Hoppa till huvudinnehåll

Risk för fullt krig i Nagorno-Karabach tvingar OSSE att reagera

Nagorno-Karabach
Nagorno-Karabach Bild: EPA Nagorno-karabakh

Striderna i den armeniska enklaven Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan har fortsatt för fjärde dagen i följd.

Azerbajdzjan meddelade under tisdag eftermiddag att man har nått ett avtal om eldupphör med det autonoma armeniska styret i enklaven, något som ändå förnekas av det armeniska försvarsministeriet i Jerevan.

Åtminstone 16 azeriska soldater har dödats under de senaste två dygnen, medan Armenien inte har avslöjat sina förluster. Totalt har minst 64 människor dödats sedan striderna bröt ut i lördags.

Armenien hävdar att Azerbajdzjan har trappat upp sin offensiv mot enklaven och satt in allt tyngre vapen i striderna.

Azererna använde bland annat moderna raketsystem under måndag kväll både mot militära och civila mål hävdar Armenien.

Länderna anklagar varandra

Azerbajdzjan anklagar Armenien för våldsamheterna och säger sig ha erövrat flera strategiskt viktiga höjder i den bergiga enklaven.

- Armenien bär ansvar för allt som händer eftersom det inte är intresserat av att lösa konflikten och bryter mot internationell lag, säger den biträdande utrikesministern Chalaf Chalafov.

Armeniens president Serzj Sargsian säger att ett eldupphör är möjligt endast om bägge parter drar sig tillbaka till de ställningar där de befann sig innan striderna bröt ut.

Strider i ingemansland

Bägge länder har satt in stridsvagnar, stridshelikoptrar och artilleri i striderna, som till stor del förs i ett minerat ingenmansland mellan tungt befästa frontlinjer.

Fronten frystes efter vapenvilan som slöts år 1994, efter att armeniska separatister hade tagit över enklaven under Sovjetunionens sönderfall.

Den långvariga, frysta konflikten har krävt minst 30 000 dödsoffer samtidigt som bägge länder har rustat upp militärt.

Det oljerika Azerbajdzjan har årligen satsat mer på sin militär än hela statsbudgeten i Armenien och azererna har hotat att ta över enklaven med våld om förhandlingar inte leder någonvart.

Fredssamtal i Wien

Den såkallade Minsk-gruppen som lyder under OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, samlades i Wien på tisdag i ett försök att få slut på striderna som är de värsta sedan vapenvilan år 1994.

Sändebud från Frankrike, Ryssland och USA som fungerar som medlare i fredssamtalen samlads för att diskutera hur man kan få slut på striderna.

Länderna beslöt att sända sändebud till området förhandla mellan de stridande parterna.

- Vi ser att den militära konflikten inte kan vara en lösning, lika lite som rådande status quo, säger Frankrikes utrikesminister Jean-Marc Ayrault.

Ryssland stöder Armenien

Ryssland som alltså också är medlare i konflikten har stött Armenien trots att det har sålt stora mängder vapen till bägge parter.

Ryssland har baser i Armenien och länderna slöt nyligen ett nytt försvarsavtal.

Ryssland har länge utrnyttjat frysta konflikter i sina grannländer för att garantera sin fortsatta militära närvaro. Det gäller till exempel konflikten i Nagorno-Karabach och Sydossetien.

Muslimska Azerbajdzjan stöds för sin del av länder med muslimsk majoritet, bland dem grannlandet Turkiet.

Konflikten i Nagorno-Karabach började år 1991 under Sovjetunionens sönderfall.
Konflikten i Nagorno-Karabach började år 1991 under Sovjetunionens sönderfall. Bild: Yle/Nyhetsgrafik Nagorno-Karabach,Armenien,Azerbajdzjan,kartor

Läs också