus sägs ha förvandlat vatten till vin och Herodes Antipas bankett, där Johannes döparen blev halshuggen. De fann att vin, bröd och tzir, d v s en tjock fisksås ingick i bägge måltider.

Fisksås (garum, liquamen, tzir) och kryddat vin (conditum, mulsum) var två delikatesser romarna tog med sig var än de drog fram. Fisksåsen var en smaksättare som kan jämföras med dagens salladsdressing, vinägrett eller ketchup och kryddat vin förgyllde alla tillfällen. Romarna kryddade vin med bl a honung, peppar, mastix, lager, saffran och marinerade dadlar.

Vin och bröd hörde till varje måltid, men arkeologerna är övertygade om, att Jesus och lärjungarna kan ha ätit z'roar, stuvade bönor, oliver, maror, matzah, tzir, dadlar och druckit kryddat vin.

Jesu sista måltid av Tintoretto.
Jesu sista måltid av Tintoretto. Jesu sista måltid av Tintoretto. Bild: Yle/Public domain Tintoretto,Jesu sista måltid,måltider,Kristi Lärjungar,lärjungar,bildkonst,bildkonstnärer

Lamm eller inte lamm

Inför seder slaktades offerlamm i Jerusalems tempel. Lammen slaktades på eftermiddagen, tillreddes i närheten och bars sedan hem. Lammet åts sedan samma kväll och natt.

Religionsforskare ifrågasätter om lamm verkligen ingick i Jesu sista måltid. Forskarna misstänker att själva måltiden kunde eller rent av skulle ha ägt rum dagen innan det traditionella offerlammet slaktades i templet.

Denna tanke stöddes av bl a påven Benedict XV (2007) med hänvisning till att gesten skulle ha förstärkt symboliken av att det var Jesus som var offerlammet. Hypotesen får ett visst stöd av det faktum, att sällskapet var fattigt och knappast hade råd med ett helt lamm, möjligen läggen som var en billigare slaktdel och som hör till sedermåltiden.

Domenico Ghirlandaios fresk av Jesu sista måltid
Domenico Ghirlandaios fresk av Jesu sista måltid. Domenico Ghirlandaios fresk av Jesu sista måltid Bild: Yle/Public domain Domenico Ghirlandaio,Jesu sista måltid,måltider,lärjungar,Kristi Lärjungar,Jesus,renässansen,bildkonstnärer,1400-talet

Den sista måltiden i bildkonsten

Leonardo da Vinci är ingalunda den enda bildkonstnären som har varit liberal i sin tolkning av Jesu sista måltid. Andrea del Castagno och Domenico Ghirlandaio målade varsin fresk med samma motiv och perspektiv redan ett halvt sekel före da Vinci.

Måltidens ingredienser kan variera kraftigt mellan verk och verk. Gemensamma nämnare är bröd och vin, men ibland ser vi jästa bröd som liknar semlor eller limpor, då de snarare borde vara ojästa, ljusa flatbröd.

På vackert dukade långbord med fina linnedukar är vinet upphällt i karaffer och vinglas. Konsthistoriker menar att bordet i Jerusalem troligen var dukat med tallrikar, skålar och bägare i sten, då man trodde att de inte förde med sig orenheter. Leonardo da Vinci dukade sitt matbord med tallrikar av tenn, knivar och bordställ med vatten samt individuella vinglas och skålar att skölja fingrarna i.

I evangelierna står det klart och tydligt att sällskapet låg till bords, medan konstnärer ofta placerat sällskapet sittandes runt ett rektangulärt långbord med Jesus i mitten. Rådande sed var att ligga på britsar eller stora dynor på golvet. De låg sannolikt runt ett bord med britsarna formade som en hästsko. Jesus var värd och låg på britsen till vänster.

Enligt seden åt värden och hedersgästen ur samma skål. Den här kvällen var Jesus värd och Judas hedersgäst. I Johannesevangeliet läser vi att Jesus doppade brödet, kanske i vin eller charozet, och gav det till hedersgästen. Kort därefter hade de tolv lärjungarna blivit elva.

Jesus sista måltid av James Tissot.
Jesus sista måltid av James Tissot. Jesus sista måltid av James Tissot. Bild: Yle/Public domain Jesu sista måltid,James Tissot,1800-talet,lärjungar,Kristi Lärjungar,påsk,Påskhelgen,måltider

För mera information och vidare läsning om Jesu sista måltid:

Den sista måltiden i Nya Testamentets evangelier: Matt. 26:17-29, Mark. 14:12-26, Luk 22:7-38 och Joh 13:1-30.

