Hoppa till huvudinnehåll

Dokumentärserien "Vi borde prata om Europa"

EU:s flagga
EU:s flagga Bild: Bild: Europaparlamentet - Audiovisuella enheten eu-flaggan

Vi borde prata om Europa ser på den brokiga europeiska skaran med nordiska ögon. Den europeiska unionen har som sitt motto ”Förenade i mångfald” – och kanske är det just det som är det enda vi har gemensamt, att alla européer är olika. Strävan med serien i åtta delar har varit att intervjua vanliga människor, och lämna bort de experter och politiker som man så ofta hör intervjuas i de här sammanhangen.

Genom historien har det varit mycket krig i Europa vilket har haft stor inverkan på hela kontinenten. I synnerhet det senaste århundradets omfattande och destruktiva världskrig har format Europa väldigt mycket. Men efter andra världskrigets slut fram till 90-talet kom en period av ekonomisk tillväxt och välmående. Från stora samhällsklyftor gick vi till en nöjd medelklass. Det var också grunden för en långvarig fred i Europa.

Nu ser det dock ut som om sötebrödsdagarna har passerat. BNP-tillväxten har sjunkit och medelklassen krymper. Sjunkande levnadsvillkor leder till sociala spänningar som i värsta fall kan leda till krig. Med den globala, ekologiska krisen som dessutom hänger över oss kan man dra slutsatsen att vi står på tröskeln till en farlig tid. Därför gäller det att hålla hoppet uppe och tillsammans kämpa för en ljusare framtid.

Två personer som håller hand
Två personer som håller hand vi borde prata om europa - makt

Del 1/8: livet. Var i Europa är det bäst att leva?

Alla européer är olika. Det finns en enorm styrka och fördel i detta faktum, samtidigt som alltför stora klyftor också kan resultera i utanförskap och avundsjuka. Skottarna vill leva som nordbor. Anna Grodzka valde att leva som kvinna. Vi pratar också med professor Ruut Veenhoven som vet var i Europa vi lever lyckligast.

Del 2/8: mat. Vad äter vi i de olika europeiska länderna?

Hur kommer det sig att vissa maträtter sprider sig över kontinenten, medan andra förblir väldigt lokala? Det finns faktiskt inte hur mycket odlingsmark som helst och våra matvanor kommer att ändras mycket inom en snar framtid. Så som vi konsumerar nu är ohållbart samtidigt som jordens befolkning bara växer.

Vi kunde börja med att inte kasta bort maten – hälften av all mat som produceras slängs i soporna. Nästa steg är att välja närproducerade varor för att sedan småningom byta ut biffen mot en skål insekter. När tar gräshopporna över på vår meny?

Del 3/8: jobb. Hur skall alla få ett jobb?

Med fri rörlighet och korta avstånd på kontinenten skulle man tro att européer ofta jobbar utanför hemlandet i ett annat EU- eller EES-land, men bara ca 2 % av befolkningen gör det. Alla har inte ett jobb att gå till. Sedan finanskrisen slog till har arbetslösheten vuxit i hela Europa men vissa länder har drabbats hårdare än andra.

Så hur får man jobb? För en del kan enda lösningen vara att flytta utomlands. Vad är vi beredda att göra? Portugiserna Ana och Hugo flyttar ifrån varandra för att jobba, och förhoppningsvis mötas igen.

Del 4/8: pengar. Hur används EU:s pengar?

Bland annat till översättningsarbete. I EU finns det 23 officiella språk och alla officiella dokument och talturer översätts och tolkas till alla dessa språk. Det är en fin princip men arbetet slukar pengar. Skulle man övergå till att endast kommunicera på engelska, tyska och franska, skulle man sänka kostnaderna från 118 000 euro till 8 900 euro om dagen.

Man kan fråga sig om detta är slöseri med pengar eller om det är bra eftersom det skapar arbete åt folk. Vad gör européerna med sina pengar? Vi besöker också en tjeckisk stad som till största del köpts upp av den stora grannen i öst.

Del 5/8: grannar. Om vi fick välja själva, vilka europeiska länder skulle vi ha som grannar?

De nordiska länderna är goda grannar men hur ser det ut i resten av Europa? På Cypern är förhållandet till grannarna komplicerat, ön är delad i en turkisk och en grekisk halva och gränsen är klart definierad. I staden Baarle-Nassau är det precis tvärtom. Där går gränsen mellan Belgien och Nederländerna kors och tvärs och ens hemland beror på var huvudingången till huset är.

Om man bor och arbetar i den staden kan det innebära att man hinner åka utomlands flera gånger på väg till jobbet.Katalanerna skulle gärna säga "adios" till Spanien, men nog behålla grannsämjan. Vi besöker också Europa i Sydamerika.

Del 6/8: kamp. Vi kämpar för att överleva, få mat på bordet, få pengar och vi kämpar för att få ett drägligt liv helt enkelt.

I Grekland har man i åratal kämpat mot korruptionen. I Skottland kämpar man för att hålla fiskeindustrin vid liv. Och att EU kämpar med finanskrisen har knappast gått någon förbi.

För de flesta är livet en kamp på ett eller annat sätt. Vissa kämpar för att få uppnå sina drömmar, andra kämpar för att överleva. I dessa svåra ekonomiska tider får många företag kämpa hårt för att inte gå i konkurs. Vi besöker Grekland, Cypern, Skottland, Island, Slovenien och Finland.

Del 7/8: makt. Vem är det som bestämmer?

Att delta i val är det enklaste sättet att göra sin röst hörd i en demokrati. Men många vill göra mer för att påverka samhället och då är olika medborgarinitiativ ett bra sätt att få saker och ting att hända. För att en fråga skall lyftas upp på EU:s agenda förutsätts det att en miljon människor från åtminstone sju olika länder undertecknat ditt initiativ.

Vi följer demonstrationer i Barcelona, där katalanerna vill bestämma själva. Skottarna skall på hösten rösta om självständighet. Vi pratar om dina möjligheter att påverka.

Del 8/8: utopi. Hur kommer Europa att se ut i framtiden?

Genom historien har det varit mycket krig i Europa vilket har haft stor inverkan på hela kontinenten. I synnerhet det senaste århundradets omfattande och destruktiva världskrig har format Europa väldigt mycket. Men efter andra världskrigets slut fram till 90-talet kom en period av ekonomisk tillväxt och välmående. Från stora samhällsklyftor gick vi till en nöjd medelklass. Det var också grunden för en långvarig fred i Europa.

Nu ser det dock ut som om sötebrödsdagarna har passerat. BNP-tillväxten har sjunkit och medelklassen krymper. Sjunkande levnadsvillkor leder till sociala spänningar som i värsta fall kan leda till krig. Med den globala, ekologiska krisen som dessutom hänger över oss kan man dra slutsatsen att vi står på tröskeln till en farlig tid. Därför gäller det att hålla hoppet uppe och tillsammans kämpa för en ljusare framtid trots att många experter kommer med dystra prognoser med större social ojämlikhet, ekologiska katastrofer och till och med krig, och det i ett tioårsperspektiv.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix