Hoppa till huvudinnehåll

Ny socialjour planeras - avstånd och språkfrågor väcker frågor

Mjukisdjur och julklappar
Mjukisdjur och julklappar Bild: Yle/Anna Savonius mjukisdjur

I framtiden ska det vara lättare att få tag på en socialarbetare, dygnet runt. Social- och hälsovårdsreformen innebär också ändringar inom socialvården. Meningen är att grunda stora socialjourer inom vårddistrikten.

Samtidigt väcker reformen oro för svenska språkets ställning i tvåspråkiga kommuner, såsom Pargas och Kimitoön. De långa avstånden inom socialjourens område är också en sak som väcker frågor.

Meningen är att den nya, stora socialjouren sköter kommunernas brådskande socialärenden, dygnet runt. Det här gäller exempelvis brådskande omhändertagningar av barn, eller fall då äldre personer behöver en anstaltsplats i snabb takt.

Jouren vid ÅUCS
Jouren vid ÅUCS Bild: Yle/Linus Hoffman åucs t-sjukhus

- Vi har kartlagt vilka saker som redan fungerar i kommunerna och hur man kunde utnyttja de erfarenheterna nu, när de nya socialjourerna byggs upp. De joursystem som nu finns är uppbyggda på olika sätt och det betyder att finländarna i dagsläget inte behandlas likvärdigt. Det säger regeringsråd Lotta Hämeen-Anttila vid Social- och hälsovårdsministeriet.

"Stora skillnader i hur socialjouren fungerar i dagsläget"

I nuläget kan vara så att polisen inte får tag på kommunens socialarbetare då ett barn måste omhändertas. En gemensam socialjour med ett enda telefonnummer där någon svarar dygnet runt löser det här problemet, säger Hämeen-Anttila.

- Det finns stora skillnader inom landet. I vissa fall får man direkt tag på en socialarbetare, och så finns det sådana system där du kopplas vidare flera gånger innan en socialarbetare svarar i andra ändan av luren, säger Hämeen-Anttila.

Ett barn sitter och ritar.
Ett barn sitter och ritar. Bild: Yle/ Marcus Rosenlund barn (familjemedlemmar),#inödochlust

I dag fungerar inte samarbetet mellan hälsovården och socialen tillräckligt bra och det här vill man ändra på, berättar Hämeen-Anttila. Det finns behov av socialarbetare inom akutvården, för många av de personer som är kunder inom socialtjänsten har också hälsoproblem.

Hur går det för den svenska servicen i reformen?

Det här gäller exempelvis personer med mentalsjukdomar eller missbrukare. Därför är det viktigt att socialarbetaren är en del av vårdteamet på ett sjukhus.

- Exempelvis om en person hamnar på sjukhus mitt i natten, så kan man på samma gång få träffa en socialarbetare. Då börjar det samarbetet rulla på, så att kunden inte behöver springa till olika instanser för att få sina saker utredda, utan allt sköts på en och samma gång, säger Hämeen-Anttila.

Vårdpersonal på sjukhus.
Vårdpersonal på sjukhus. Bild: Kalevi Rytkölä / Yle vårdpersonal

Området för socialjouren är stort och det finns många familjer i Åboland som behöver socialtjänster på svenska, dygnet runt. Hur ser ni till att de språkliga behoven tryggas?

- Det här är något som har kommit fram då vi har hört olika instanser. Det är klart att den här saken är något som måste tas i beaktande också i fortsättningen. Det är förstås så att man måste få tala svenska i de här situationerna, säger Hämeen-Anttila.

"Långa avstånd ska beaktas"

Eftersom jourområdet är stort så blir också avstånden exempelvis inom Egentliga Finland stora. Enligt Hämeen-Anttila är det här också något som man diskuterat.

- Det här är också något som har lyfts fram. Om jourområdet är för stort och antalet socialarbetare för lågt och man åker ut på ett hembesök så hinner man inte dit i tid. Det här är något som måste tas i beaktande nu då det här systemet byggs upp, konstaterar Hämeen-Anttila.

Enligt Hämeen-Anttila kan det här lösas exempelvis så, att de jourande socialarbetarna finns på flera ställen inom jourområdet.

Arbetet med socialjouren framskrider nu så, att kommunerna och sjukvårdsdistrikten får säga sitt under våren. Ett beslut ska fattas ännu i höst.