Hoppa till huvudinnehåll

Två officiella språk i kommunen gör liten skillnad i vardagen

Kvinna i profil i klassrum.
Vardagen har alltid gått på finska för Jaana Huurtela trots att hon bor i Larsmo. Kvinna i profil i klassrum. jakobstads språkbadsskola,Larsmo,språkbad,lärare

Larsmo blev en tvåspråkig kommun vid årsskiftet. Sex procent av befolkningen är finskspråkig. Jobben finns i Jakobstad och varannan vuxen Larsmobo pendlar till jobbet.

Smal vågkorsning
Larsmos läge vid havet har gjort kommunen attraktiv att bo i. Smal vågkorsning Larsmo,skärgårdar,kommuner

Familjen Huurtela har bott i Larsmo under 30 år redan. Familjen lever helt på finska och är en del av minoriteten som utgör 6,1 procent av Larsmos befolkning på drygt 5000 personer.

Kari Huurtela är teknisk chef på finlandssvenska konst- och kulturcentret Campus Allegro i Jakobstad. Hustrun Jaana undervisar i den enda tvåspråkiga språkbadsskolan i vårt land. Också den finns i Jakobstad.

Man i sitt hem
Kari Huurtela trivs i hembyn. Man i sitt hem Bild: Yle/Antti Kuusiniemi kari huurtela

Trots att familjen har hållit fast vid finskan under alla år, upplever den inte att den numera officiella tvåspråkigheten har påverkat deras liv över huvudtaget.

- Vi har fått all service vi behöver på finska hela tiden, säger Jaana Huurtela. Rådgivning, läkare, tandläkare och hälsovård - allt har kunnat skötas på finska.

Det enda kommunen inte har ordnat är dagvård och skola på finska. Barnen har därför gått i svenskt dagis och sedan i finsk skola i Jakobstad.

- Alla fem barn har fått gratis skolskjuts, först med taxi från dörr till dörr och sedan med buss, säger Kari Huurtela.

Vi har fått all service vi behöver på finska hela tiden.

Skolgången i grannstaden har ändå lett till att till exempel dottern Tua-Juulia Huurtela har haft sin kamratkrets och sitt sociala liv på finska i Jakobstad. Några svenska vänner i Larsmo har hon inte.

Att Larsmo sedan årsskiftet officiellt är tvåspråkig bekommer inte Kari och Jaana nämnvärt.

- Larsmo är en liten och smidig kommun. Det har ingen betydelse om den är svensk- eller tvåspråkig, säger Kari. jag har bott vid Västra Strandvägen i 30 år. Jag bryr mig inte om att byta namn på min adress till Läntinen rantatie eller något annat.

I Lojo är det finska som gäller

Lojo har varit en frivilligt tvåspråkig stad sedan 1997. Här är de svenskspråkiga i minoritet. Bara 3,5 procent av invånarna har svenska som modersmål.

Tvåspråkigheten syns, men finns egentligen inte i Lojo. Bild: Yle/Robin Lindberg larsgatan lojo. lojo larsgatan

Annette Stelmacher flyttade till Lojo för tolv år sedan. Hon använder sitt modersmål främst hemma och på jobbet, biblioteket och rådgivningen. Hon skulle gärna få svensk service på hälsostationen också.

- När jag går till läkarstationen med barnen vill jag helst tala svenska för barnen skull, säger hon.

Förra veckan när skolan besökte hälsovårdscentralen fick vi god service på svenska.

Lena Tallqvist, som är lärare i Virkby skola, vill ändå ge hälsocentralen en eloge.

- Förra veckan när skolan besökte hälsovårdscentralen fick vi god service på svenska, säger hon.

I praktiken märker ändå varken Annette eller Lena av tvåspråkigheten så mycket i vardagen.

- De flesta talar finska. Även om man själv försöker börja på svenska är motfrågan oftast om man kan använda finskan i stället, säger Annette.

Om hon fick bestämma skulle staden i högre kräva att de anställda kan det andra inhemska språket.

- Sedan skulle det få finnas hobbyer för barnen på svenska.

Det är pengarna som räknas

En kommun räknas som tvåspråkig om andelen svensk- eller finskspråkiga är minst åtta procent eller om antalet invånare med minoritetsspråket som modersmål är minst
3 000.

Uppfyller en kommun inte de här kriterierna kan den ansöka om att frivilligt bli tvåspråkig. Vid årsskiftet blev bland annat Larsmo, Närpes och Korsnäs frivilligt tvåspråkiga. Det här betydde extra klirr i kassan.

Eurosedlar.
Det finns inga enspråkigt svenska kommuner på fastlandet i Finland längre. Eurosedlar. sedlar

Före statsandelsreformen 2015 fick alla tvåspråkiga kommuner så kallade tvåspråkighetsförhöjningar, det vill säga extra statsbidrag. Dessutom fick både en- och tvåspråkiga kommuner språktillägg för det totala antalet svenskspråkiga barn i grundskoleåldern.

I och med reformen slopades språktillägget för de enspråkiga kommunernas del.

I dag är det bara tvåspråkiga kommuner som får ett språktillägg. Summan beräknas utifrån flera olika kriterier, bland annat det totala invånarantalet och antalet svenskspråkiga i kommunen.

Statsandelsreformen har lett till att språktillägget för en del tvåspråkiga kommuner nu är större än tidigare, medan andra kommuner får nöja sig med en mindre summa.

S:t Karins tvekar och räknar

I finskspråkiga S:t Karins, som ligger granne med Åbo och Pargas, utreder man som bäst vad det betyder för staden om man blir frivilligt tvåspråkig.

Det bor 1366 svenskspråkiga invånare i S:t Karins. Det är långt från den nivå som skulle krävas för att staden enligt lag ska bli tvåspråkig.

Åsa Gustafsson
Åsa Gustafsson har kämpat för ett tvåsrpåkigt S:t Karins under flera år redan. Åsa Gustafsson Bild: Yle/Nina Bergman åsa gustafsson

För att så skulle ske borde åtta procent av invånarna ha svenska som modersmål. I en stad som S:t Karins betyder det nästan 3000 personer.

- Vi har redan en stor andel svenskspråkiga, säger SFP-politikern Åsa Gustafsson. Vi har en skola som växer. I dag har vi 144 elever och om något år kan antalet ha vuxit till över 200. Inflyttningen är stor och då tycker jag att vi kunde erbjuda service på svenska såsom rådgivning, hälsovård och bygglov.

Gustafsson lämnade i november 2013 in en motion om att staden bör utreda möjligheterna att bli frivilligt tvåspråkig. Då trodde hon inte att det skulle ta så här länge att komma till skott.

Nu ser det ut att röra på sig och inom staden verkar man åtminstone ha fått lite mera förståelse för det svenskspråkiga.

- Många politiker som har suttit länge i fullmäktige har märkt att S:t Karins lockar tvåspråkiga familjer, ensamstående och äldre, säger hon. Om vi kunde erbjuda service på svenska skulle ännu fler flytta hit.

Stadens utredningar fortsätter. Om allt går som planerat hoppas Gustafsson på ett beslut under det här året, tre år efter att motionen lämnades in.

- Jag hoppas att vi kunde få det undanstökat under den här fullmäktigeperioden och inte behöva vänta till efter valet hösten 2017.

Se programmet här: