Hoppa till huvudinnehåll

Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

Kollage av Rundradions verkställande direktörer,
Kollage av Rundradions verkställande direktörer, Bild: Yle Bildtjänst, kollage:Ida Fellman collage,verkställande direktörer,Arne Wessberg,Lauri Kivinen,Reino Paasilinna,Sakari Kiuru,Mikael Jungner,Erkki Raatikainen,Einar Sundström,Jayne Mansfield,Hella Wuolijoki,yle

Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit både lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

O.Y. Suomen Yleisradio – A.B. Finlands Rundradio grundades och inledde sin verksamhet den 9 september 1926. Den första rundradiolagen trädde i kraft år 1927.

Det första året delade många på Rundradions direktörspost. L M Viherjuuri var den första från 2 juni 1926 till 31 mars 1927. Viherjuuri följdes av Yrjö Koskelainen (1.4.1927- 12.10.1927) och prokurist A. Deinert (13.10.1927-7.12.1927).

J. V. Vakio, 1930
J.V. Vakio J. V. Vakio, 1930 Bild: Yle bildtjänst hjalmar woldemar walldén,1930,Yle,verkställande direktörer

I december 1927 fick Rundradion sin första egentliga verkställande direktör, Hjalmar Woldemar Walldén, som 1935 bytte namn till Jalmar Voldemar Vakio. Från och med 1944 blev hans titel generaldirektör.

Under Vakios tid etablerade sig Rundradion och blev en viktig patriotisk instans med folkbildningsideal. Vakio ledde Rundradion under två krig och fram till april 1945.

Efter det andra världskriget fick socialismen och vänstern ett uppsving. Socialisten Hella Wuolijoki utnämndes till direktör för Rundradion efter att Vakio avgått den 26 april 1945. Förvaltningsrådet motsade sig detta och hennes ställning var också efter utnämningen omstridd. Wuolijoki kritiserade den krigstida radion och ville föra arbetartankar in i radion.

Hella Wuolijoki gjorde en organisationsförändring och grundade en finskspråkig och en svenskspråkig självständig avdelning. Hon gav också Radioteatern en egen avdelning.

Rundradions förvaltningsråd avskedade utan förvarning Wuolijoki den 22 juni 1949. Man hävdade att generaldirektörens omstridda person väckte misstro mot radion och att detta störde en smidig utveckling.

Efter den radikala socialisten Hella Wuolijoki valde man en borgerlig och opolitisk generaldirektör, nämligen Einar Sundström. Sundström hade kommit till Rundradion redan 1926 som kontorschef, sedan jobbade han som ekonomichef.

Einar Sundström var direktör för Rundradion ända till 1964, då han pensionerades. Han fick vara med om nya tekniska lösningar på radiofronten, det olympiska året 1952 och den turbulenta tiden när televisionen kom till Finland.

1965 lyftes Eino S. Repo fram som generaldirektör, med starkt stöd av president Kekkonen.

Det skedde en stor förändring i det finländska samhället under 1960-talet. Repo var en aktiv samhällsaktör, som uppmuntrade Yles reportrar att utmana samhällsordningen. Under Repos tid genomgick Rundradion många förnyelser och man fick en egen nyhetsredaktion.

Repo blev en omstridd person; uppskattad och kritiserad. Under årtiondet kallades Yles verksamhet skämtsamt för “Reporadio”. Förvaltningsrådet var tveksam till vissa av de radikala förändringarna och Repo återvaldes inte till en ny femårsperiod 1969.

Repo efterträddes 1970 av socialdemokraten Erkki Raatikainen, som kom "direkt från partikansliet".

Erkki Raatikainen blev generaldirektör för Rundradion efter att ha varit sekreterare för det socialdemokratiska partiet.

Raatikainens period fram till 1979 brukar kallas Rundradions normaliseringsperiod, efter den radikala Repo-tiden. 1979 valde socialdemokraterna bort Raatikainen, som återgick till att vara redaktör.

Från 1980 till 1989 var statsvetaren Sakari Kiuru generaldirektör för Rundradion. Han ville föra fram en empatisk programpolitik, med program som vanliga tittare kunde leva sig in i.

Kiuru kom att ta del av många diskussioner kring Rundradions och reklam-tv:s roll. 1988 hade reklam-tv ekonomiska problem, och man började diskutera tanken på att reklam-tv skulle flytta över till den kommersiella tredje kanalen. Sakari Kiuru var en drivande part här.

Rundradions förvaltningsråd godkände att man skulle genomföra en kanalreform 1993, och då skapa två kanaler för Rundradion och en tredje kanal för de kommersiella aktörerna.

Den första januari 1990 valdes Reino Paasilinna till Yles generaldirektör. Paasilinna hade jobbat på televisionen som yrkesjournalist sedan 1961 och varit en av Eino S Repos "besvärliga, radikala journalister". Som direktör var Paasilinnas nyckelord Europa, miljö och kultur. Han hoppades också att redaktörerna skulle bli effektivare.

Reino Paasilinna var generaldirektör bara fram till mars 1994. Paasilinna fick ta en del av skulden för att kanalreformen 1993 inte gick så smidigt till.

Arne Wessberg efterträdde Paasilinna 1 april 1994. Wessberg hade börjat sin karriär som ekonomiredaktör på TV 2:s aktualitetsprogram på 1970-talet. 1980 utnämndes han till chef för TV 1. Han var en också en eldsjäl bakom reklamkanalen Kolmoskanava. 1990 flyttade Wessberg över till TV 2 igen. När Wessberg efterträdde Paasilinna blev hans titel verkställande direktör, som det hade hetat fram till 1944. Wessberg var vd fram till 30 april 2005.

Arne Wessberg ville vara nära publiken och tog ställning till exempel till barnprogrammens sändningstider. Wessberg fick en viktig roll då det gällde digitaliseringen av tv-nätet. Han var också med om att fira Yles 75 år.

Socialdemokraten Mikael Jungner tog över som vd för Rundradion den 1.5 2005. Under Jungners tid skedde många förändringar; Jungner lyckades få Yles budget på plus, bland annat genom att skära ner i personalkostnaderna med upp till 1000 årsverken. Yle grundade också en egen nyhetsbyrå och avslutade samarbetet med FNB.

Under Jungners tid öppnades Yle Arkivet på Yles 80-årsdag den 10 september 2006. On-demand-tjänsten Yle Arenan öppnades sommaren 2007.

Mikael Jungner skulle gärna ha fortsatt en annan period, men i februari 2010 meddelade Yles förvaltningsråd att den nya vd:n skulle bli Lauri Kivinen från Nokia Siemens Network.

Den första maj 2010 tillträdde Lauri Kivinen som vd för Yle. Han är den första vd:n med en tillsvidareanställning i stället för ett tidsbundet kontrakt.

Yles finansieringsmodell förändrades år 2013, då tv-licensavgifterna avskaffades och övergick i Yleskatten.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Pjäsen Daniel Hjort har kallats Finlands Hamlet – författaren Josef Julius Wecksell levde hela sitt vuxna liv på mentalsjukhus

    Daniel Hjort är det stora finlandssvenska dramat.

    Pjäsen Daniel Hjort räknas ofta som det största finlandssvenska dramat. Vid succépremiären 1862 insjuknade dock den 24-åriga författaren Josef Julius Wecksell psykiskt. Han kom att tillbringa resten av sitt liv på Lappvikens sjukhus. Carl Mesterton filmatiserade Daniel Hjort på Åbo slott 100 år efter premiären.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

  • Finlands första år i Bryssel

    Livet har förändrats i och med EU-medlemskapet.

    Hur såg finländarna och europarlamentarikerna på EU-medlemskapet åren efter att man gått med?

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Mayday Estonia – den sista timmen

    En tidslinje över det som skedde då M/S Estonia sjönk 1994.

    Det blåser friskt då M/S Estonia avgår från Tallinn mot Stockholm klockan 19.15 den 27 september 1994. Hon är en kvart försenad och har 989 personer ombord. Passagerarna ser fram emot god mat, drinkar och dans. Ingen av dem vet att endast 137 ska komma i land igen.

  • Båkens hemlighet

    En barnfilm i sommarmiljö.

    "Oj om man skulle få vara med om ett riktig sommaräventyr", tänker Mia. Men vad är det som guppar i vattnet? Båkens hemlighet är ett sommaräventyr för barn, med hav, båtar och mystiska öar.

Nyligen publicerat - Arkivet