John Varrianos engelska artikel om maten i Leonardo da Vincis Nattvarden.

John Varriano: Tastes and Temptations: Food and Art in Renaissance Italy (2009)

Matkrönikören Bob Leos kolumn om sedermåltiden på Jesu tid.

Wietse de Boer & Christine Göttler: Religion and the senses in early modern Europe (pdf) (2013), om bl a kombinationen fisk och frukt.

Arkeologen Generoso Urciuoli och Marta Berognos blogg Archeoricette om forntida mat.

Generoso Urciuoli och & Marta Berogno: Gerusalemme: l'Ultima Cena (2015), om forskningen kring Leonardo da Vincis Nattvarden.

Sällskapet för biblisk arkeologis (Biblical archaeology society) hemsida.

Stefan Greens blogg för exegetik och bibelteologi om bordsplaceringen vid Jesu sista måltid

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Friterade piroger på brödkanter och lammkorv

    Snacks för oväntat besök.

    Ta fram salta piroger ur frysen och fritera direkt. Mycket behändigt när man får gäster och vill ha något nylagat och gott. Frisk och syrlig äppeldipp går också bra att frysa.

  • Strömsö Mild - brygg ditt eget öl

    Att brygga öl hemma är inte så komplicerat!

    Att brygga öl hemma är inte så komplicerat som man skulle kunna tro. Ingredienserna är få och man klarar sig långt med en bra termometer, en stor kastrull och ett visst mått av noggrannhet.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid

  • Mjukgörande bivaxolja

    Busenkelt att göra själv!

    Ute i kylan i isande vind, ta olja, en klick, som skydd för din kind.

  • Strömsö Mild - brygg ditt eget öl

    Att brygga öl hemma är inte så komplicerat!

    Att brygga öl hemma är inte så komplicerat som man skulle kunna tro. Ingredienserna är få och man klarar sig långt med en bra termometer, en stor kastrull och ett visst mått av noggrannhet.

  • Friterade piroger på brödkanter och lammkorv

    Snacks för oväntat besök.

    Ta fram salta piroger ur frysen och fritera direkt. Mycket behändigt när man får gäster och vill ha något nylagat och gott. Frisk och syrlig äppeldipp går också bra att frysa.

  • Fixa egna mönster på ljus

    Med ljusfärg kan du måla egna mönster på många olika sätt.

    Lee ger tips på hur du kan dekorera ljus med ljusfärg och skapa egna mönster på flera olika sätt.

  • "Luciatiden öppnade mina ögon"

    Heidi Björstäkt var Finlands Lucia 1997.

    Under november är både Folkhälsans luciainsamling och röstningen om Finlands lucia 2017 i full gång. Vi frågade några tidigare lucior hur de minns sin tid som Finlands lucia.

  • Utmaning: Dejta så mycket som möjligt

    Hur gick det då Michaela von Kügelgen testade powerdejting?

    Singlarna blir bara fler och fler i hela västvärlden, och här i Finland lever en miljon ensamma. Studier visar ändå att så gott som alla skulle vilja hitta någon att dela sitt liv med. En av dem är författaren och bloggaren Michaela von Kügelgen, som därför utmanade sig själv med att powerdejta under en vecka.

  • Skapa din egen himmel

    Sy en soffhimmel av tygbitar.

    Lee och Elin syr en tyghimmel att ha ovanför soffan eller sängen. Ett stort tygstycke av olika lappar ger en mysig vrå i hemmet.

  • Nyckeln till lyckad mjölksyrning är 2% salt

    Alla vegetabilier går att syra!

    Mjölksyrebakterier är salttåliga vilket gör att de enkelt konkurrerar ut skadliga bakterier. Alla vegetabilier går att syra, nyckeln till framgång är 2% salt.

  • Ahmed Hassan: Utan finska, inget jobb

    Att integrera sig på svenska i Helsingforstrakten är svårt.

    Företagaren Ahmed Hassan är född i Somalia och integrerad på svenska i Helsingfors. Trots att han uppskattar delaktigheten i den finlandssvenska och nordiska kulturen, finns det också nackdelar med att ha lärt sig svenska först. Du måste kunna finska för att få jobb.