Hoppa till huvudinnehåll

Vattenkvaliteten i Tölöviken försämras igen

Tölöviken i mars 2016.
Här har det varit möjligt att simma sedan 2012. När det regnar mycket kan bakteriehalterna ändå höjas så pass mycket att det inte rekommenderas att man tar ett dopp där. Tölöviken i mars 2016. Bild: Yle/Mira Myllyniemi mars-april,vinter,Helsingfors

Helsingfors stad ska börja leda regn- och smältvatten från Mellersta Böle till Tölöviken. Det här har konsekvenser för vattenkvaliteten i viken, som bara för något år sedan blev tillräckligt bra för att man ska kunna simma där.

När det nya köpcentret och bostadsområdet i Mellersta Böle blir klart ska dagvattnet, det vill säga regn- och smältvattnet ledas till Tölöviken.

- Det här är inte bra för vattenkvaliteten i Tölöviken. Men i en växande stad som Helsingfors är det oundvikligt, säger Emil Vahtera, forskare från Helsingfors miljöcentral.

Det här är inte bra för vattenkvaliteten i Tölöviken. Men i en växande stad som Helsingfors är det oundvikligt.

Miljöcentralen har sedan 2005 haft ett projekt som har som mål att förbättra vattenkvaliteten i viken. Det här har de gjort genom att pumpa in renare havsvatten från Hummelviken i Mejlans.

År 2012 nådde projektet en milstolpe då vattenkvaliteten visade sig vara tillräckligt bra för att man ska kunna simma i viken. Men i och med att dagvattnet från Mellersta Böle ska börja ledas dit så kommer mängden föroreningar och näringsämnen att öka igen.

Vi hoppas att det räcker till att upprätthålla vattenkvaliteten sådan som den nu är.
Stand up paddling i Tölöviken.
Renare vatten i Tölöviken har gett fler möjligheter för rekretion och företagsamhet i kärncentrum. Stand up paddling i Tölöviken. Bild: X3M / Kia Svaetichin miriam bisi

Konstgjord våtmark räddningen?

Miljöcentralen och de andra inblandade har nu försökt hitta en kompromisslösning som skulle minska mängden föroreningar och näringsämnen som kommer att rinna ut i Tölöviken.

- Vi har ändå uppnått framsteg på det viset att det ska byggas en våtmark som ska behandla en del av dagvattnet så att kvaliteten på det skulle vara lite bättre, säger Vahtera.

Kommer det här att lösa problemet?

- Vi hoppas att det räcker till att upprätthålla vattenkvaliteten sådan som den nu är.

Meningen är att den ska byggas mellan träden och att den ska se naturlig ut.
En del av Helsingfors stads detaljplan från 1915. Det har runnit en å mellan Tölöviken längst nere och numera uttorkade Tölö träsk högst uppe.
Det har runnit en å mellan Tölöviken längst nere och numera uttorkade Tölö träsk högst uppe, ungefär i Mellersta Böle. Helsingfors detaljplan 1915. En del av Helsingfors stads detaljplan från 1915. Det har runnit en å mellan Tölöviken längst nere och numera uttorkade Tölö träsk högst uppe. Bild: Helsingfors stadsarkiv tölö å

Byggs i samband med uttorkad å

Den konstgjorda våtmarken byggs i den kilformade parken mellan Fartvägen, järnvägsbanan och Helsingegatan. Där finns ännu spår av Tölö å, som tömdes redan i slutet av 1800-talet. Det här gör att våtmarken smälter in i närmiljön.

- Meningen är att den ska byggas mellan träden och att den ska se naturlig ut, säger Vahtera.

De bygger också några små dammar så att vattnet ska samlas i våtmarken. Vattnet behandlas med hjälp av bland annat planterade växter innan det leds vidare till Tölöviken.

Det blir allt vanligare med liknande dagvattensystem. Staden tog nyligen i bruk det första centrala naturenliga dagvattensystemet i Månsasparken i samband med EU-finasierade projektet Citywater. Vattnet som rengörs i den släpps sedan ut i Hagabäcken i Lillhoplax.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen