Hoppa till huvudinnehåll

Professor: Myndigheternas granskning av vården är flegmatisk

Två händer håller i sjukhsets sänggavel.
Två händer håller i sjukhsets sänggavel. Bild: YLE / Marcus Rosenlund Äldreomsorg,åldringar,Åldrande och åldringar

Myndigheternas granskning av vårdenheter fungerar inte. Det säger Sirkka-Liisa Kivelä, professor emerita i geriatri vid Åbo universitet, som beskriver Regionförvaltningsverket som flegmatiskt.

Vid Regionförvaltningsverket tillbakavisar man kritiken och säger att granskningen fungerar.

Aktuella fall i Åboland där Regionförvaltningsverket har varit eller är inkopplat, är utredningarna om barnskyddet i Pargas, vården vid Kårkulla i Pargas och psykiatriska vården vid Kuppis sjukhus i Åbo.

Psykiatriska sjukhuset vid Åbo stadssjukhus
Polisen utreder flera fall på psykiatriska sjukhuset i Åbo. Psykiatriska sjukhuset vid Åbo stadssjukhus Bild: Yle/Nora Engström kuppis sjukhus

Flesta granskningar en skriftlig utredning - ingen inspektion

Vid Regionförvaltningsverket medger man ändå att en stor del av granskningen går ut på att enheterna skickar en skriftlig utredning av sin verksamhet till Regionförvaltningsverket. Enheten eller kommunen granskar sig själv, utan att myndigheterna inspekterar stället. Exempelvis granskades verksamheten på Kårkulla i Pargas skriftligt, utan en inspektion.

Det är alltså Regionförvaltningsverket som är den myndighet, som granskar social- och hälsovården, både den privata och offentliga.

Pirkko Pakkala är direktör för basservice, rättsskydd och tillstånd vid Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland, och alltså chef för granskningsverksamheten inom social- och hälsovården. Pakkala förklarar hur det går till då de får ett klagomål:

- Om ett ärende kommer till oss så tar vi reda på vad det är frågan om. Vi hör av oss till enheten eller den det gäller och utreder saken, efter det fattar vi beslut om hur vi går vidare, säger Pakkala.

Pirkko Pakkala vid Regionförvaltningsverket
Pirkko Pakkala. Pirkko Pakkala vid Regionförvaltningsverket Bild: Yle/ Nora Engström pakkala

Många fall löser man redan i det här skedet, berättar Pakkala.

- Då kan vi konstatera att det inte finns oegentligheter. Men om det finns saker som kräver fortsatta utredningar så funderar vi på vad som måste göras, om vi ber om en skriftlig utredning, vilket oftast är fallet. Ibland är det frågan om större oegentligheter och då gör vi en inspektion, oanmäld eller anmäld, säger Pakkala.

När räcker det med en skriftlig utredning, som görs av enheten själv?

- All vår verksamhet utgår från att vi är en expertorganisation. Våra anställda har en gedigen arbetserfarenhet och har en behövlig högskoleutbildning. Dessutom har vi vissa yrkesetiska kriterier som vi följer. Så på basis av det så avgör de anställda om den skriftliga utredningen är tillräcklig. Om vi sedan anser att utredningen inte är pålitlig eller att alla saker inte är klargjorda, så då överväger vi en inspektion. Det här varierar från fall till fall, konstaterar Pakkala.

"Granskningen har ingen effekt"

En av dem som inte litar på myndighetsgranskningen är Sirkka-Liisa Kivelä, professor emerita i geriatri vid Åbo universitet. Hon ger inte höga vitsord åt granskningen av vårdanstalter i Finland. Kivelä har i tiotals år kritiserat anstaltvården av äldre i Finland.

- På basis av de diskussioner som jag har fört med anhöriga till åldringar så är jag helt övertygad om att granskningen i Finland inte har någon effekt. Regionförvaltningsverket inspekterar inte enheter i en tillräcklig hög grad.

Ibland försummas granskningen totalt. Man skriver på ett papper att saken är granskad och att allt är okej.― Sirkka-Liisa Kivelä

Kivelä blir inte förvånad då hon hör om fall av vanvård, såsom de fall som nu har uppdagats på de psykiatriska avdelningarna vid Kuppis sjukhus i Åbo.

Hon anser också att de interna, skriftliga granskningarna, är problematiska. I vissa fall kan det här fungera, säger Kivelä, som samtidigt ser stora brister i metoden.

- Ibland försummas granskningen totalt. Man skriver på ett papper att saken är granskad och att allt är okej. Det är den största bristen i den här typen av granskning, konstaterar Kivelä.

Kivelä är kritisk mot psykmediciner för åldringar
Sirkka-Liisa Kivelä Kivelä är kritisk mot psykmediciner för åldringar Bild: YLE åldringar psykmediciner

Regionförvaltningsverket: Vi måste lita på vårdenheterna

Pakkala medger att systemet bygger på att myndigheterna litar på vårdenheterna. Det finns inte resurser för att besöka varje enhet som det kommer klagomål om.

- Vi måste lita på att den skriftliga utredningen stämmer. Våra resurser räcker helt enkelt inte till det att vi alltid skulle inspektera då vi får ett klagomål. Då när anklagelserna är allvarliga, när patientsäkerheten är i fara, så då satsar vi förstås våra resurser på det. Men den skriftliga övervakningen är dagens melodi och det är också vad som är att vänta i framtiden. Stora aktörer, såsom större städer, måste vara så pålitliga att vi kan lita på att de gör något åt saken om de märker att något går fel, säger Pakkala.

Bild: Yle sjukdom

Finns det då fall då ni har märkt att den skriftliga rapporten inte överensstämmer med verkligheten?

- Ja, det här är en svår fråga. För som sagt så måste vi också lita på att de granskningar som enheterna gör är pålitliga. Om vi får anmälningar om missförhållanden från flera olika håll så då är det klart att våra misstankar väcks, att vi har fått fel information. Och då inleder vi våra granskningsprocesser, säger Pakkala.

"Viktigt att enheterna granskas på plats och ställe"

Enligt Sirkka-Liisa Kivelä är det ändå viktigt att enheter inspekteras på plats och ställe. Många anhöriga upplever att inget händer, trots att man skickar ett klagomål till de övervakande myndigheterna.

- Trots att anhöriga klagar på vården så görs det inte inspektioner på plats och ställe. De anhöriga får den bilden att det tar en lång tid innan något händer och att klagomålet inte tas på allvar. Jag är övertygad om att det finns många saker som kunde förbättras gällande granskningen av äldreomsorgen i Finland, menar Kivelä.

Vi har både jättebra och jättedålig vård av äldre. Ojämlikheten är slående.― Sirkka-Liisa Kivelä

Samtidigt understryker Kivelä att det också finns många exempel på mycket god vård av äldre i Finland. Men eftersom granskningen av enheter haltar så leder det till att äldre behandlas mycket olika, beroende på vilken enhet man råkar bo på.

- Vi har både jättebra och jättedålig vård av äldre. Ojämlikheten är slående. Därför borde de övervakande myndigheterna ta itu med de ställen som folk klagar på, säger Kivelä.

Dåligt ledarskap är också en stor orsak till problemen inom äldreomsorgen, menar Kivelä. Dåligt ledarskap ger dålig vård.

Vi förhåller oss allvarligt till alla klagomål som kommer till oss, oberoende av om de når oss via medier eller av enskilda personer.― Pirkko Pakkala

- En del chefer inom social- och hälsovården vid kommunerna och på vårdenheterna är empatiska och vill utveckla vården tillsammans med de som jobbar på äldreboenden. Personalmängden spelar förstås en roll men det viktigaste är att myndighetsgranskningen fungerar och likaså ledarskapet, konstaterar Kivelä.

"Stämmer inte att vi inte skulle ta klagomålen på allvar"

Lunch i Brandbackens servicecenter.
Lunch i Brandbackens servicecenter. Bild: Yle/ Alexandra Karlsson service center

Pakkala håller inte med om att myndigheterna inte tar klagomålen på allvar. Hon understryker att det är viktigt att anmäla till myndigheterna om man upplever att det förekommer vanvård eller andra oegentligheter på en enhet. Pakkala uppmuntrar folk att vara modiga och ta kontakt.

- Vi förhåller oss allvarligt till alla klagomål som kommer till oss, oberoende av om de når oss via medier eller av enskilda personer. Om vi inte vet vad som är på gång så kan vi inte göra något. Många är rädda för att klagomålet drabbar den anhöriga, att personalen hämnas på klienten eller patienten. Men på det sättet blir ju inget bättre, då kan vi ju inte granska enheten om vi inte vet vad som är på gång. Man kan också lämna in en anonym anmälan, konstaterar Pakkala.

Fakta om granskningar

- Regionförvaltningsverket granskar enheter exempelvis då man har fått in klagomål eller uppgifter om vanvård eller andra oegentligheter via enskilda personer eller media.

- Till en början kontaktar man enheten i fråga. Utgående från det fattar man beslut om hur man går vidare. Vanligtvis vill Regionförvaltningsverket ha en skriftlig utredning. De kan också fatta beslut om en inspektion.

- Inspektioner görs direkt om man bedömer att patientsäkerheten är i fara eller om anklagelserna berör ett stort antal klienter/patienter.

- Inspektioner kan göras oanmäld exempelvis om myndigheterna misstänker att bevis på vanvård sopas undan innan inspektionen görs eller om man misstänker att man inte får rätt bild av situationen om man meddelar om besöket på förhand.

- Om kommuner inte uppfyller lagen trots påminnelser från Regionförvaltningsverket så kan kommunen åläggas höga böter. Det här gäller exempelvis om kommunen inte uppfyller vårdgarantin då det gäller köer till tandvård eller behandlingstider inom barnskyddet.

- Privata aktörer, såsom vårdhem, kan i de grövsta fallen förlora sin rätt att verka om de inte rättar till de problem som Regionförvaltningsverket påpekar om.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland