Hoppa till huvudinnehåll

Rolf läste fyra veckor för den svåraste diplomingenjörsutbildningen

Rolf Kottelin
Rolf Kottelin läser produktionsekonomi vid Aalto-universitetet. Han kom in på sitt andra försök. Rolf Kottelin Bild: Claudia Rybin/Yle x3m

Hur svårt är egentligen inträdesprovet till de tekniska utbildningarna? Rolf Kottelin, som studerar produktionsekonomi, berättar.

I X3M:s serie Inträdesprovscoachen som tar upp mytomspunna inträdesprov är det dags för ett publikönskemål: Aalto-universitetets tekniska utbildning. Vi kollar på den populäraste linjen vid Aalto-universitetet, nämligen linjen i produktionsekonomi.

- Produktionsekonomi kombinerar en teknisk utbildning med en ekonomisk utbildning, vilket jag gillar. Man får en bra helhetsbild av vad som händer i ett företag, säger Rolf Kottelin, som studerar produktionsekonomi för andra året vid Aalto-universitetet.

De tekniska universiteten och universiteten med tekniska utbildningar använder sig av samma inträdesprov, men poängantalet som krävs för att bli antagen varierar linjerna emellan. Förra året var produktionsekonomi den linje som var svårast att komma in på. Rolf kom in på utbildningen efter sitt andra försök.

- Jag orkade inte läsa tillräckligt mycket efter studentskrivningarna så jag kom inte in på mitt första försök. Är man väl förberedd är det inte svårt. Provet baserar sig på gymnasiekurser, men det är inte exakt ur samma vinkel som studentexamensproven.

Flera utbildningar, ett prov

Diplomingenjörsutbildningarna och arkitektutbildningarna i Finland har ett gemensamt inträdesprov. Poängantalet för att bli antagen varierar ändå mellan olika linjer. Sett till poäng var produktionsekonomi, bioinformationstekonologi och teknisk fysik svårast att komma in på förra året. Alla tre linjer finns vid Aalto-universitetet.

Lång matematik ett måste

Rolfs tips för dem som funderar på att söka till en teknisk utbildning eller produktionsekonomi är att repetera gymnasiekurserna i fysik och matematik och att räkna gamla inträdesprov.

- Man behöver räknerutin. För mig hjälpte det att läsa regelbundet. Men man måste se till att man räknar de uppgifter som är relevanta eftersom proven utvecklas och förändras, säger han.

Eftersom Rolf inte genast kom in på produktionsekonomilinjen studerade han maskin- och byggnadsteknik i ett år, vilket han hade nytta av då han sökte in för andra gången. Inför det andra försöket intensivläste han på inträdesprovet i ungefär fyra veckor.

Rolf säger att det inte är ett måste att ha läst lång fysik och kemi för att komma in på produktionsekonomi. Han känner själv personer som bara gått den obligatoriska fysikkursen i gymnasiet och ändå kommit in. Däremot är det så gott som omöjligt att bli antagen utan att ha läst lång matematik, bedömer han.

Sanna fördomar?

Fördomarna mot teknologstuderande är många och X3M bad därför Rolf bekräfta eller krossa flera vanligt förekommande fördomar.

Fördom: När man frågar teknologstuderande vad hen ska börja arbeta med i framtiden, inleds svaret alltid med ”tja, svårt att säga”.

- Det stämmer. Speciellt för produktionsekonomi som är en stor och flummig helhet. Men produktionsekonomi stänger därför också väldigt få dörrar. En typisk grej är att bli konsult efter studierna och hjälpa företag som har problem. Det klassiska har varit att man blir fabrikschef.

Fördom: Det är bara killar som studerar vid Aalto-universitetet.

- Stämmer delvis. Av femtio personer från min årskurs är bara fyra tjejer.

Fördom: Nörderi hyllas bland teknologer.

- Det stämmer ganska långt. Ett exempel är pibastun, alltså en bastu i nationshuset i Otnäs med ett cirkelsegment som har radien pi. Det är ett typiskt exempel på teknologhumor.

Vissa påstår att det är lätt att komma in på Aalto men svårt att komma ut, medan andra säger att det är svårt att komma in men lätt att komma ut. Vad tycker du?

- Jag skulle säga att det är svårare att komma ut. Det finns linjer man relativt lätt kommer in på med låga poäng, men själva studierna kan vara ganska krävande.

Nyligen publicerat - X3M