Hoppa till huvudinnehåll

Svenska forskare: Integreringen lyckades bättre förr

Flyktingar vandrar över bro.
Flyktingar vandrar över bro. Bild: EPA/JENS BUETTNER flyktingar,Syrien,syrier,människor (släkte),invandrare,asylsökande (process)

Sverige har ansträngt sig mycket då det gäller integration – men de konkreta metoderna måste bli fler, säger nationalekonomen Joakim Ruist i en intervju för tidskriften Forskning och Framsteg.

Det är det som inte görs som spelar en stor roll, säger Ruist.

Nationalekonomen Jan Ekberg håller med, och konstaterar att det har blivit svårare för invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Ekberg har forskat i frågan i över 30 år.

Sveriges ekonomi förbättrades tack vare invandringen

För drygt 50 år sedan jobbade invandrare betydligt mer än vad genomsnittssvensken gjorde. Sysselsättningen år 1950 bland arbetsföra i åldern 20–64 var 20 procent högre bland utrikes födda än bland infödda.

I dag är siffran för utrikes födda 20 procent lägre än för inrikes födda. För femtio år sedan förbättrades ekonomin tack vare invandringen.

De som kom till Sverige på 1950-, 60- och 70-talen gick rakt ut på arbetsmarknaden. Jan Ekberg konstaterar att Sveriges ekonomi under denna tid förbättrades av invandringen.

Enligt honom fördelades resurser från de invandrade till de infödda tack vare en gynnsam ålderssammansättning och en hög sysselsättningsgrad. Invandrarna var i arbetsför ålder och kom snabbt ut på arbetsmarknaden. Integreringen underlättades av att de lärde sig språket lätt och av att de fick kontakt med svenskar, säger Ekberg.

Människor i grupp.
Gemenskap Människor i grupp. Bild: Yle/ Hilppa Hyrkäs, Derrick Frilund människor,gemenskaper,utanförskap,Utanför,samvaro,gäng,integrering

Sysselsättningsgraden sjönk på 1980-talet

Jan Ekberg säger att ålderssammansättningen bland invandrarna fortfarande är gynnsam i dag men att sysselsättningsgraden märkligt nog började sjunka på 1980-talet – trots att de människor som kom till Sverige var bättre utbildade och trots att det då rådde en stark högkonjunktur.

En orsak till att sysselsättningen försämrades kan ha varit att Sverige samtidigt lämnade tillverkningssamhället och övergick till ett tjänstesamhälle, och att det då behövdes språkkunskaper och kännedom om det svenska samhället i högre grad.

Bostäder fanns men inte jobb

En annan orsak till förändringen kan ha varit att Sverige i mitten av 1980-talet införde en strategi som innebar att flyktingarna fördelades över hela landet.

Avsikten vara att det skulle gynna integrationen – men i praktiken visade det sig att det inte fanns jobb på de platser där det fanns bostäder, och det var illa för integrationen.

Små orter lyckas med integrering

Integrationen har under årens lopp varierat mycket mellan olika regioner i Sverige, säger Jan Ekberg. Orter med många småföretag har integrerat invandrare mycket bra, säger han. Den här typens orter tog till exempel i början av 1990-talet emot stora grupper flyktingar - bland annat bosnier - som snabbt fick jobb.

Enligt Ekberg handlar det ofta om små samhällen där arbete fördelas med hjälp av informella kontakter.

På små orter fungerar det så här: Nej vi behöver inte anställa någon just nu, men gå bort till grannföretaget X, de har sagt att de behöver folk. - Och vips är den här personen i arbete!― Jan Ekberg

På en del mindre orter hade 90 procent av flyktingarna från Bosnien lyckats få arbete ett par år efter att de hade anlänt till Sverige. Siffran var 30 procent för dem som kommit till Malmö.

Jan Ekberg påpekar dock att det gällde relativt lågkvalificerade jobb som kunde utföras utan större förkunskaper.

En pojke håller om en flicka och blickar ut mot en äng
En pojke håller om en flicka och blickar ut mot en äng Bild: Pixabay/blickpixel vänskap

Viktigt att den första generationen tar sig in på arbetsmarknaden

Ekberg konstaterar att det har visat sig att om den första generationen inte tar sig in på arbetsmarknaden så finns det en stor risk för att deras barn som föds i Sverige inte heller lyckas få ett arbete.

Den här typens sociala arv kan man iaktta i alla befolkningsgrupper – men mönstret är tydligare bland invandrare vilket beror på bristande nätverk. Infödda har en fördel då det gäller nätverk.

Men under de senaste 25-30 åren har sysselsättningsgraden bland invandrare varit klart lägre än bland infödda.

”Verkar vara svårt att införa reformer”

Forskaren Joakim Ruist anser att det behövs viktiga reformer på arbetsmarknaden för att integrationen ska lyckas – men att det verkar vara svårt att genomföra dem.

Många invandrare saknar gymnasieutbildning. I början kan de inte språket och de har ingen kunskap om kulturen – och då blir det svårt att kvalificera sig för avancerade jobb.

Städa
Städa Bild: Derrick Frilund sopskyffel

Ruist ser två alternativ: Lägre lön för vissa jobb eller fortsatt höga löner vilket ger fortsatt låg sysselsättning bland invandrarna.

Enligt Ruist har politiker längs med hela den politiska skalan nu börjat stöda de argument som talar för ökad lönespridning

Spridningen av arbetskraftens kvalifikationer har nämligen ökat kraftigt på grund av en stor invandring av lågutbildade personer de senaste 15–20 åren, men detta har inte motsvarats av en ökad spridning i lönestrukturen.― Joakim Ruist
Servitör som bär på en bricka med glas.
Servitör som bär på en bricka med glas. Bild: Yle/Hanna Nordenswan servitörer,servera

Både växande ekonomiska klyftor och ökad arbetslöshet utgör risker

De ekonomiska klyftorna har vuxit under de senaste åren vilket ses som ett hot mot tryggheten och sammanhållningen i samhället. Är klassamhället på väg tillbaka?

Joakim Ruist anser ändå att den stora klyftan i det svenska samhället finns mellan dem som har en lön och dem som inte har det. Enligt honom har de höga lönerna bidragit till det.

Ruist efterlyser konkreta förslag som kan ge invandrare sysselsättning. Enligt honom har journalister i dag inte förmåga att ställa de rätta följdfrågorna om detta till regeringen eller oppositionen.

Lärplattor används i Pojo i Raseborg
Lärplattor används i Pojo i Raseborg Bild: Yle/Anna Savonius eläromedel

”Språket är nyckeln till arbetsmarknaden”

Jan Ekberg anser å sin sida att undervisning i svenska är den viktigaste frågan just nu eftersom han ser språket som nyckeln till arbetsmarknaden.

Han efterlyser också en vettigare bostadspolitik och en klarare värdering av utländska examina.

Det måste byggas bostäder där det finns jobb. Nu tenderar bostäderna att finnas där det inte finns jobb. Det behövs också en snabbare validering av utländska examina.― Jan Ekberg

Också Ekberg tror att jobb med lägre ingångslöner vore ett sätt för lågutbildade invandrare att komma in på arbetsmarknaden. Han konstaterar att man i Österrike och Tyskland har ett lärlingssystem som hjälper folk in i arbete genom praktik.

Alla är faktiskt inte lågutbildade

Jan Ekberg betonar ändå att alla invandrare inte är lågutbildade. Läkarkåren utgör ett bra exempel: Utrikes födda personer är överrepresenterade bland läkarna i Sverige.

Det stora problemet är att det tar lång tid för flyktingar att bli självförsörjande, konstaterar Joakim Ruist. Han tror att lägre löner och fler enkla jobb kan underlätta läget och minska sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda. Dessutom finns det många unga infödda svenskar som går utan jobb eftersom de inte lyckas ta sig in på den kvalificerade arbetsmarknaden.

Utlänningar blir diskriminerade

Diskriminering förekommer på arbetsmarknaden. Jan Ekberg påpekar att personer med utländska namn befinner sig i ett svårare läge eftersom det finns arbetsgivare som väljer bort dem – också då de personer som söker samma jobb har likvärdiga meriter.

Enligt Ekberg kan en del svenska arbetsgivare också ha problem med att värdera examina som avlagts i länder utanför Europa.

Men även utan diskriminering är det svårt för en invandrare utan gymnasieutbildning och utan språkkunskaper att klara sig på den svenska arbetsmarknaden.

De som länge haft det allra svårast att komma in på arbetsmarknaden är invandrare från Afrika och Mellanöstern.

”Inget motsatsförhållande mellan välfärdsstat och stor invandring”

Joakim Ruist håller inte med påståenden om att det skulle råda ett motsatsförhållande mellan välfärdsstat och omfattande invandring. Sverige har haft västvärldens högsta flyktinginvandring i 30 år och välfärdsstaten har klarat sig. Att mängden invandrare nu ökar kraftigt leder till ökade kostnader - men det finns inget i detta som hotar välfärden, säger han.

Bättre integration kan minska på kostnaderna. Jan Ekberg anser att allt hänger på integrationen, och att det är mycket viktigt att sysselsättningsgraden höjs.

Inga problem för Sverige att locka till sig arbetskraft

Enligt Joakim Ruist är Sverige ett så attraktivt land att den dag då det behövs ny arbetskraft så är det lätt att rekrytera dessa människor.

Men arbetskraftsinvandring är ändå en helt annan sak än flyktingmottagning.


Egentligen tror jag att alla som är för en hög flyktinginvandring är det av humanitära skäl och inte för att de tror att det innebär en samhällsekonomisk vinst.
― Joakim Ruist

Risk för ökad polarisering i Sverige

Man ser en ökad polarisering i det svenska samhället, skriver Svenska Dagbladet. med hänvisning till bland annat Joachim Vogel, professor i sociologi.

Skillnaden i materiell levnadsstandard minskade klart fram till 1990, men ser ut att öka nu igen, säger Vogel.

De stora förlorarna är invandrare, ungdomar och ensamstående med barn. Vogel har tillsammans med andra forskare varnat för att Sverige riskerar att få en ny underklass - människor som aldrig kommer in på arbetsmarknaden och i samhället. Det handlar främst om flyktingarna.

Forskarna påpekar också att det finns starka samband mellan tilltagande klassklyftor och hälsa. Barn i fattiga familjer blir fetare vilket medför hälsorisker. Arbetarfamiljer äter sämre, röker och dricker mer, motionerar mindre, mår sämre både psykiskt och fysiskt och är mer utsatta för brott än tjänstemannafamiljerna. Arbetarnas barn lämnar i större utsträckning skolan utan fullständiga betyg, väljer gymnasieprogram som leder till arbetaryrken och går inte vidare i samma utsträckning till högskolor.

Allt fler barn växer upp i familjer med mycket låga inkomster samtidigt som de rika blivit rikare.

- Om inget dramatiskt händer på kapitalmarknaden kommer vi att hamna i en situation där allt fler ärver allt mer. Om de anser att skola och vård inte motsvarar deras behov och krav kommer vi att få se en ökad privatisering och risk för en ökad segregering, säger sociologiprofessorn Joakim Palme i Svenska Dagbladet.

  • Boris Johnson i Berlin - beredd att kompromissa kring brexitavtal

    Merkel uppgav att EU är beredda att förhandla kring handeln.

    Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sade i dag att Storbritanniens nuvarande utträdesavtal med EU är oacceptabelt under en gemensam presskonferens med Tysklands förbundskansler Angela Merkel under Johnsons besök i Berlin.

  • 40 kor på vift i skogen i Laukas - expert: Djur förvildas snabbt ute i skogen

    Ägaren skötte hela gården ensam i ett år.

    I Vehniätrakten i Laukas har en hjord på cirka 40 nötdjur varit på fri fot i skogen sedan våren. På tisdagen ställdes läget på sin spets då djuren, som trängt sig in på gårdar och vägar, började utgöra en fara för folk i området. Just nu håller hjorden till i skogen nära bondgården.

  • Sopkärl vid rastplatsen i Horsbäck efterlyses

    Problemet lyfts fram i ett invånariniativ.

    Raseborgs stad kommer nu vända sig till Trafikledsverket Väylä med en önskan om att det skulle placeras sopkärl på rastplatsen invid riksväg 25 i Horsbäck.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes