Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomiska experter sågar basinkomsten

En söndrig skylt på ett staket som omgärdar en byggplats.
En söndrig skylt på ett staket som omgärdar en byggplats. Bild: Yle/Patrik Schauman byggplats,arbetslöshet

En basinkomst löser inte dagens problem med flitfällor eller byråkrati. Det experiment som regeringen driver leder inte någonstans, men kan bli väldigt dyrt. Många forskare fruktar att en basinkomst passiverar arbetslöshet ännu mer än dagens system.

En forskargrupp överlämnade på onsdagen en utredning om basinkomst till social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä (Sannf). Forskarna föreslår en så kallad partiell basinkomst på mellan 550 och 750 euro. Det betyder att bara en del av de olika socialstöd som finns i dag skulle förvandlas till en basinkomst som alla kan få.

Regeringen vill pröva hur det här fungerar redan åren 2017-2018. Som försöksgrupp föreslås bland andra 25-63-åriga personer med små inkomster.

”Problemstöden hålls kvar”

Under torsdagen har flera ekonomiska experter kritiserat förslaget. Till exempel FFC säger att förslaget är för urvattnat för att ge någon nytta.

Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea
Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea Bild: Yle/Patrik Schauman jan von gerich,Nordea

Jan von Gerich som är chefsanalytiker på Nordea håller med om att en basinkomst på 550 till 750 euro inte är tillräcklig för att avskaffa flitfällorna.

- Nej, det är det inte. De stöd som orsakar mest flitfällor hålls kvar. Det handlar om till exempel bostadsstödet och utkomststödet. Vi borde lösa problemen med dem för att kunna få bort flitfällorna, säger han.

De så kallade flitfällorna är situationer då arbetslösa vinner så lite på att ta emot arbete att det inte lönar sig.

Ett exempel är karensdagarna då arbetslösa går miste om arbetslöshetsersättning efter tillfälliga arbetsdagar. De leder till att arbetslösa ofta förlorar pengar om de försöker ta emot tillfälliga jobb. I praktiken måste många arbetslösa tacka nej till arbetserbjudanden eftersom de inte har råd att ta emot dem.

Fungerande basinkomst dyr

En central idé med basinkomsten är att avskaffa de här fällorna. Utgångspunkten är att det alltid ska löna sig att ta emot arbete. Stödet ska vara oförändrat oberoende av hur mycket man förtjänar.

Forskargruppen kom ändå till att en sådan modell skulle vara för dyr. För att fungera som tänkt borde basinkomsten vara över tusen euro per person i månaden. Men ett sådant system inte kan finansieras med dagens skattenivå. Nordea räknar med att redan en basinkomst på 550 euro skulle ge ett hål på 11 miljarder euro per år i statskassan.

Pengarna borde i stället samlas ihop med högre skatter. Många ekonomer tycker att det skulle vara ett bättre system än de flitfällor som i dag drabbar låginkomsttagare, men Jan von Gerich är inte övertygad.

- Det skulle vara problematiskt för ekonomin. Medelinkomsttagarna skulle få så höga skatter att deras incentiv att satsa på sitt arbete skulle minska.

En spade i en grop
En spade i en grop Bild: Yle/Patrik Schauman Spade,byggplats

Två skattesystem?

För tillfället är det oklart om skatteskalorna ändras i regeringens försök. Att ändra dem blir dyrt. Det kostar mycket att skapa ett nytt skattesystem som löper parallellt med det vi har i dag. Men om det inte ändras ger försöket inte ett trovärdigt resultat.

Jan von Gerich oroar sig också för att basinkomsten ytterligare passiverar arbetslösa.

- Man borde hellre pröva flera villkor för att man skall få stöd, så att stöden inte delas ut automatiskt, säger han.

Här kan det ändå hända att regeringens experiment ger resultat. Snart kanske vi vet om ett automatiskt stöd hjälper arbetslösa att hitta arbete, eller om ”gratis pengar” gör arbetssökande mer passiva.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes