Hoppa till huvudinnehåll

”Den här gången har jag ett hem att återvända till”

Sorgflaggning efter Brysselattackerna.
Sorgflaggning efter Brysselattackerna. Sorgflaggning efter Brysselattackerna. Bild: EPA/ KAY NIETFELD Bryssel-huvudstadregionen,flaggor,sorgflaggning

- Det är omöjligt att inte tänka tillbaka till New York den 11 september 2001, säger Ulf Björnholm Ottosson som arbetar på FN:s miljöprogram UNEP i Bryssel. Det är andra gången hans hemstad utsätts för ett stort terrordåd.

- Det är fasan, chocken och det obegripliga som känns nära. Man vet inte om attacken är över eller inte, säger Björnholm Ottosson.

Omfattningen är naturligtvis en annan. I september 2001 dödades fler än 3000 människor i de spektakulära attackerna då terrorister använde sig av kapade passagerarplan för att skapa ett så stort kaos som möjligt.

I Belgien har minst 31 människor dödats och fler än 200 skadats i tre separata explosioner på flygplatsen i Bryssel och stadens metro.

Hemlös i New York

På ett personligt plan kom också attackerna i New York honom mycket nära.

Han blev hemlös för en tid då hans bostad på Manhattan fick sådana skador att Björnholm Ottosson inte kunde bo där på flera månader efter terrordåden.

- Nu har jag ett hem att komma hem till, vilket är väldigt skönt, säger Ottosson.

Fler medier

På en väsentlig punkt är situationen annorlunda än i september 2001.

- Det finns så mycket fler medier idag än vad det fanns för 15 år sedan, säger Björnholm Ottosson.

Hela världen följde med händelserna i realtid genom tv-apparater – 15 år senare i Paris eller Bryssel kunde åskådarna genom sociala medier skapa media och sprida information mycket snabbt – på gott och ont .

Attackerna i Bryssel inte en stor överraskning

Det var kanske aningen mer väntat än i New York och Washington i september 2011, anser Björnholm Ottosson.

- I New York var det som en blixt från klar himmel medan här har vi vetat om hotet.

Det har funnits stundvis en omfattande militär och polisiär närvaro på gatorna i Bryssel sedan attackerna i Paris i november som krävde 130 människoliv. De attackerna genomfördes långt av personer bosatta i Belgien.

- Folk är bestörta men kanske inte så förvånade, säger Björnholm Ottosson.

Tycker du det finns skillnader i hur myndigheterna handlade i New York och Bryssel?

- Den känslan jag har är att myndigheterna agerade väldigt snabbt i Bryssel, att det fanns en beredskap som var mycket imponerande .

- I New York var det vad jag minns totalt kaos. Alla uttryckningsfordon åkte ner till World Trade Center och alla brandmän fick ge sig in i tornen utan att veta att de skulle rasa.

Kritik mot myndigheter

Myndigheterna i Belgien har ändå fått en del kritik. Det finns de som anser att Belgien utgör ett bra mål för terrorister.

Bland annat finns det flera olika polisorganisationer i landet och enligt kritikerna fungerar kommunikationen dem emellan dåligt.

Tidningen Politico gick så långt som att kalla det splittrade Belgien för en ”misslyckad stat” vilket förklarar varför terrorceller klarat av att nästla sig in i Belgien och speciellt Bryssel med omnejd.

Björnholm Ottosson anser ändå att det inte går att till förhindra alla attacker av den här typen i ett öppet samhälle.

- Att förhindra något sådant här är nästan omöjligt om man inte vill skapa en polisstat.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes