Hoppa till huvudinnehåll

Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

Kollage av Rundradions verkställande direktörer,
Kollage av Rundradions verkställande direktörer, Bild: Yle Bildtjänst, kollage:Ida Fellman collage,verkställande direktörer,Arne Wessberg,Lauri Kivinen,Reino Paasilinna,Sakari Kiuru,Mikael Jungner,Erkki Raatikainen,Einar Sundström,Jayne Mansfield,Hella Wuolijoki,yle

Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit både lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

O.Y. Suomen Yleisradio – A.B. Finlands Rundradio grundades och inledde sin verksamhet den 9 september 1926. Den första rundradiolagen trädde i kraft år 1927.

Det första året delade många på Rundradions direktörspost. L M Viherjuuri var den första från 2 juni 1926 till 31 mars 1927. Viherjuuri följdes av Yrjö Koskelainen (1.4.1927- 12.10.1927) och prokurist A. Deinert (13.10.1927-7.12.1927).

J. V. Vakio, 1930
J.V. Vakio J. V. Vakio, 1930 Bild: Yle bildtjänst hjalmar woldemar walldén,1930,Yle,verkställande direktörer

I december 1927 fick Rundradion sin första egentliga verkställande direktör, Hjalmar Woldemar Walldén, som 1935 bytte namn till Jalmar Voldemar Vakio. Från och med 1944 blev hans titel generaldirektör.

Under Vakios tid etablerade sig Rundradion och blev en viktig patriotisk instans med folkbildningsideal. Vakio ledde Rundradion under två krig och fram till april 1945.

Efter det andra världskriget fick socialismen och vänstern ett uppsving. Socialisten Hella Wuolijoki utnämndes till direktör för Rundradion efter att Vakio avgått den 26 april 1945. Förvaltningsrådet motsade sig detta och hennes ställning var också efter utnämningen omstridd. Wuolijoki kritiserade den krigstida radion och ville föra arbetartankar in i radion.

Hella Wuolijoki gjorde en organisationsförändring och grundade en finskspråkig och en svenskspråkig självständig avdelning. Hon gav också Radioteatern en egen avdelning.

Rundradions förvaltningsråd avskedade utan förvarning Wuolijoki den 22 juni 1949. Man hävdade att generaldirektörens omstridda person väckte misstro mot radion och att detta störde en smidig utveckling.

Efter den radikala socialisten Hella Wuolijoki valde man en borgerlig och opolitisk generaldirektör, nämligen Einar Sundström. Sundström hade kommit till Rundradion redan 1926 som kontorschef, sedan jobbade han som ekonomichef.

Einar Sundström var direktör för Rundradion ända till 1964, då han pensionerades. Han fick vara med om nya tekniska lösningar på radiofronten, det olympiska året 1952 och den turbulenta tiden när televisionen kom till Finland.

1965 lyftes Eino S. Repo fram som generaldirektör, med starkt stöd av president Kekkonen.

Det skedde en stor förändring i det finländska samhället under 1960-talet. Repo var en aktiv samhällsaktör, som uppmuntrade Yles reportrar att utmana samhällsordningen. Under Repos tid genomgick Rundradion många förnyelser och man fick en egen nyhetsredaktion.

Repo blev en omstridd person; uppskattad och kritiserad. Under årtiondet kallades Yles verksamhet skämtsamt för “Reporadio”. Förvaltningsrådet var tveksam till vissa av de radikala förändringarna och Repo återvaldes inte till en ny femårsperiod 1969.

Repo efterträddes 1970 av socialdemokraten Erkki Raatikainen, som kom "direkt från partikansliet".

Erkki Raatikainen blev generaldirektör för Rundradion efter att ha varit sekreterare för det socialdemokratiska partiet.

Raatikainens period fram till 1979 brukar kallas Rundradions normaliseringsperiod, efter den radikala Repo-tiden. 1979 valde socialdemokraterna bort Raatikainen, som återgick till att vara redaktör.

Från 1980 till 1989 var statsvetaren Sakari Kiuru generaldirektör för Rundradion. Han ville föra fram en empatisk programpolitik, med program som vanliga tittare kunde leva sig in i.

Kiuru kom att ta del av många diskussioner kring Rundradions och reklam-tv:s roll. 1988 hade reklam-tv ekonomiska problem, och man började diskutera tanken på att reklam-tv skulle flytta över till den kommersiella tredje kanalen. Sakari Kiuru var en drivande part här.

Rundradions förvaltningsråd godkände att man skulle genomföra en kanalreform 1993, och då skapa två kanaler för Rundradion och en tredje kanal för de kommersiella aktörerna.

Den första januari 1990 valdes Reino Paasilinna till Yles generaldirektör. Paasilinna hade jobbat på televisionen som yrkesjournalist sedan 1961 och varit en av Eino S Repos "besvärliga, radikala journalister". Som direktör var Paasilinnas nyckelord Europa, miljö och kultur. Han hoppades också att redaktörerna skulle bli effektivare.

Reino Paasilinna var generaldirektör bara fram till mars 1994. Paasilinna fick ta en del av skulden för att kanalreformen 1993 inte gick så smidigt till.

Arne Wessberg efterträdde Paasilinna 1 april 1994. Wessberg hade börjat sin karriär som ekonomiredaktör på TV 2:s aktualitetsprogram på 1970-talet. 1980 utnämndes han till chef för TV 1. Han var en också en eldsjäl bakom reklamkanalen Kolmoskanava. 1990 flyttade Wessberg över till TV 2 igen. När Wessberg efterträdde Paasilinna blev hans titel verkställande direktör, som det hade hetat fram till 1944. Wessberg var vd fram till 30 april 2005.

Arne Wessberg ville vara nära publiken och tog ställning till exempel till barnprogrammens sändningstider. Wessberg fick en viktig roll då det gällde digitaliseringen av tv-nätet. Han var också med om att fira Yles 75 år.

Socialdemokraten Mikael Jungner tog över som vd för Rundradion den 1.5 2005. Under Jungners tid skedde många förändringar; Jungner lyckades få Yles budget på plus, bland annat genom att skära ner i personalkostnaderna med upp till 1000 årsverken. Yle grundade också en egen nyhetsbyrå och avslutade samarbetet med FNB.

Under Jungners tid öppnades Yle Arkivet på Yles 80-årsdag den 10 september 2006. On-demand-tjänsten Yle Arenan öppnades sommaren 2007.

Mikael Jungner skulle gärna ha fortsatt en annan period, men i februari 2010 meddelade Yles förvaltningsråd att den nya vd:n skulle bli Lauri Kivinen från Nokia Siemens Network.

Den första maj 2010 tillträdde Lauri Kivinen som vd för Yle. Han är den första vd:n med en tillsvidareanställning i stället för ett tidsbundet kontrakt.

Yles finansieringsmodell förändrades år 2013, då tv-licensavgifterna avskaffades och övergick i Yleskatten.

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet