Hoppa till huvudinnehåll

Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

Kollage av Rundradions verkställande direktörer,
Kollage av Rundradions verkställande direktörer, Bild: Yle Bildtjänst, kollage:Ida Fellman collage,verkställande direktörer,Arne Wessberg,Lauri Kivinen,Reino Paasilinna,Sakari Kiuru,Mikael Jungner,Erkki Raatikainen,Einar Sundström,Jayne Mansfield,Hella Wuolijoki,yle

Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit både lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

O.Y. Suomen Yleisradio – A.B. Finlands Rundradio grundades och inledde sin verksamhet den 9 september 1926. Den första rundradiolagen trädde i kraft år 1927.

Det första året delade många på Rundradions direktörspost. L M Viherjuuri var den första från 2 juni 1926 till 31 mars 1927. Viherjuuri följdes av Yrjö Koskelainen (1.4.1927- 12.10.1927) och prokurist A. Deinert (13.10.1927-7.12.1927).

J. V. Vakio, 1930
J.V. Vakio J. V. Vakio, 1930 Bild: Yle bildtjänst hjalmar woldemar walldén,1930,Yle,verkställande direktörer

I december 1927 fick Rundradion sin första egentliga verkställande direktör, Hjalmar Woldemar Walldén, som 1935 bytte namn till Jalmar Voldemar Vakio. Från och med 1944 blev hans titel generaldirektör.

Under Vakios tid etablerade sig Rundradion och blev en viktig patriotisk instans med folkbildningsideal. Vakio ledde Rundradion under två krig och fram till april 1945.

Efter det andra världskriget fick socialismen och vänstern ett uppsving. Socialisten Hella Wuolijoki utnämndes till direktör för Rundradion efter att Vakio avgått den 26 april 1945. Förvaltningsrådet motsade sig detta och hennes ställning var också efter utnämningen omstridd. Wuolijoki kritiserade den krigstida radion och ville föra arbetartankar in i radion.

Hella Wuolijoki gjorde en organisationsförändring och grundade en finskspråkig och en svenskspråkig självständig avdelning. Hon gav också Radioteatern en egen avdelning.

Rundradions förvaltningsråd avskedade utan förvarning Wuolijoki den 22 juni 1949. Man hävdade att generaldirektörens omstridda person väckte misstro mot radion och att detta störde en smidig utveckling.

Efter den radikala socialisten Hella Wuolijoki valde man en borgerlig och opolitisk generaldirektör, nämligen Einar Sundström. Sundström hade kommit till Rundradion redan 1926 som kontorschef, sedan jobbade han som ekonomichef.

Einar Sundström var direktör för Rundradion ända till 1964, då han pensionerades. Han fick vara med om nya tekniska lösningar på radiofronten, det olympiska året 1952 och den turbulenta tiden när televisionen kom till Finland.

1965 lyftes Eino S. Repo fram som generaldirektör, med starkt stöd av president Kekkonen.

Det skedde en stor förändring i det finländska samhället under 1960-talet. Repo var en aktiv samhällsaktör, som uppmuntrade Yles reportrar att utmana samhällsordningen. Under Repos tid genomgick Rundradion många förnyelser och man fick en egen nyhetsredaktion.

Repo blev en omstridd person; uppskattad och kritiserad. Under årtiondet kallades Yles verksamhet skämtsamt för “Reporadio”. Förvaltningsrådet var tveksam till vissa av de radikala förändringarna och Repo återvaldes inte till en ny femårsperiod 1969.

Repo efterträddes 1970 av socialdemokraten Erkki Raatikainen, som kom "direkt från partikansliet".

Erkki Raatikainen blev generaldirektör för Rundradion efter att ha varit sekreterare för det socialdemokratiska partiet.

Raatikainens period fram till 1979 brukar kallas Rundradions normaliseringsperiod, efter den radikala Repo-tiden. 1979 valde socialdemokraterna bort Raatikainen, som återgick till att vara redaktör.

Från 1980 till 1989 var statsvetaren Sakari Kiuru generaldirektör för Rundradion. Han ville föra fram en empatisk programpolitik, med program som vanliga tittare kunde leva sig in i.

Kiuru kom att ta del av många diskussioner kring Rundradions och reklam-tv:s roll. 1988 hade reklam-tv ekonomiska problem, och man började diskutera tanken på att reklam-tv skulle flytta över till den kommersiella tredje kanalen. Sakari Kiuru var en drivande part här.

Rundradions förvaltningsråd godkände att man skulle genomföra en kanalreform 1993, och då skapa två kanaler för Rundradion och en tredje kanal för de kommersiella aktörerna.

Den första januari 1990 valdes Reino Paasilinna till Yles generaldirektör. Paasilinna hade jobbat på televisionen som yrkesjournalist sedan 1961 och varit en av Eino S Repos "besvärliga, radikala journalister". Som direktör var Paasilinnas nyckelord Europa, miljö och kultur. Han hoppades också att redaktörerna skulle bli effektivare.

Reino Paasilinna var generaldirektör bara fram till mars 1994. Paasilinna fick ta en del av skulden för att kanalreformen 1993 inte gick så smidigt till.

Arne Wessberg efterträdde Paasilinna 1 april 1994. Wessberg hade börjat sin karriär som ekonomiredaktör på TV 2:s aktualitetsprogram på 1970-talet. 1980 utnämndes han till chef för TV 1. Han var en också en eldsjäl bakom reklamkanalen Kolmoskanava. 1990 flyttade Wessberg över till TV 2 igen. När Wessberg efterträdde Paasilinna blev hans titel verkställande direktör, som det hade hetat fram till 1944. Wessberg var vd fram till 30 april 2005.

Arne Wessberg ville vara nära publiken och tog ställning till exempel till barnprogrammens sändningstider. Wessberg fick en viktig roll då det gällde digitaliseringen av tv-nätet. Han var också med om att fira Yles 75 år.

Socialdemokraten Mikael Jungner tog över som vd för Rundradion den 1.5 2005. Under Jungners tid skedde många förändringar; Jungner lyckades få Yles budget på plus, bland annat genom att skära ner i personalkostnaderna med upp till 1000 årsverken. Yle grundade också en egen nyhetsbyrå och avslutade samarbetet med FNB.

Under Jungners tid öppnades Yle Arkivet på Yles 80-årsdag den 10 september 2006. On-demand-tjänsten Yle Arenan öppnades sommaren 2007.

Mikael Jungner skulle gärna ha fortsatt en annan period, men i februari 2010 meddelade Yles förvaltningsråd att den nya vd:n skulle bli Lauri Kivinen från Nokia Siemens Network.

Den första maj 2010 tillträdde Lauri Kivinen som vd för Yle. Han är den första vd:n med en tillsvidareanställning i stället för ett tidsbundet kontrakt.

Yles finansieringsmodell förändrades år 2013, då tv-licensavgifterna avskaffades och övergick i Yleskatten.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Finländarnas inställning till de andra

    Finland är inte fritt från vardagsrasism.

    "Jag är inte rasist, men..." Trots att Finland inte tagit emot många invandrare under årens lopp är landet inte fritt från vardagsrasism. Hur är det att komma till Finland som flykting eller invandrare? Eller att vara barn till en invandrare?

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Rastafaris barn i Finland

    Livet i en jamaicansk familj i Finland.

    Författaren Marianne Backlén åkte till Jamaica, förälskade sig i Devon Dawkins och flyttade sedan tillsammans med honom till Helsingfors. Paret har nu två barn och berättar om de motgångar och den rasism de stött på i Finland.

  • Flyktingkvinnor i Finland

    Tre flyktingkvinnor berättar sina historier.

    Att vara flykting och kvinna är en dubbel börda. Här träffar vi tre kvinnor, från Somalia, Rumänien och Chile.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet