Hoppa till huvudinnehåll

Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

1920193019401950196019701980199020002010

1920-talet

O.Y. Suomen Yleisradio – A.B. Finlands Rundradio grundades och inledde sin verksamhet den 9 september 1926. Bara två år senare sträckte sig Yles radionät över hela landet.

Årtiondet präglades av en växande nationalkänsla som också styrde bolagets vision: Yle ville civilisera finländarna, förmedla essentiell information och ge folket hederlig sysselsättning. Under 1920-talet hade radion en ställning som motsvarar dagens internet – den både underhöll och fascinerade.

Vid val och sammanställning av radioprogrammen är bolagets huvudsyfte att befordra folkbildningen, att utbreda nyttiga meddelanden, att förskaffa förädlande och oskyldigt tidsfördriv. Vid sammansättandet av programmen skall landets vardera språkgrupp beaktas.― Direktör Viherjuuri om målen för Rundradions programverksamhet år 1926

Yles verksamhet finansierades redan från början med licensavgifter och i slutet av år 1926 betalade ungefär 10 000 finländare radiolicens. Den första rundradiolagen trädde i kraft år 1927.

Den 10 september 1926 sände Yle sin första gudstjänst, och fyra dagar senare fick radiolyssnarna ta del av August Strindbergs kortpjäs Paria. Yle rapporterade också om väderleken, vilket var av stor betydelse för sjöfarande. Musik- och diskussionsprogram tillhörde de mest uppskattade sändningarna. Yles radioorkester – idag Radions symfoniorkerster (RSO) – grundades redan år 1927.

Via radion kunde finländarna följa med evenemang i realtid som de annars hade exkluderats från. Yles reportrar agerade syn och förmedlade sina intryck för radiolyssnarna. Idrotten fick tidigt utrymme på kanalen och den första match som refererades var en landskamp mellan Finland och Sverige i Stockholm år 1927.

Under årtiondet gav Yles radiokanal också direktsända språkkurser i engelska. Det finländska skolväsendet var bristfälligt främst på landsbygden, vilket stärkte radions bildande funktion. De finländska barnen underhölls på både finska och svenska av Farbror Markus (Markus-setä). Programledaren och skådespelaren Markus Rautio jobbade på Yle i trettio år och var högt uppskattad av hela folket.

Läs mera:

Rundradions logo

Symbolerna för Yle och Svenska Yle

Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

1920193019401950196019701980199020002010

1930-talet

På 1930-talet var Finland fortfarande ett agrarsamhälle – 80 procent av finländarna bodde på landsbygden och 60 procent livnärde sig på jord- och skogsbruksnäringar. Yles räckvidd var förhållandevis liten på grund av att få hade tillgång till elektricitet. I slutet av årtiondet fanns det ändå radioapparater i närmare 100 000 finländska hem. Fram till år 1934 var alla radiosändningar direkta, vilket krävde att lyssnarna samlades vid bestämda tidpunkter och i olika händelsers realtid.

1934 övergick Yle i den finländska statens ägor. Yle värnade också om landets tvåspråkighet och gav respektive språkgrupper utrymme i sina sändningar. År 1939 sände Yle totalt ungefär 18 timmar programinnehåll på finska och drygt 6,5 timmar på svenska. Det betyder att 36 procent av Yles programutbud riktade sig i huvudsak till de svenskspråkiga finländarna.

Under årtiondet sände Yle hörspelsserien Familjen Suominen (Suomisen perhe), som blev mycket populär hos publiken.

Programledarna Carl-Erik Creutz, Alexis af Enehjelm, Ebba Jacobson-Lilius och Kaisu Puuska-Joki skapade också mycket personliga band till sina lyssnare. Jacobson-Lilius var nordens första kvinnliga radioreporter.

Tyvärr finns få av Yles sändningar bevarade från 1930-talet. Den äldsta inbandade sändningen är president Pehr Evind Svinhufvuds nyårstal från år 1935 och den äldsta bevarade nyhetssändningen är från 1936.

Idrottens andel i sändningarna fortsatte växa under årtiondet, och år 1934 började Yle också sända skolradio. Skolradion ingick som en del av bolagets bildande verksamhet.

Från och med 1935 kunde radiolyssnarna önska sina egna favoritmusikstycken – en tradition som lever vidare ännu idag på bland annat Svenska Yles radiokanaler Yle Radio Vega och Yle X3M.

Finska vinterkriget bröt ut i november 1939 och de kommande åren präglades Yles verksamhet av de politiska oroligheterna.

Läs mera:

Tupp som gal i Rundradion, Yle 1930

Tuppen gol för Rundradions lyssnare

Kuckeli-ku, klockan är sju! Från 1930 till 1963 hördes i Rundradion varje morgon en pigg tupp. Genom åren har många tuppar galt i studion.

Läs mera:

Maskin för tidssignalen, 1964

Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

1920193019401950196019701980199020002010

1940-talet

Under årtiondets första halva befann sig Finland i krig. Yles verksamhet och programutbud styrdes helt av den rådande situation: vinterkriget övergick i en kortare fredsperiod som i sin tur följdes av fortsättningskriget.

Yle rapporterade aktivt om krigets utveckling och Finlands politiska förhandlingar, både på finska och svenska. Yle behövde tillfredsställa nyhetsbehovet hos landets beslutsfattare, civilbefolkning och soldater. Den sistnämnda gruppen behövde kanske extra mycket stöd och underhållning.

Radion hade en enorm inverkan på hur finländarna uppdaterades om de pågående händelserna – sändningarna nådde flest människor på kortast tid. Civilbefolkningen inkluderas också i radioprogrammen, där de fick skicka hälsningar till fronten. Programledarna mottog mer än 100 000 lyssnarbrev. Musiksändningarna var av stor betydelse och finländarna enades under gemensamma låtklassiker.

Både under och efter krigsåren värnade Yle om att landets två officiella språk skulle få utrymme i sändningarna. Studiorna i Jakobstad, Ekenäs, Kokkola, Åbo och Vasa sände dessutom regionalt på svenska.

Yles första förvaltningsråd utsågs och verkade under 1940-talet. Från och med 1948 utsåg riksdagen förvaltningsrådets medlemmar.

Yles verksamhet återgick till det normala efter fredsslutet och mycket av nationens återuppbyggnad och helande skedde via radion. Kultur och utbildning blev viktiga programinnehåll. År 1945 betalade redan 500 000 finländare licensavgift. År 1947 började Yle också regelbundet sända samiska programinnehåll.

Den 6 december 1949 sände Yle för första gången från slottsbalen. Självständighetsdagens tvåspråkiga sändning har hädanefter tillhört finländarnas favoriter.

1920193019401950196019701980199020002010

1950-talet

Under 1950-talet gjorde tv:n debut i Finland. Yle gjorde sina första provsändningar år 1957, med bland annat barnprogrammet Kylli-täti piirtää (sv. Tant-Kylli ritar). Året därpå visades de första egentliga tv-programmen i södra Finland. Yle sände tv under namnet Suomen Televisio - Finlands Television och Radions underhållningsorkester stod för kanalens signaturmelodi.

Teija Sopanen på 1950-talet.
Teija Sopanen på 1950-talet Teija Sopanen på 1950-talet. Bild: Yle Kuvapalvelu Teija Sopanen,1950-talet

Tv-apparaterna fick oväntat snabb spridning i Finland och Yles verksamhet utvidgades mångfaldigt. Finländarna samlades nu också framför tv-rutan för att avnjuta inhemsk film, sport och annan underhållning. Finskspråkiga tv-reportern, modellen och skådespelerskan Teija Sopanen blev genast tittarnas favorit och hon prisbelönades tiofaldigt för sina insatser.

Yles första FM-stationer byggdes under årtiondet, vilket avsevärt förbättrade radions hörbarhet. FM-nätverket blev rikstäckande år 1957 och en miljon finländare betalade redan radiolicensavgiften.

Yle fortsatte sända flera populära program i radio. Den svenskspråkiga publiken följde ivrigt med Dans på logen som byggde på direktsända danstillställningar under sommarkvällarna. Finländarna uppskattade också musikinnehåll av Radions underhållningsorkester, som leddes av den framstående dirigenten och pianisten George de Godzinsky.

Läs mera:

Axel Slangus, Kajsa Ek och Sara Soulié

Hur har Radioteatern låtit under sina 90 år?

Radioteatern fyller 90 år och Janina Jansson funderar på hur föreställningarna har låtit under decennierna som gått. Och var man står i dag.

1920193019401950196019701980199020002010

1960-talet

Det skedde stora omvälvningar i det finländska samhället under 1960-talet. Allt flera flyttade till städerna och bosatte sig i landets södra delar. Finland influerades av västeuropeiska kulturströmmar och årtiondet präglades av livliga, fria diskussioner som finländarna aktivt deltog i.

Yles programutbud anpassades efter det rådande samhällsklimatet och bolaget förverkligade sina mål gällande civilisering och utbildning. Under årtiondet kallades Yles verksamhet skämtsamt för “Reporadio”, efter bolagets generaldirektör Eino S. Repo (1965–1969). Repo var en aktiv samhällsaktör och han uppmuntrade Yles reportrar att utmana samhällsordningen. Repo blev en mycket omstridd person – högt uppskattad och samtidigt föraktad.

Yle byggde ut ett nästan helt rikstäckande parallellt FM-nätverk, vilket gjorde det möjligt att sända och lyssna på mer än en radiokanal i Finland. År 1963 fick de svenskspråkiga kusttrakterna ett eget radionät. Yles sändningstid sträckte sig från klockan sex på morgonen fram till midnatt.

Under årtiondet producerade Yle också mycket framgångsrik television. År 1961 deltog Finland för första gången i den internationella sångtävlingen Eurovisionen (Eurovision Song Contest), där Laila Kinnunen uppträdde med det finskspråkiga stycket Valoa ikkunassa (sv. Ljus i fönstret). Finlandssvenska bidrag har också varit väl representerade i de finländska uttagningarna.

År 1965 fick tv-kanalerna TV1 och TV2 sina namn, i samband med att Yle började sända på två separata kanaler. Samma år började Yle också göra egna nyheter, samt sända tv-nyheter på svenska. Den svenska nyhetssändningen hette Från dag till dag fram till 1970-talet, då den istället namngavs Tv-nytt. Under 1970-talet fick Tv-nytt sin etablerade sändningstid.

År 1967 tog Yle i bruk sin första tv-studio i Böle och samma år sändes det första tv-programmet i färg.

Läs mera:

Georg Malmsten med barn i Vi på lilla torget, 1968

Vi på Lilla Torget

I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

Läs mera:

månstudion, 1969

Röken ligger tjock över månstudion

Hela Finlands befolkning sitter och väntar med spänning på Apollo 11:s månlandning 1969. Det röks mycket när man väntar

1920193019401950196019701980199020002010

1970-talet

Finland blev allt starkare politiserat under 1970-talet och olika ideologiska grupperingar tvistade om samhällsstyret. President Urho Kaleva Kekkonen ledde den finländska politiken och oljekrisen var bara ett av flera aktuella samtalsämnen.

Läs mera:

Introduktionstext till tv-programmet Vår granne Sovjetunionen, Yle 1973

Vår granne Sovjetunionen

Fråga vad du vill om Sovjetunionen! Och svar får du också. Dessutom besöker vi ett vänskapligt samarbetsprojekt i Svetogorsk.

Läs mera:

Missnöjda tv-tittar i Terjärv, Yle 1973

TV-missnöje i Terjärv

"Tevens bevakning av regionala nyheter är obefintlig! Har vi vietnamesisk teve eller har vi finländsk teve?" Den finlandssvenska tv-redaktionen närmade sig sina tittare i Österbotten.

Yle började göra regionalsändningar och programutbudet växte. Tammerfors tv- och radiocentral blev färdig år 1974. Från och med år 1975 sände den finskspråkiga lokalradion Ylen aikainen och svenskspråkiga Radio Mellannyland började sända i huvudstadsregionen 1976.

Yle sände redan flera parallella radioprogram och mer än två miljoner finländare betalade licensavgift för radio. I slutet av årtiondet avskaffades dock radiolicenserna.

År 1971 började den svenskspråkiga radion sända programmet Naturväktarna. Programmet blev en riktig långkörare som pågått ända in i våra dagar.

År 1977 började det högt uppskattade finskspråkiga barnprogrammet Lilla Tvåan (Pikku Kakkonen) sändas. Hunden Ransu, clownen Pelle Hermanni och Lasse Pöystis kvällssagor blev tittarfavoriter också hos de svenskspråkiga barnen.

Läs mera:

Gunnar och Stina Bergström diskuterar

Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Läs mera:

Åke Lindmans Stormskärs Maja

Stormskärs Maja

Stormskärs Maja är säkert den finlandssvenska tv:ns genom tiderna största och mest populära serie. Den behandlar realistiskt människoöden i den hårda skärgården i mitten av 1800-talet.

1920193019401950196019701980199020002010

1980-talet

Under 1980-talet uppenbarade sig andra mediebolag på marknaden, vilket ställde Yle inför nya utmaningar. Yle konkurrerade om finländarnas uppmärksamhet med flera kommersiella radiokanaler, en ny kommersiell tv-kanal, kabel-tv och MTV:s nyheter.

Under årtiondet började Yles kortvågssändare i Björneborg sända radio till utlandet.

År 1986 inledde Yle och MTV ett samarbete som resulterade i tv-kanalen Finlands TV. Kanalen riktade sig i huvudsak till finländare bosatta i andra länder och den sände ett urval program från respektive bolag. I slutet av 1980-talet förmedlades Yles första tv-program till Stockholm och senare visades också svenska tv-sändningar i södra Finland.

Yle började göra både finsk- och svenskspråkig text-tv under perioden.

De svensktalande finländarna ifrågasatte det utrymme de tilldelades i Yles tv-sändningar. Den parlamentariska radio- och tv-kommittén beslöt att svenska programinnehåll skulle få bättre sändningstider och att programtiden skulle öka från 12 till 22 timmar i veckan.

Många finlandssvenskar förhöll sig skeptiska till en helt egen tv-kanal, som skulle riskera att de isolerades från majoritetsbefolkningen.

År 1980 började långköraren Söndagsöppet sändas i finlandssvensk tv. I programmet diskuterades både stora och små ämnen.

Under årtiondet gjorde Yle stora programsatsningar med bland annat tv-filmproduktionen Järnåldern (Rauta Aika) i fyra delar (1982).

1920193019401950196019701980199020002010

1990-talet

Årtiondet kännetecknas av den ekonomiska konjunkturnedgång som drabbade Finland. Följderna av depressionen tog uttryck i allt från ekonomin och politiken till kulturen och atmosfären. Yles lättsamma programutbud erbjöd finländarna en paus från vardagen.

Lagen om Rundradion trädde i kraft i början av årtiondet. Yles lokaler i Böle fortsatte expandera och Stora smedjan stod klar i mars 1993.

Yles första webbtjänster lanserades redan år 1995 och i samband med Europaparlamentsvalet året därpå togs Valkompassen i bruk.

Under årtiondet beslöt bolaget att dela upp sina programinnehåll i tre olika radiokanaler, enligt varierande målgrupper. Kanalerna fick heta Radio Ylen Ykkönen (en kanal för klassisk musik och diskussionsprogram), Radiomafia (fokus på ungdomar och popmusik) och Radio Suomi (främst nyhets- och aktualitetsverksamhet, samt regionala innehåll).

Samerna fick en egen radiokanal med start från år 1991. Yle fortsatte också satsa på sina sändningar till utlandet och både Radio Finland och TV Finland bedrev en aktiv verksamhet. Yle gjorde sin första sändning på teckenspråk år 1994.

Årtiondet var mycket betydelsefullt för Svenska Yle, med tanke på kanaler och programutbud. Det svenska radioinnehållet på Riksradion separerades år 1997 och representerade därefter två något olika målgrupper och genrer.

Slaget efter tolv:

Radio Vega vänder sig i huvudsak till vuxna och äldre och spelar främst mognare låtval. Yle X3M representerar å sin sida en yngre svensktalande publik. Yle X3M visade prov på nytänkande genom att redan år 1998 börja strömma sitt innehåll på webben, och var en de första radiokanaler som erbjöd tjänsten.

Flera av programledarna för de svenskspråkiga radiokanalerna har fått en given plats i lyssnarnas hjärtan. Radio Vegas programfavorit Radiodoktorn började sändas under Jessica Edéns ledning år 1994.

FST hade sporadiskt sänt barnprogram sedan kanalens grundande, men år 1997 började barnfavoriten BUU-klubben sändas regelbundet. BUU-klubben räknas till ett av Svenska Yles mest omtyckta programinnehåll hos barnfamiljer.

1920193019401950196019701980199020002010

2000-talet

Från och med sekelskiftet skedde en rekordartad utveckling i den finländska digitaliseringen, och finländarna blev allt starkare globala aktörer. Yle är också fortsättningsvis en förgångare inom teknisk utveckling både enligt inhemsk och internationell standard.

Yle Arenan var först i Finland med att erbjuda tv-program och radiosändningar på webben – tillgängliga för publiken då det bäst passar var och en. I samband med Yles 80-årsdag (den 10 september 2006) öppnade Yle Arkivet, som var den första digitala arkivtjänst som också erbjöd bakgrundsinformation till programmen.

Populära Eftersnack såg dagens ljus år 2005. Vegaprogrammet var det första på Svenska Yle att erbjuda innehåll i poddformat, redan innan Yle Arenan fanns. Eftersnack var också ett av de första programmen som började livestreama ett radioprogram med bild på Arenan.

Under 2000-talet började Yle satsa mycket på nya programtyper, och finländarna underhölls av både humoristiska animationer och dokusåpor.

Yles regionala nyhetssändningar etablerades från och med trettondagen år 2000. Från och med 2003 utvidgades rapporteringen till att omfatta hela landet. År 2007 grundades också Yles egen nyhetsbyrå.

Statsrådet beslöt att de analoga sändningarna skulle upphöra från och med den 31 augusti 2007. Istället blev de digitala tv-nätverken riksomfattande.

Flera av Svenska Yles programfavoriter fick också sin början under 2000-talets första årtionde. Yle X3M sände bland annat sketchprogrammet Radio Pleppo mellan 2005 och 2007, som senare fortsatte på webben och även visades som teater och utgavs som bok.

Programledarna Ted Forsström och Kaj Korkea-aho stod bakom produktionen som vann Svenska podradiopriset åren 2006 och 2007.

Ted & Kaj-podden:

År 2007 nåddes de finlandssvenska ungdomarna av beskedet att Yle X3M skulle läggas ner på grund av sparåtgärder. Lyssnarna samlades för protest och Yles förvaltningsråd beslöt att rädda radiokanalen.

