Hoppa till huvudinnehåll

Jesus är rock

Jesus med gröna solglasögon.
Jesus med gröna solglasögon. Bild: YLE / Dan Eskil Jansson Jesus

Jesus har varit ett populärt tema inom musiken i århundraden. När ”djävulens musik” rocken kom hade man kanske kunnat tro att det skulle ändra. Men nej. Tvärtom. Vi kan inte låta bli att sjunga om honom.

Det har sagts att Jesus var allt från en hippie till en punkare. Det vill säga något av en rebell. Eller i alla fall sin tids motsvarande sådan. Men det skulle ta sin tid för det att återspeglas inom musiken.

Länge var det mer eller mindre förbehållet den traditionella kristna musiken att sjunga om Jesus. Det var allt från kyrkomusik och psalmer till andra lovsånger där man ville hylla Jesus Kristus.

Orgel i Botkyrka kyrka.
Orgel i Botkyrka kyrka. Bild: Wikimedia commons kyrkorgel

Under medeltiden var alla instrument förutom orgeln bannlysta i kyrkorna. Därför var detta en god era för a cappella-musiken. Den gregorianska sången härstammar från dessa tider.

Under renässansen utvecklades den sakrala musiken så att instrument som krumhorn, luta och viola da gamba fick användas även i kyrkliga sammanhang.

Vid sidan av den sakrala musiken utvecklades förstås även den profana dito. Det skulle dock dröja innan de två fann varann så att även mer folkliga musikformer skulle få ett religiöst budskap.

Gospel och spirituals

På 1600-talet började rötterna till gospel att gro i och med slavhandeln, men det skulle ändå dröja ända till år 1874 innan själva termen gospel första gången syntes i tryck. Det var även i de tiderna som (negro) spirituals föddes.

Ur detta grodde sedan blues, soul, country, rock, hip hop, heavy metal och en stor del av dagens populärmusik.

Fresk föreställande Jesus Kristus.
Fresk föreställande Jesus Kristus. Bild: Wikimedia commons Jesus

Men även om musikstilarna har förändrats, så har ändå Jesus fortsättningsvis förekommit i dem. Även om budskapet i låtarna inte alltid varit detsamma.

Från att till en början ha varit lovsånger till Jesu ära har musikstyckena med tiden blivit mer profana så att texterna småningom blivit mer kritiska till Jesus (eller främst kyrkan).

Även Jesu roll i låtarna har förändrats, så att han började behandlas på ett mer kamratligt sätt. Stundvis till och med respektlöst. Det har kommit i samma takt som kyrkans roll i samhället har minskat.

Jesus hänger med

Intressant är ändå att även om kyrkan inte längre spelar lika stor roll i vårt samhälle som tidigare, så har ändå Jesus segt hängt med i musiken. För oberoende av musikgenre är Jesustemat populärt.

Inte ens rockens intåg kunde hejda detta trots att vissa religiösa personer ansåg att rock’n’rollen närmast hörde djävulen till. Och att kristen musik således inte skulle få bebandlas med dylika tongångar, utan hållas pur och kristligt ren.

Men trots det kom Jesus och det kristna budskapet in i pop- och rockmusiken.

Jesusmusiken

Den så kallade Jesusmusiken började blomma upp i slutet av 1960- och början av 1970-talen i södra Kalifornien i USA. Det var ett flertal hippier och gatumusiker som i samband med Jesusrörelsen (Jesusfolket) hade blivit pånyttfödda kristna (born again Christians).

Men istället för att byta musikstil valde de att fortsätta göra samma sorts folkrock som tidigare, fast med ett kristet budskap. De gjorde det inte för att tjäna pengar, utan för att sprida det kristna budskapet och få lyssnarna att finna Jesus.

Dessa musiker spelade gratis där de fick och ibland kunde de låta en hatt gå runt bland publiken för att samla ihop litet pengar till mat. Det kallades för kärleksgåvor (love offerings).

