Hoppa till huvudinnehåll

Forskargrupp föreslår partiell basinkomst - upp till 750 euro per månad

Eurosedlar i en hög.
Eurosedlar i en hög. Bild: Anssi Leppänen/Yle euro,sedlar,Eurosedlar,pengar,ekonomi

Från och med nästa år kan finländare få en basinkomst på mellan 550 och 750 euro i månaden. Många frågetecken kvarstår ändå kring försöket, som forskare nu har utrett olika modeller för.

Forskargruppen som utreder de olika basinkomstmodellerna föreslår en partiell basinkomst som grund för försöket. Forskarna anser att en allmän basinkomst skulle bli för dyr. Den första utredningen om det här överlämnades till social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä (Sannf) i förmiddags.

Den partiella basinkomsten skulle enligt forskargruppen ersätta en stor del av det nuvarande socialskyddet. Till det hör bland annat arbetsmarknadsstödet och dagpenningen för arbetslösa samt utkomststödet. Summan för basinkomsten i försöket skulle vara 550-750 euro i månaden, skattefritt.

Bidragstagarens inkomster ökar inte

Förändringen skulle inte öka bidragstagarens inkomster jämfört med nuläget. De inkomstrelaterade förmånerna påverkas inte nämnvärt i den modell som nu föreslås.

Forskargruppen tycker alltså inte att en allmän basinkomst ska vara grunden för basinkomstförsöket. En bred variant av basinkomst skulle ersätta en väldigt stor del av dagens socialskydd, exempelvis det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Det här skulle leda till att en sådan modell blev dyr, anser arbetsgruppen.

Ett av regeringens topprojekt

Försöket med basinkomst är ett av regeringens spetsprojekt. Det ska enligt planerna inledas 2017-2018, delvis nationellt och delvis på en regional nivå. Målet med basinkomsten är att förenkla stödsystemet och uppmuntra folk att jobba.

Som försöksgrupp föreslås bland andra 25-63-åriga personer med små inkomster. Forskargruppen vill ha med personer i yrkesverksam ålder, för att se om basinkomsten skulle uppmuntra dem att ta emot arbete smidigare än dagens system.

Enligt mellanrapporten skulle basinkomsten lösa problem med byråkrati och flitfällor, men den skulle inte ge svar på alla frågor kring detta. Särsklit problematiska fall är ensamstående föräldrar i huvudstadsregionen som betalar höga hyror.

Ministern: Människan i fokus

Social- och hälsovårdsministern Hanna Mntylä tackade arbetsgruppen för ett gediget arbete som varit allt annat än enkelt att genomföra.

Vi strävar efter att ge människor en möjlighet att göra val i livet, så att man inte behöver vara beroende av något system.

- De här frågorna är sådana att ett svar leder till flera följdfrågor, sade Mäntylä.

Enligt ministern är målet för försöket ambitiöst. Man är inte ute efter att testa något för testandets skull, utan för att försöka underlätta livet för medborgarna.

- Målet ska vara att uppmuntra folk. Vi strävar efter att ge människor en möjlighet att göra val i livet, så att man inte behöver vara beroende av något system, sade Mäntylä.

Slutrapport i november

Utgående från den första utredningen fattar Statsrådet beslut om hur man ska fortskrida med försöket. Statsrådet ska även besluta om förberedelserna kring en försökslag, samt vilken modell eller vilka modeller som ska användas. Forskargruppens slutrapport färdigställs i november.

Den första utredningen har gjorts som ett samarbete mellan forskningsavdelningen vid FPA, Helsingfors, Tammerfors, Östra Finlands och Åbo universitet, Sitra, tankesmedjan Tänk samt Statens ekonomiska forskningscentral. I projektet deltar dessutom Företagarna i Finland och sakkunniga inom den kommunala sektorn, skatterätten och grundlagen. Forskningen leds av FPA:s forskningschef, professor Olli Kangas.

Pekka Pantsu / Yle Uutiset

Grundidén med medborgarlön

  • Ovillkorlig inkomst för alla - oavsett om personen studerar, har ett företag, är anställd eller är arbetslös.
  • Betalas oavsett individens övriga inkomster.
  • Betalas utan krav på arbetsprestation eller beredskap att ta emot arbete.
  • Ska motivera människor att verkligen söka efter just det jobb som passar dem bäst, och att vidareutbilda sig vid behov.
  • En enkel stödmodell som avlägsnar onödig byråkrati i en välfärdsstat. Byråkratin minskas och administrationskostnaderna sjunker.
  • Basinkomsten täcker grundbehoven; mat, kläder och tak över huvudet.
  • Den optimala nivån på basinkomsten är oklar. Nivån kan inte vara för låg, och ett system med basinkomst får inte heller medför stora nedskärningar i den offentliga sektorn.
  • Inkomsterna beskattas lågt.
  • Vid högre inkomst skärps beskattningen, och en allt större del av inkomsten går till skatt. Skatteskalorna är progressiva så att de personer som klarar sig bra utan basinkomst betalar tillbaka den (i form av skatt)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes