Hoppa till huvudinnehåll

Mikael Agricola skrev ner det finska språket

Mikael Agricola gav ut den första boken på finska och lade grunden för det finska skriftspråket. Han var en sällsynt begåvad man som ledde reformationen av kyrkan i Finland.

Mikael Agricola föddes kring år 1510 i Torsby socken i Pernå. Det finns få säkra uppgifter om hans familjebakgrund och barndom, men klart är att man tidigt märkte att Mikael var ett exceptionellt begåvat barn.

På 1500-talet var Pernå huvudsakligen ett svenskspråkigt område, men man vet inte med säkerhet vilket Mikaels modersmål var. Mikaels hemspråk har de facto varit ett omtvistat ämne - man har hävdat att han måste ha varit finskspråkig, eftersom han behärskade finska så väl. Andra har tyckt att hans modesmål självklart var svenska på grund av hemorten.

Historieböckerna ger ingen klarhet i språkfrågan, men man vet att Mikaels far hette Olof och tror att Mikael fick sitt förnamn efter Pernå kyrkas skyddshelgon. Mikaels mor finns det väldigt få anteckningar om och hennes namn är okänt. Man tror att hon tog över familjens gård med Mikaels tre systrar när fadern dog.

Mikael Agricolas familj var välbärgad och tack vare det hade Mikael fördelen att få gå i skola, vilket var allt annat än en självklarhet för barn på den tiden. Skolor var sällsynta och dyra och för att studera behövdes både pengar och begåvning.

Mikael Agricola (ca 1510-1557)

  • Kallas det finska skriftspråkets fader
  • Gav ut den första boken på finska, Abckiria, och översatte Nya Testamentet till finska
  • Översatte många religiösa verk till finska
  • Reformator, biskop i Åbo och diplomat

En sällsynt duktig elev

Hette Mikael Agricola i efternamn när han föddes? Nej, han döptes troligtvis till Mikael Olai eller Olavinpoika efter sin far. Namnet Agricola antog han senare för att visa att han kom från en jordbrukarfamilj.

Mikael Agricola fick den bästa undervisningen som fanns att få i Finland på 1500-talet. Skolgången var då väldigt annorlunda än i dag, skolan låg ofta på en annan ort och undervisningen skedde på latin. Därför var det nödvändigt att eleven var klipsk och lärde sig snabbt.

Mikael började i skolan i Viborg kring år 1520. Skolans huvuduppgift på den tiden var att utbilda präster. Mikael studerade bland annat latin, tyska och grekiska och bekantade sig med humanismen och tidiga läror om reformationen.

Sannolikt märkte man att Mikael klarade sig väl i studierna och så småningom blev han skrivare för biskop Martin Skytte. Arbetsuppgiften förde Mikael till Åbo år 1528 där han efter en tid blev coadjutor, som var en respektabel plats som biskopens medhjälpare.

På den tiden var både Åbo och Viborg portar som tog emot influenser från den stora världen utanför Finland. Biskopen som Mikael Agricola jobbade för var i sin tur berest och beläst och en from katolik, men inte heller någon motståndare av reformationen av kyrkan, liksom många andra i Finland var. I sitt arbete fick Mikael en inblick i livet i maktens högsäte.

Gjorde karriär i tiden för reformationen

Så gott som hela 1520-talet hade man varit rädd för att den så kallade lutherska irrläran skulle sprida sig från Europa, men ungefär samtidigt som Mikael Agricola flyttade till Åbo nådde också de första tankarna om en reformation av kyrkan på allvar Finland.

Mikael Agricola vigdes till präst i Åbo. Han predikade efter Martin Luthers latinska postilla, alltså ett verk med Luthers samlade predikningar. Postillan finns bevarad än i dag och innehåller Agricolas egna markeringar och anteckningar. Man kan se hur Agricola verkligen fördjupade sig i Luthers budskap.

Marthin Luther (1525) Konst som visades på konstmässan Tefaf i Maastricht 2016
Mikael Agricola tog till sig Martin Luthers lutheranism. Marthin Luther (1525) Konst som visades på konstmässan Tefaf i Maastricht 2016 Bild: Lucas Cranach d.äldre. Olja på trä, Senger Bamberg Kunsthandel. konst,konstverk,Martin Luther
Schlosskirche i Wittenberg
Schlosskirche, slottskyrkan i Wittenberg, stod klar när Mikael Agricola studerade i staden. Schlosskirche i Wittenberg Bild: Creative commons /Public domain Wittenberg

Hösten 1536 åkte Agricola till Wittenberg i Tyskland för att studera till magister. På den tiden var Wittenberg ungefär i samma storleksklass med dåtida Åbo. Vid universitetet fanns kring tusen studerande och ett viktigt dragplåster var Martin Luther, dekan vid universitetets teologiska fakultet.

Luther och Agricola kände uppenbarligen varandra för Luther skrev bland annat ett rekommendationsbrev för Agricola till självaste Gustav Vasa, kungen av Sverige. I brevet kallade Luther Agricola förträfflig både till sättet och till hans begåvning.

Samtidigt med Mikael Agricola studerade också tolv andra finländare i Wittenberg, fyra av dem liksom Agricola från Pernå.

Lade grunden för det finska skriftspråket

Mikael Agricola hade en idé som passade bra in i reformationens anda: han ville översätta Nya Testamentet till finska. Det ingick också i Martin Luthers principer, folket skulle kunna läsa Bibeln på sitt eget språk, och i Finland fanns en beställning för evangeliet på finska i skriftlig form.

Agricola påbörjade överasättningsarbetet redan under sin tid i Åbo och bad om understöd för arbetet under tiden i Wittenberg, men det skulle ännu ta över tio år innan Nya Testamentet slutligen gavs ut på finska.

År 1539 återvände Agricola till Åbo som färdig magister. Han blev rektor för Åbo katedralskola och arbetade som rektor i tio år, men fick sluta när han blev osams med kungen som sakta men säkert hade börjat konfiskera kyrkans inkomster på grund av kronans pengabrist. Agricola ville att skolans elever skulle bli präster, medan Gustav Vasa krävde att eleverna skulle arbeta för kronan.

Som en följd av reformationen hade kyrkan tappat makt och präst var inte längre ett lika eftertraktat yrke som förr. Staten och kyrkan skildes åt allt mer och staten tog över uppgifter som tidigare hade varit kyrkans.

År 1543 gavs den första boken på finska ut. Boken hette Abckiria och upphovsmannen var Mikael Agricola. Boken var både abc-bok och katekes och efterföljdes av Rucouskiria, en bok med böner och en kalender, som talade om hur man skulle leva i respektive månad.

Acbkiria av Mikael Agricola.
Första sidan på Mikael Agricolas Abckiria. Acbkiria av Mikael Agricola. Bild: Creative commons /Public domain Mikael Agricola
Mikael Agricola ritad av Albert Edelfeldt.
Agricola ritad av Albert Edelfelt. Mikael Agricola ritad av Albert Edelfeldt. Bild: Creative Commons/Public domain Mikael Agricola

Det finns inga fullständiga bevarade exemplar av Agricolas Abckiria kvar, bara fragment. Boken koncentrerade sig på det som prästerna lärde ut: den innehöll bland annat de tio budorden, Fader vår och såklart alfabetet. I början av boken uppmanar Agricola det "goda barnet" att lära sig läsandets grunder med hjälp av boken.

I Rucouskiria rekommenderar Agricola bland annat att man äter starka kötträtter på vintern och dricker färskt vin på hösten, eftersom vinet "rensar kroppen". Lakrits är enligt boken bra för lungorna och muskotblommans olja för hjärtat.

Berikade språket med nya ord

Efter att ha blivit avsatt som rektor hade Agricola mer tid att ägna åt sitt stora projekt, översättningen av Nya Testamentet. Det här var en uppgift som Agricola uppenbarligen förhöll sig pedantiskt till, så grundligt gjorde han arbetet. Jämförelsevis tog det bara tre månader för Martin Luther att göra samma översättning till tyska.

Agricola arbetade också som domkapitlets skrivare och översatte många olika kyrkliga verk till finska. Vid det här laget var han en förtrodd och mäktig man, och antagligen en rätt duktig politiker som både folket och aristokraterna litade på.

Så år 1548 blev Agricola färdig med översättningen av Nya Testamentet, Se Wsi Testamentti som verket hette. Han hade varit tvungen att hitta på många nya ord på finska, för mycket av Bibelns vokabulär fanns helt enkelt inte. Allt som allt uppfann Agricola närmare 8 000 finska ord. Av dem finns kring 60 procent ännu i språket.

Agricola hittade naturligtvis inte på den skrivna finskan ur tomma intet, även om han fick uppfinna många av de nya orden. Han använde olika finska dialekter, mest dialekten i Egentliga Finland, och översatte eller lånade ord från andra språk, bland annat svenskan, tyskan och grekiskan. Han var inte alltid konsekvent i sina böcker, utan språkdräkten kunde variera från bok till bok.

Ord som Agricola har utvecklat är bland annat esikuva (förebild), esimerkki (exempel), hallitus (regering, styrelse), juhlapuhe (festtal), korkeakoulu (högskola), muistomerkki (minnesmärke), omatunto (samvete) och pääkaupunki (huvudstad).



Ord av Mikael Agricola

elinaika (livstid) epäjumala (avgud) helvetti (helvetet) inhimillinen (mänsklig)
juhlapäivä (festdag) kaikkivalitas (den allsmäktige) kanne (väcka talan) karkausvuosi (skottår)
lohikäärme (drake) luontokappale (skapad varelse) muukalainen (främling) norsunluu (elfenben)
perikato (fördärv) rikollinen (kriminell) sananlasku (ordspråk) valaskala (val)
vangita (tillfångata) varas (tjuv) vedenpaisumus (översvämning) väkivalta (våld)

Många av Agricolas ord har också försvunnit ur språket, bland dem rupeemus (på finska tunto som betyder känsla), maistos (makuaisti, smaksinne) och miehulainen (nuori mies, en ung man).



Ord av Agricola som vid det här laget försvunnit ur språket

aukiamaa (erämaa, öken) eriseura (lahko, sekt) haastaus (uhma, trots) jalopeurukainen (nuorukainen, ung man)
kirjakammio (kirjasto, bibliotek) lustitarha (paratiisi, paradis) luutarha (hautausmaa, begravningsplats) lähetyskirja (kirje, brev)
näkypaikka (teatteri, teater) rieska (maito, mjölk) turku (tori, torg) äänenkauna (murre, dialekt)

Men den vanliga finländaren hade på den här tiden liten eller ingen nytta alls av Agricolas verk. Få kunde läsa och böcker var både sällsynta och dyrbara. Böckerna användes i huvudsak av präster, men Mikael Agricola hade för första gången klätt språket i text och arbetat fram en grund som läskunnigheten sakta kunde gro från.

Många av Agricolas ord har också försvunnit ur språket, bland dem rupeemus (på finska tunto som betyder känsla), maistos (makuaisti, smaksinne) och miehulainen (nuori mies, en ung man).

Agricola hörde till sin tids mest begåvade finländare. Han var ovanligt välutbildad och hade en viktig roll i samhället. Han kunde många språk och beskrivs av samtida som en omåttligt lärd man. Agricola ägnade hela sitt liv åt att utveckla det kyrkliga livet i Finland på finska.

Hans mål var egentligen att översätta hela Bibeln till finska, men det lyckades han aldrig med på grund av brist på pengar. Han gav allt som allt ut tio böcker och kostnaderna för dem stod han sannolikt själv för.

Biskop strax innan sin död

Kring 1554 blev Mikael Agricola utnämnd till biskop i Åbo. Den tidigare biskopen hade dött redan fyra år tidigare utan att kungen hade utsett någon efterträdare.

Reformationen hade lett till att kyrkan stod under kronan och inte längre under påven och Vatikanen, och kungen hade ekonomiska och politiska intressen snarare än religiösa. Biskoparna var kungens tjänstemän och Agricola fick i uppgift att kartlägga kyrkans egendom för kronan, en uppgift som han inte var särskilt förtjust i.

Domkyrkotornet.
Åbo domkyrka uppfördes redan i början av 1200-talet. Domkyrkotornet. Bild: YLE/Rolf Granqvist åbo domkyrka
Gustav Vasa, målning av Jakob Binck (ca 1600)
Gustav Vasa gav inte mycket för folkets andliga fostran. Målning av Jakob Binck. Gustav Vasa, målning av Jakob Binck (ca 1600) Bild: Creative commons /Public domain Gustav Vasa

Mikael Agricola var vid det här laget gift med Birgitta Olofsdotter och de hade en fyraårig son, Kristian. Familjen bodde i ett hus invid Åbo domkyrka.

Agricolas tid som biskop blev trots allt kort. Hans hälsa hade varit dålig och år 1557 blev han sjuk under en fredsbeskickning till Ryssland. Sverige och Ryssland var i krig sedan år 1554 och biskop Agricola hörde till en delegation på hundra personer som hade rest till Moskva för att förhandla om fred.

Agricola dog på vägen hem den 9 april i Kuolemanjärvi socken och blev begraven i Viborg.

Agricolas dödsdag är finska skriftspråkets dag

Under nationalromantiken på 1800-talet i Finland lyftes Mikael Agricola fram som en finländsk storman i stil med J. L. Runeberg och Elias Lönnrot. Stayer av honom står bland annat i Domkyrkan i Helsingfors och i Åbo domkapitels sessionssal.

Agricolas verk innehåller den äldsta finskan som har bevarats i skrift och de är därför mycket värdefulla för språkforskare. De visar hur finska språket såg ut på 1500-talet. Till exempel fanns det språkljud i finskan då som i dag har försvunnit ur språket.

Mikael Agricoladagen den 9 april är det finska skriftspråkets dag. Egentligen var finska språket aldrig Mikael Agricolas primära intresse, utan att finskspråkiga skulle få ta del av Guds ord på sitt eget språk. Före Agricolas tid hade det varit en absurd tanke att en vanlig finländare skulle vara läskunnig, men Agricolas arbete gjorde det möjligt - åtminstone i teorin. Med skriftspråket blev finskan också ett enhetligt språk, då skriften dikterade hur ett ord skulle uttalas och användas.

I dag finns stiftelser och sällskap som har fått namn efter honom och Mikael Agricolapriset delas årligen ut till en förtjänt översättare. På Agricoladagen delar Undervisnings- och kulturministeriet också ut de statliga prisen för informationsspridning.

Mikael Agricola står staty framför Åbo domkyrka
Mikael Agricolas staty i Åbo. Mikael Agricola står staty framför Åbo domkyrka Bild: YLE/Dan Lolax mikael agricola

Se serien om Mikael Agricola som reformator, diplomat och skriftspråkets fader (på finska):



Källor: Agricola.fi, Biografiskt lexikon för Finland: Mikael Agricola, Seljavaara m.fl: Juhlat alkakoot! Vuotuisia tapoja ja perinteitä (WSOY), Satu Aalto: Suuri perinnekirja (Karisto)

Grundskola, åk 3-6

Läs också

Vetamix

  • Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen!

    De här kunskaperna i första hjälpen kan rädda liv.

    Vet du vad man ska göra om en person plötsligt förlorar medvetandet? Hur återupplivar man en livlös person? Fräscha upp dina kunskaper i första hjälpen med hjälp av de här tipsen.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril

    Tosteblåvingen är Finlands nationalfjäril.

    Mer än 36 500 finländare har röstat fram vår nationalfjäril. Bland ett tjugotal kandidater valdes tosteblåvingen (Celastrina argiolus) med 17,3 procent av rösterna. Tosteblåvingen kan man hitta i så gott som hela landet, även i Lappland.

  • Snoken kan spela död

    Den lägger sig på rygg med tungan hängande ur munnen.

    Snoken går i dvala redan i början av oktober. Den övervintrar på frostfritt djup i håligheter och gångar i marken. Snokarna vaknar ur dvalan i början av maj - de första kan ringla sig ut redan i april. Snoken är skyggare än huggormen och är ofarlig för människan eftersom den saknar giftänder.

  • Fem myter om myggan

    Hjälper vitlök och öl mot myggor?

    Försommarens myggbett är värre än senare myggbett - sant eller falskt? Fem påståenden om myggbett.

  • Huggormens blick är stickande

    Huggormens pupill är vertikal, snokens är rund.

    Under vintern går huggormarna i dvala i håligheter t.ex. under rötter, men också i stenrösen eller rishögar. Huggormarna uppsöker nästan alltid samma övervintringsplatser år efter år. I mars-april brukar huggormarna vakna ur vinterdvalan. Hanarna vaknar före honorna.

  • Digiträning: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Digiträning: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Digiträning: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Digiträning: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Digiträning: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Digiträning: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Digiträning: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Digiträning: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • En bildhälsning från solsystemet

    Häftiga bilder från Cassini- och Junosondens vårsäsong.

    Solsystemets "mästerfotografer", rymdsonderna Cassini-Huygens och Juno har varit flitiga den gångna vårsäsongen. Här är ett urval från deras bildkonst under de gångna månaderna.

  • Snart är fusionsenergin här – eller?

    När ska energiproduktionens heliga graal bli verklighet?

    Fusionsenergin skulle i princip lösa alla våra energiproblem: ren, immun mot Tjernobyl-typens olyckor och med bränsle som aldrig tar slut. Häromdagen togs ännu ett steg mot det målet i England. Men ännu är det långt kvar att gå innan vi är där.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Eino Leino var en mammas pojke, kvinnotjusare och poet

    Poeten Eino Leino gungade i gudarnas gunga.

    I Esplanadparken i Helsingfors står poeten Eino Leino staty i sin slängkappa. Hans dikter handlar ofta om hur vackert och kort livet är. Själv blev han 47 år. Hans födelsedag, den sjätte juli, firas i vårt land som Diktens och sommarens dag.

  • Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Essä: Den farliga stolta antirasismen

    En text om vit yttrandefrihet som ett hot mot icke-vita.

    Det största problemet med rasism är den tysta vita majoriteten. Ungefär så hävdar författaren James Baldwin, en av postkolonialismens mest ikoniska tänkare. Jag skulle hävda att en vit majoritet som består av stolta icke-rasister kan bli ett lika stort problem, skriver Adrian Perera.

  • Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

    Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

    Man kan vara språkligt kreativ med små medel, men man måste ändå följa vissa regler. Språkvårdaren Minna Levälahti nördar in sig på uttryck som sätta ner, sätta ner sig och sätta sig ner.

  • Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

Nyligen publicerat - Vetamix