En av de mest kända av dessa pånyttfödda kristna musiker i början av 1970-talet var Barry McGuire som år 1965 hade fått en stor hit med sin version av P.F. Sloans Eve of Destruction.

Love Family
Love Family Bild: Wikimedia commons The Love Family

Till en början var denna nya gitarrbaserade Jesusmusik tämligen okomplicerad både vad gäller låtuppbyggnad och texter. Huvudsaken var att få fram budskapet – inte hur det lät.

För att lättare föra fram budskapet valde dessa musiker att för det mesta undvika direkt Bibelspråk eller kristna klichéer för att istället använda mer folkliga termer och något av gatans språk. Sångerna var även ofta i form av berättelser.

”Djävulens musik”

Det här mer världsliga sättet att göra musik om Jesus fick vissa konservativa kristna individer att reagera negativt och på nytt ta till termen ”djävulens musik”.

Djävulen
Djävulen Bild: Wikimedia commons djävulen

En stor orsak till det var att rockmusiken ofta förknippades med rebeller, sexuell promiskuitet, droger och alkohol. Det har även från kristet håll i USA framförts kritik för att det kan bli oklart om låtarna vill sprida det kristna budskapet eller om det enbart är frågan om underhållning.

De pånyttfödda kristna musikerna var dock av en annan åsikt och menade att varför skulle enbart djävulen ha all bra musik. Att musikstilen är väl inte det viktigaste, utan själva budskapet. Så varför då inte blanda kontemporära musikstilar med det gamla budskapet för en samtida och yngre publik?

Det här sjöng Larry Norman om år 1972 i sin låt Why Should The Devil Have All the Good Music?.

De pånyttfödda kristna ansåg att det här var ett bra sätt att berätta om Jesus även för en icke-kristen publik och på så sätt lättare få dem att ta kristendomen till sig.

I början av 1970-talet började det även komma kristna musikfestivaler på den amerikanska västkusten. Och år 1973 hade fenomenet med ny Jesusmusik vuxit sig så pass stort att även omvärlden utanför de kristna kretsarna började upptäcka den.

Samtida kristen musik

I mitten av 1970-talet myntades uttrycket Samtida kristen musik (Contemporary Christian music), det vill säga en genre av populärmusik som fokuserar på kristna frågor och teman.

Berömda artister inom denna genre är Amy Grant, Michael W. Smith, Phil Keaggy och John Elefante. Ibland lyckas den kristna musiken bli hittar även utanför de kristna kretsarna så där som MercyMe med deras singel I Can Only Imagine (2001).

Även artister som The Byrds, Bob Dylan, Van Morrison, Elvis Presley, Creed och U2 har stundvis behandlat kristna teman i sin musik, men de räknas ändå inte till denna genre.

I USA har det undersökts hur den mer världsliga kristna musiken har påverkat kyrkorna, antalet församlingsmedlemmar och hur många som besöker gudstjänsterna.

Där har de kommit fram till att kyrkor som inkorporerat den samtida kristna musiken har fler besökare och församlingsmedlemmar än de som hållit fast vid mer traditionella former av kristen musik.

Kristna musiken vuxit

Även den samtida kristna musiken har vuxit oerhört sedan den uppstod med gatumusiker som spelade gratis i slutet av 1960-talet. Idag är den kristna pop- och rockmusiken en enorm business som säljer tiotals miljoner skivor varje år.

Det är förstås ändå en rätt blygsam mängd om man ser till hur mycket den icke-kristna musiken säljer. Då kan en enda artist eller grupp sälja lika mycket som hela den samtida kristna musiken tillsammans. Men Jesus finns ofta med där ändå.

Här handlar det förstås enbart om Jesus som något slags tema i sekulär populärmusik utan desto vidare kristet budskap.

Till exempel sådana megastjärnor som Madonna och Lady Gaga har haft både Jesus och religiös symbolik med i sina låtar och videon. Det har ändå ofta stött på patrull i troende kretsar.

