Hoppa till huvudinnehåll

Din ålder kan du inte påverka, men nog mycket annat

Blivande logoped Emilia Wilén
Emilia Wilén Blivande logoped Emilia Wilén Bild: Yle/Maud Stolpe emilia wilén

Till en del kan man undvika stroke eller slaganfall genom sin egen livsföring. En orsak till stroke kan vara hög ålder, vilket är en faktor vi inte kan påverka. Det här säger Emilia Wilén, som är blivande logoped och håller kurser om afasi.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt eller hjärnblödning och kallas också slaganfall.

En stroke kan leda till olika grader av förlamning, men också afasi som innebär att man kan få svårt att förstå eller formulera tal. Det i sin tur behöver inte betyda att intellektet är skadat.

Det man själv kan göra för att om möjligt undvika stroke är att hålla ordning på blodtryck och kolesteroler, undvika tobak och överdriven alkoholanvändning plus att man ska röra på sig.

Ju äldre man blir desto större är risken att drabbas av stroke och det är självklart en faktor man inte kan påverka.

Många behöver talterapi och anhöriga behöver handledning

I de fall där språkområdena i hjärnan har drabbats på grund av en stroke och man fått afasi behöver man talterapi. Samma sak gäller om man har fått munmotoriska svårigheter.

Alla borde ha rätt till talterapi då de har drabbats, men Emilia Wilén säger att det tyvärr inte finns resurser till det här överallt.

För anhöriga kan den här situationen också vara svår då man inte förstår vad den drabbade försöker säga. Här är det viktigt att de anhöriga också får handledning i hur man ska kommunicera med en afasipatient.

Emilia Wilén säger att man ska tala långsamt, men inte överdrivet långsamt, eftersom patienten ändå har sin intelligens kvar.

Som stöd kan man använda bilder eller så kan man rita, skriva stödord och visa med gester och miner.

Man vet nog vad man vill säga

Emilia Wilén säger att en person med afasi i princip nog vet vad han eller hon vill säga, men inte får ut det.

Talterapin varierar väldigt mycket från fall till fall. Det beror mycket på vilka områden i hjärnan som har skadats och vilka svårigheter patienten har.

Hur som helst försöker man bygga upp språkförmågan på nytt, både då det gäller produktion och förståelse eller läsning och skrivning.

För att ta reda på vad patienten behöver finns olika test plus att man försöker uppskatta hur bra patienten förstår språket i vardagliga situationer.

Talterapin är i allmänhet en ganska långvarig process i och med att svårigheterna kan finnas kvar i flera år eller hela livet, medan andra kommer över svårigheterna efter en kortare tid.

Ett papper med enkla språkövningar
övning Ett papper med enkla språkövningar lina falcken

Pratkvarnen

I Åbo arbis regi hålls en kurs för personer med afasi som kallas Pratkvarnen efter ett koncept som Hjärnförbundet har utarbetat.

Här ges stöd i en liten grupp, där deltagarna får öva sin kommunikation och den leds av Emilia Wilén, som är på slutrakan av sina logopedistudier.

Just nu deltar fem personer i Pratkvarnen och det anser Emilia Wilén vara en lämpligt stor grupp för en handledare.

Gruppen följer ett visst schema, som börjar med att deltagarna läser nyheter och diskuterar dem. Efter det följer temadiskussioner och kommunikationsövningar.

Övningarna kan till exempel vara att man löser korsord, övar sig att använda gester och miner som kommunikationsform eller övar på att läsa.

Emilia Wilén påpekar att afasi är något väldigt frustrerande för den som drabbas och att depression i samband med den inte är ovanligt.

Att inte få ut det man vill ha sagt trots att man vet vad man vill säga kan ju göra vem som helst förtvivlad.

Här är det viktigt att få stöd av sina anhöriga och att också de kan anpassa sig till den nya situationen.

Mångsidig utbildning

Emilia Wilén säger att den utbildning hon snart är klar med vid Åbo Akademi nog har varit mångsidig och det hon speciellt uppskattar är att det ingår många praktikperioder.

Alla ska ha en artikulationsterapi, vilket i praktiken oftast betyder att man ska lära ett barn att säga r.

Efter det ska man ha terapi med ett barn med språkstörning, vilket kan handla om uttalssvårigheter, grammatikaliska svårigheter eller att bygga upp ett ordförråd.

Då de här terapierna är avklarade blir valet friare och då kan det till exempel handla om röstterapi, där någon använder sin röst på fel sätt och behöver korrigeras genom röstergonomi. Andra orsaker till att röstterapi kan behövas kan handla om något anatomiskt fel som till exempel stämbandsförlamning.

Själv skulle hon i framtiden gärna jobba med barn med autism eller vuxna med afasi, men det här är ganska öppet ännu.

Måndagen 4 april håller Emilia Wilén en föreläsning om afasi i Åbo arbis och den riktar sig speciellt till dem som kommer i kontakt med personer med afasi eller annars har intresse av fenomenet.

En förhoppning är också att andra arbislärare ska komma till föreläsningen, eftersom ett av målen med gruppen Pratkvarnen är att deltagarna i den också kunde delta i andra kurser som ordnas av Åbo arbis. Då vore det bra om lärarna skulle veta hur man ska bemöta en person med afasi.

Föreläsningen är gratis, men förhandsanmälan till Arbis bör göras senast 3 april till www.aboarbis.fi.

Åbo arbis.
Åbo arbis Åbo arbis. Bild: Yle Åboland åbo arbis

Anpassningskurs för svenskspråkiga

I slutet av maj ordnar Hjärnförbundet en svenskspråkig anpassingskurs för sådana som har drabbats av stroke och deras anhöriga.

Kursen hålls i Hjärnförbundets Sunnanvind på Hirvensalo i Åbo och ännu finns lediga platser.

Den pågår i sex dagar och tanken är att deltagarna som är i samma slags livssituation ska kunna få stöd av varandra och målet är att förbättra livskvaliteten, få info om stroke och rehabilitering.

Kursen är tänkt för personer som har insjuknat för mellan tre månader och tre år sedan och gäller svenskspråkiga i hela landet. För svenskspråkiga i Finland ordnas kurser av det här slaget bara vartannat år. Så nu gäller det att passa på.

Mer info hittas på http://www.aivoliitto.fi/aivoverenkiertohairio_(avh)/kuntoutus/sopeutumisvalmennus/anpassningskurs och sista anmälningsdag är 1 april.


Läs också