Flera av Svenska Yles fortfarande aktuella radioprofiler inledde också sina banor på bolaget under årtiondet. Sedan år 2003 har sportkommentatorn och journalisten Antti Koivukangas upplyst den finländska publiken om de senaste och främsta idrottshändelserna.

Den svenskspråkiga tv-kanalen – idag Yle Fem – övergick år 2006 från namnet FST till FST 5.

Tv-programmet Strömsö började sändas redan i augusti 2002, och tittarna föll genast för den idylliska tillvaro och livsstil som skildrades.

Tv-serien har också gett upphov till uttrycket “det gick inte som på Strömsö”, som ofta används med en humoristisk underton i samband med motgångar. Strömsö är också populärt bland den finskspråkiga publiken och programmet textas till finska.

Andra viktiga programklassiker från 2000-talet är diskussionsprogrammet Bettina S. och Spotlight med grävande journalistik.

När det finländska rockbandet Lordi tog hem Eurovisionsfinalen år 2006 stod det klart att Yle skulle stå värd för musikevenemanget följande år. Finalen arrangerades i Hartwall Arenan år 2007 med Mikko Leppilampi och Jaana Pelkonen som värdpar.

De finlandssvenska barnen har också engagerats i musikunderhållnings- och tävlingsprogrammet Melodi Grand Prix sedan år 2007. Ungefär 20 000 finländare har sedan dess följt med den årliga händelsen.

Läs mera:

Lordi vann Eurovisionen år 2006.

Lordi vinner med Hard Rock Hallelujah

Lordi vann överlägset uttagningen till ESC 2006 med sin "sjung med"-hårdrock. Många var skeptiska, men Lordi gick från seger till seger.

1920193019401950196019701980199020002010

2010-talet

De senaste åren har globaliseringen och digitaliseringen fått ännu starkare fotfäste och Yle är fortsättningsvis en föregångare inom respektive områden.

År 2011 röstades Yle Arenan och Yle Arkivet till de mest uppskattade webbtjänsterna i Finland.

År 2011 röstades Yle Arenan och Yle Arkivet till de mest uppskattade webbtjänsterna i Finland. Sedan dess har tjänsterna prisbelönats vid upprepade tillfällen. Från och med år 2013 har alla Yles kanaler funnits tillgängliga på Yle Arenan. Svenska Yles webbplats är också störst bland de svenskspråkiga mediesajterna i Finland.

Tv-kanalen Yle Fem fick också sitt nuvarande namn och utseende år 2012, för att förtydliga kanalens budskap och dess språkliga avgränsning.

Svenska Yles radiokanaler har också bidragit till att utveckla mediebranschen. Yle X3M började exempelvis göra webb-tv under namnet X3M-tv år 2013.

Samma år började också programfavoriten Succémorgon sända.

Tillsammans med den svenska artisten Pandora fick Yle X3M en hit med Drottningen av Åland år 2012. År 2015 kom sommarplågan Gung i kajutan.

Under 2010-talet har Yle utvidgat sina partnerskap och eftersträvar ständigt ökat samarbete. Yle har gjort stora satsningar på skolprojekt också inom mediefostran och uppmuntrar unga finländare till mera och bättre medieanvändning. År 2014 lanserade Yle nyhetsappen Nyhetskollen som samma år belönades för bästa mobiltjänst.

Yles finansieringsmodell förändrades år 2013, då tv-licensavgifterna avskaffades och övergick i Yleskatten. År 2015 sändes nästan samtliga Yles tv-program i högupplösningsbild, alltså HD-kvalitet.

Läs mera:

Atte, Elmeri och Mirabell

Publikens Yle-minnen

I år firar vi att Yle fyller 90 år. Yles uppdrag är att finnas till för finländarna, publiken, och därför är det med er vi vill fira. Vi har därför samlat in av era Yle-minnen.

Läs mera:

Kollage av Rundradions verkställande direktörer,

Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

1920193019401950196019701980199020002010

Mitt. Ditt. Vårt.
Yle berättar också din historia.