När Madonna år 1989 gav ut Like A Prayer-videon var det många religiösa grupper som protesterade mot hennes sätt att använda kristna symboler och ansåg att hon hädade. Denna uppståndelse gjorde dock närmast att låten och videon bara växte i popularitet.

År 2011 gav Lady Gaga ut låten Black Jesus † Amen Fashion som bonusspår på skivan Born This Way. Där sjunger hon bland annat: ”Jesus is the new black”.

Från samma platta gav hon även ut singeln Judas som väckte en hel del diskussion kring den religiösa symboliken hon använde i synnerhet i videon. Samt det att hon i den spelar Maria Magdalena.

Den stora frågan med dessa Madonna- och Lady Gaga-låtar är väl närmast om de på sina respektive konstnärliga vis vill hylla Jesus eller enbart utnyttja honom för att sälja några extra plattor. Ja, emellanåt kan det vara svårt att se skillnaden. Eller om det är en kombination av de bägge.

Då är det enklare med låtar som öppet kritiserar Jesus. Eller kanske inte så mycket honom som dem som säger sig vara kristna, men ändå inte alltid gör som de själva lär.

I singeln Jesus He Knows Me går Genesis åt tv-predikanter som är ute efter folks pengar. Det var ett tema som även Frank Zappa gärna ironiserade över i till exempel Heavenly Bank Account. Och Skunk Anansies debustingel Selling Jesus kritiserar kristendomen för att blanda religion med politik.

Vad lär vi oss?

Så vad lära vi av allt detta? Jo, att hur man än tar upp Jesus och religionsfrågor i musiken, så är det nästan alltid någon som reagerar eller klagar.

Men oberoende av om man tror på Jesus eller inte är ändå en sak klar – vi kan inte låta bli att sjunga om honom.

Jesus är rock på Spotify:

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • MGP-finalist 2019: Ida MM

    Lyssna på Ida Mansikkas MGP-låt "Disco".

    Ida Mansikka är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Idas MGP-låt "Disco". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Isabel

    Lyssna på Isabel Rautamos MGP-låt "Jag är vad jag är".

    Isabel Rautamo är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Isabels MGP-låt "Jag är vad jag är". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Milla

    Lyssna på Milla Pirjetäs MGP-låt!

    Milla Pirjetä är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Millas MGP-låt "Ljud". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: No Wifi

    Lyssna på Melvin Nordmans och Oliver Svarvars MGP-låt!

    Rapduon No Wifi, som består av Melvin Nordman och Oliver Svarvar, är finalister i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på deras låt "Online". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Ollie

    Lyssna på Oliver "Ollie" Takanens MGP-låt!

    Oliver Takanen är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Ollies MGP-låt "The World We Live In". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Siri

    Lyssna på Siri Norrgårds MGP-låt!

    Siri Norrgård är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Siris MGP-låt "För mig". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: The L.A.W.

    Lyssna på MGP-låten "För dig" av The L.A.W.

    Loke Wikström, Alvar Svartsjö och Wilson Harkke är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på deras MGP-låt "För dig". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Valter & Asta

    Lyssna på MGP-låten "Jag klarar mig själv" av Valter & Asta.

    Valter Klockars och Asta Sharma finalister i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på MGP-låten "Jag klarar mig själv" av Valter & Asta. Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Walter

    Lyssna på MGP-låten "Se alltid framåt" av Walter Wilkman.

    Walter Wilkman är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Walters MGP-låt "Se alltid framåt". Biljetterna för showen finns ute nu.

  • MGP-finalist 2019: Wilma

    Lyssna på Wilma Nylunds MGP-låt "Mardrömmar".

    Wilma Nylund är en av de tio finalisterna i årets MGP-final som sänds 5 oktober i Yle Fem och på Yle Arenan. Lyssna på Wilmas MGP-låt "Mardrömmar". Biljetterna för showen finns ute nu.