Hoppa till huvudinnehåll

FDUV: Ingen ska påtvingas vård utan en förklaring

Säng på Lovisa hälsovårdscentral.
Säng på Lovisa hälsovårdscentral. Bild: Yle/Carmela Walder lovisa hälsovårdscentral

Rätten att bli hörd är viktig, oberoende av hur grav funktionsnedsättning en person har. Det konstaterar Förbundet för de utvecklingsstördas väl (FDUV).

I onsdags berättade en tidigare anställd vid Kårkulla i Pargas hur hon blev utfryst då hon kritiserade sin chef. Enligt henne behandlades också klienterna hårdhänt exempelvis då de vägrade ta mediciner.

Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt meddelar till Yle Åboland att man redan vidtagit åtgärder.Tillsammans med regionchefen har Ulfstedt fört diskussioner med berörda parter och enheter. Hela personalen har också informerats via e-post.

Ulfstedt meddelar också att hon varit i kontakt med läkare och ledande talterapeut om metoder att ge mediciner till personer som inte själva förstår att de behöver medicinen.

Frågan kommer också att diskuteras då Kårkullas styrelse möts på torsdag.

Lagändring på väg

I nuläget är lagen om specialomsorg otydlig då det gäller tvångsåtgärder och personers självbestämmanderätt. Därför har Finland inte heller ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, eftersom lagstiftningen inte till alla delar uppfyller konventionen på den här punkten.

Tabletter.
Tabletter. Bild: Yle/Ludovic di Orio webbdoktorn

Självbestämmanderätten kan exempelvis gälla om huruvida man kan tvinga en klient att ta mediciner, eller hindra någon från att gå ut ur huset med hjälp av lås då personen bor i ett gruppboende.

Nu är en lagändring på väg och vid Social- och hälsovårdsministeriet hoppas man att frågan behandlas i riksdagen ännu innan sommaren. Lagändringen är något som har påtalats av handikapporganisationerna redan en längre tid.

- Det är klart att det är jätteviktigt att varje människa får vara med och bestämma vilken typ av vård man får. Förstås så kan det vara att en person behöver mycket stöd för att kunna fatta sådana beslut. Men man måste förklara varför en person måste exempelvis ta mediciner som smakar illa, berättar Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare för FDUV.

Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, FDUV
Lisbeth Hemgård. Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare, FDUV Bild: Laura Rahka lisbeth hemgård

Berätta om varför något görs på ett begripligt sätt

Enligt Hemgård är det också en fråga som personer med funktionsnedsättningar själva lyfter fram. Alltid har personalen på boenden inte heller kunskap och resurser att förklara så att klienten förstår. Men kommunikationen är viktig, konstaterar Hemgård.

- Det kräver en hel del kunskap både av anhöriga och personalen så att man inte fattar beslut över huvudet på klienten. Samtidigt är det något som personer som har funktionsnedsättningar lyfter fram, att de ska få veta varför personalen gör på ett visst sätt och att det förklaras för dem, så att de förstår, säger Hemgård.

Lagändringen väcker också kritik

parkeringsplats för rörelsehindrade
parkeringsplats för rörelsehindrade Bild: Yle/Maria Wasström rörelseförhindrad

Även om Hemgård välkomnar lagändringen så ser hon också en del problem, då ändringarna inte är tillräckligt specifika. Lagen gäller personer med utvecklingsstörningar. Gruppen av människor som har olika typer av funktionsnedsättningar är ändå mycket bred och nu är faran den att en del personer inte omfattas av lagändringen.

Det betyder exempelvis att personer med autism kanske inte inkluderas i lagändringen, förklarar Hemgård. I det nya lagförslaget finns inte heller specificerat hur man bestämmer vem som förstår konsekvenserna av sitt handlande.

- Det förslag som är aktuellt är bättre än den lag som nu finns. Men jag tycker att man borde jobba mycket mera med frågor som gäller självbestämmanderätten och hur man hör personer med en utvecklingsstörning. Och kanske också förtydliga anhörigas roll i beslutsfattandet. Det har varit ganska otydligt, vem man hör och på vilket sätt, konstaterar Hemgård.