Hoppa till huvudinnehåll

Testikelcancer

Underlivet på manlig marmorstaty
Underlivet på manlig marmorstaty Bild: Yle/iStock testiklarna,Könsorgan, manliga,marmor,testikelcancer

Testikelcancer är den vanligaste cancerformen hos pojkar och män mellan 15 och 34 år. I Finland upptäcks årligen mellan 130 och 140 nya fall.

Antalet nya fall av testikelcancer har i västvärlden ökat överraskande mycket under de senaste decennierna. Forskarna letar efter en miljöfaktor eller en hormonell inverkan som kunde förklara ökningen.

Trots att testikelcancer för många kan upplevas som en skrämmande sjukdom och trots att cancern ofta hinner metastasera är prognosen god. Över 90 procent av alla testikelcancerpatienter blir friska.

Vem riskerar att drabbas?

Risken att insjukna i testikelcancer är större hos män vars testikel inte har vandrat ner i pungen vid födseln (testikelretention). Risken kvarstår, men blir mindre, om testikeln förs på plats under babyns första år.

Hos män, vars ena testikel inte har vandrat ner före födseln, har också den andra testikeln en något förhöjd risk att drabbas.

Risken att insjukna är större hos män som har nära släktingar som har haft testikelcancer.

Det ökade antalet testikelcancerfall i västvärlden tros bero på någon faktor i omgivningen, men man vet ännu inte vilken.

Testikelcancer förekommer också hos äldre män, men är inte lika vanlig som hos yngre.

Seminom och non-seminom

Det finns olika typer av testikelcancer. 95 procent av alla testikelcancerformer får sin början i könsceller.

Dessa 95 procent delas in i två huvudgrupper: seminom och non-seminom (semen = lat. säd). Till gruppen non-seminom hör flera undergrupper av cancer.

Frekvensen av seminom och non-seminom är ungefär lika stora, men non-seminom är vanligast i åldern 20-30 och seminom i åldern 30-40.

Non-seminom växer snabbare och mestastaserar fortare än seminom.

Seminom och non-seminom ger likadana symptom.

Symptom

För att upptäcka en testikelcancer i ett så tidigt skede som möjligt skulle det vara bra att t.ex. en gång i månaden själv undersöka sina testiklar. Detta gäller speciellt pojkar och män som haft testikelretention som små eller som har testikelcancer i släkten.

Undersökningen kan t.ex. genomföras i duschen, genom att man tvålar in pungen och känner igenom testiklarna med fingrarna. Om man upptäcker en förändring av något slag ska man diskutera den med en läkare.

Symptom på testikelcancer kan t.ex. vara:

- Att den ena testikeln börjat växa eller känns svullen eller ojämn.
- En knöl eller förhårdnad.
- En molande värk eller en känsla av tyngd i testikeln.
- Gynekomasti, dvs. att brösten börjar växa.

Värk i ryggen och buken eller andfåddhet och blodblandade upphostningar kan vara ett tecken på en cancer som har spridit sig till lymfkärl eller lungor.

Många män med testikelcancer har svårt att få barn. Det har därför föreslagits att män som söker hjälp mot barnlöshet borde undersökas för testikelcancer.

Många av symptomen ovan kan också ha andra orsaker. Att ena testikeln växer mera än den andra är vanligt i puberteten, en utbuktning kan vara ett bråck eller en cysta (också om dessa brukar kännas mjukare än en cancertumör) och värk kan bero på t.ex. en infektion i bitestikeln.

Om man har något av symptomen är det ändå viktigt att man utan dröjsmål uppsöker läkare som kan undersöka en.

Undersökningar

Om läkaren misstänker testikelcancer känner han först på testiklarna och gör sedan en ultraljudsundersökning, med vars hjälp det oftast går att säga om det rör sig om en cancer eller inte.

Ifall ultraljudsundersökningen inte ger ett säkert svar kan man göra ett ingrepp där testikeln tas ut via ett snitt i ljumsken, utan att sedesledaren tas av, och undersöks. Ifall testikeln är frisk sätts testikeln tillbaka. Ifall man hittar cancer tas testikeln bort.

Också den andra testikeln undersöks med hjälp av ultraljud och genom att läkaren känner på den. Ifall fynden är oklara tas en provbit också från den. I ca fem procent av fallen hittas i den andra testikeln en s.k. cancer in situ, som förr eller senare börjar växa om testikeln inte tas bort.

Testikelcancer sprider sig i första hand till de lymfknutor som finns på ryggsidan av bukhålan och kan därifrån gå vidare till brösthålan. Via blodet kan metastaser sprida sig framför allt till lungorna, men också till levern, hjärnan och skelettet.

Om man hittar en cancer tas en datortomografi av buken och bröstet för att upptäcka eventuella metastaser.

Före operationen tas blodprov för att kontrollera förekomsten av tumörmarkörerna alfa-1-fetoprotein (AFP), koriongonadotropin (HCG) och laktatdehydrogenas (LD) i blodet.

Förekomsten av tumörmarkörer ger en fingervisning om diagnosen och är framför allt till hjälp när man vill veta om behandlingen har fungerat och följa med om cancern har kommit tillbaka.

Alfa-1-fetoprotein är ofta förhöjt vid non-seminom, men aldrig vid seminom. Ungefär hälften av alla non-seminom och tio procent av seminomen producerar koriongonadotropin. Laktatdehydrogenas kan stiga vid båda cancerformerna. En hög förekomst av laktatdehydrogenas brukar vara ett tecken på att cancern har spridit sig.

Man kan dock ha testikelcancer utan att någon av tumörmarkörerna är förhöjda.

Behandling

Behandlingen vid testikelcancer går framför allt ut på att den sjuka testikeln, sedesledaren och de kärl som för blod till och från testikeln opereras bort. Avlägsnande av en testikel kallas orkiektomi.

I samband med operationen kan en silikonprotes sättas in på testikelns plats.

Ifall cancern inte har spridit sig räcker det oftast med operation och med täta uppföljningar (se nedan) efteråt. Ifall man ändå väljer också en kompletterande behandling används oftast cellgift både vid seminom och non-seminom.

Ifall cancern redan har spridit sig när den upptäcks tas den sjuka testikeln bort och behandlingen kompletteras sedan med cytostatika vid non-seminom och cytostatika eller strålbehandling vid seminom.

Enskilda metastaser från non-seminom kan avlägsnas genom operation.

Uppföljning

Trots adekvat behandling visar det sig ibland efter en tid att cancern ändå har spridit sig. Ju tidigare man kan sätta in ny behandling, desto större är chansen att patienten blir helt frisk.

Efter en testikelcancerdiagnos får patienten därför gå på regelbundna kontroller, där man tar blodprov för att se om någon av tumörmarkörerna har börjat stiga, röntgar lungorna och undersöker buken och brösthålan med datortomografi.

Beroende på hur stor risken för återfall anses vara kallas patienten till regelbundna kontrollbesök under fem till tio år. Kontrollbesöken är tätast undre de två första åren.

Eftersom det finns en liten risk att man får cancer också i den andra testikeln är det viktigt att patienten själv undersöker den regelbundet för att märka förändringar.

Prognos

Tack vare bra uppföljning och behandling har dödligheten i testikelcancer sjunkit dramatiskt de senaste åren.

Trots att över hälften av alla non-seminom och över 20 procent av seminomen har hunnit metastasera när de hittas blir idag över 90 procent av alla testikelcancerpatienter friska.

Till och med i de sällsynta fall, där cancern har spridit sig till hjärnan, levern och skelettet, lever hälften av patienterna efter fem år.

Kan man bli pappa efter testikelcancer?

I de flesta fallen har man efter en orkiektomi kvar den andra, fungerande testikeln. Strålbehandling kan dock skada spermierna och cytostatika kan förstöra spermieproduktionen för en tid och ibland för alltid. Före operationen får mannen därför ge sperma som fryses in och som vid behov kan användas senare.

Ifall båda testiklarna tas bort behöver patienten ersättande testosteronbehandling. Oftast används testosteroninjektioner, som ges var 10-12 vecka.

Om bara ena testikeln avlägsnats och den andra fungerar normalt brukar patienten klara sig utan ersättande testosteronbehandling.

Peter Boström, specialist i urologi.
De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa