Hoppa till huvudinnehåll

#minkör: Körsång fostrar inåt och utåt

Tove Skrifvars, Linda Bäckman och Bianca Gräsbäck upplever Aurorakören som en ypperlig plats för att lära sig umgås och samarbeta med olika sorters människor. Sångarglädjen och kärleken till musiken förenar.
Tove Skrifvars, Linda Bäckman och Bianca Gräsbäck upplever Aurorakören som en ypperlig plats för att lära sig umgås och samarbeta med olika sorters människor. Sångarglädjen och kärleken till musiken förenar. Tove Skrifvars, Linda Bäckman och Bianca Gräsbäck upplever Aurorakören som en ypperlig plats för att lära sig umgås och samarbeta med olika sorters människor. Sångarglädjen och kärleken till musiken förenar. Bild: Yle/Ylva Perera aurorakören

Utåt sett är Aurorakören i Åbo kända för sin sångarglädje och sitt speciella sound, men kören kan också ha en samhällsfostrande funktion. Det märks speciellt nu i april, då kören genomför en stödkonsert tillsammans med asylsökande konstnärer och musikutövare.

– Körsång är fostrande, så är det bara. Man lär sig skapa något tillsammans med andra, trots att man är väldigt olika som människor, säger Bianca Gräsbeck, som sjungit i Aurorakören i Åbo sedan 2014.

– Tidigare hade jag svårt att förbinda mig till fasta övningstider varje vecka, men jag blev förälskad i Aurora från första stund och beslöt mig för att göra ett försök, och det har lönat sig, säger Gräsbeck.

Linda Bäckman och Tove Skrifvars håller med om att körsången blir meningsfull just genom att man väljer att förbinda sig till kören.

– Under studietiden var det en stor trygghet att kören alltid var en fast punkt, oberoende av tenter och gradun, säger Bäckman, som sjungit i Aurorakören i tio år.

– Jag börjar ofta se fram emot måndagens övning redan på söndagskvällen, och är bara borta om jag råkar vara sjuk. Kören ger energi och livsglädje, säger Skrifvars, som sjungit med i 11 år och varit körens ordförande nästan lika länge.

Vad har körsången lärt er som ni inte hade lärt er annars?

– Att man kan bli begeistrad över samma saker oberoende om man är 20 eller 70 plus! Och att man samtidigt kan vara väldigt olika – det ger en perspektiv på tillvaron, säger Skrifvars.

– När man är med i en kör har man ett ansvar gentemot resten av gruppen, det gäller att göra sitt bästa för allas skull, och det har man nytta av alltid då man har att göra med människor, säger Gräsbeck.

Rena rör stärker sångupplevelsen

Kärleken till musiken är kittet som håller samman Auroras körmedlemmar.

– Alla har ju lockats hit av behovet att sjunga. Det är något speciellt med att vara inne i den ljudande massan och själv få sjunga. Att dessutom få lära sig om röstbildning, att sjunga med öppna, rena rör, gör också att det känns bättre, säger Gräsbeck.

Här spelar dirigenten en central roll, påpekar Skrifvars, och är glad över att Aurora har haft lyckan att få arbeta med duktiga dirigenter. Ändå är den tekniska skickligheten inte det viktigaste.

– Ju längre vi övat på en låt, desto mer brukar jag börja tycka om den, men samtidigt är det också lätt att bli kritisk till alla småfel när man en gång lärt sig hur en sång låter då allt sitter som det ska. Men jag tror de flesta i publiken får ut mer av en konsert där vi utstrålar sångarglädje, så den är viktig att bjuda på. Sångarglädjen, "Aurorasoundet", är ett arv vi förvaltar sedan kören grundades år 1963, säger Skrifvars.

– Aurora är tacksamt befriad från inbördes konkurrens. Vi tävlar inte om att vara störst, bäst och vackrast sinsemellan, utan av sjunger så bra vi kan och har roligt, säger Gräsbeck.

Konserter fungerar som morot

Alla tre lyfter fram konserterna som en viktig morot både för den musikaliska utvecklingen och för sammanhållningen i kören.

– Även om vi är en amatörkör känns det viktigt att få visa vad vi gör, att vi skapar något tillsammans. Det tror jag är det samma för vilken hobby som helst, om det så är en knypplingskurs på Arbis, säger Gräsbeck.

Nu ligger kören i full träning inför sin följande konsert – stödkonserten "3/4 med och för flyktingar", som framförs i Åbo svenska församlings lokal Aurelia den 9 april.

Idén till stödkonserten föddes i slutet av sommaren, då mängden asylsökande i Finland drastiskt ökade.

– På sätt och vis känns det fånigt att tro att en stödkonsert skulle kunna göra någon verklig skillnad, men den är en insats bland andra. När jag kastade fram idén för kören visste jag inte alls hur den skulle tas emot, men det har utvecklats över förväntan, säger Gräsbeck.

– Vi har växt genom projektet, och blivit ännu tydligare i vårt antirasistiska ställningstagande. Våra måndagsövningar sammanfaller ofta med stadsfullmäktiges möten, och vi har hört "Stäng gränserna"-gruppens rop. Det känns bra att som kör kunna göra en insats för antirasism, säger Skrifvars.

Exilkonstnärer möter det "typiskt" finlandssvenska

Kören är noga med att det inte rör sig om en välgörenhetskonsert, utan en konsert där asylsökande själva medverkar i programmet. En irakisk kock med två medhjälpare från Syrien och Irak tillreder soppa som konsertbesökarna får köpa innan programmet, den irakiska konstnären Karrar Abd Alsalam förevisar sina bilder, det bjuds irakisk sång, kurdisk dans och möjligen också poesiuppläsning.

– Det svåraste med att planera programmet är att så många av de asylsökande inte vet hur länge de får stanna i Åbo, därför kunde vi inte börja vidtala folk förrän några veckor innan konserten. Intresset har ändå varit väldigt stort, det är många av de asylsökande som gärna vill träffa fler Åbobor, och vice versa, säger Bäckman.

Skillnaden mellan "gamla" finländare och asylsökande får gärna tonas ner.

– Många av de nyanlända är rätt trötta på att hela tiden kallas asylsökande eller flyktingar. Här vill vi lyfta fram att de har andra yrken och identiteter. Det är roligt att bjuda in dem till något så typiskt finlandssvenskt som körsång, säger Bäckman.

Inträdet till konserten är gratis, medan 3/4 av intäkterna går till flyktinghjälp. I linje med det går Auroras musik också i 3/4-takt, alltså valstakt.

– Det finns många traditionella sånger som man inte tänker på att är valser, och vars tema passar väldigt bra till den här konserten. "I natt jag drömde", till exempel, säger Skrifvars.

Gör flyktingtemat att ni lägger särskild vikt vid ordvalet?

– Ja. Vi har valt texter som betonar solidaritet och fred, säger Skrifvars.

Vad hoppas ni att konserten ska leda till i längden?

– Vi har inte tänkt så långt ännu. Det vore härligt om vi kunde välkomna asylsökande med i vår kör, det är främst språket som ställer till och skulle kräva att vi gjorde en rejäl omställning. Annars är musikens makt enorm när det gäller att bygga broar, säger Gräsbeck.

– Jag tänker på konserten som ett litet steg till att minska avståndet mellan människor. I och med att man möts, äter tillsammans och lyssnar på musik har alla snart några till att hälsa på när man möts på gatan i vår gemensamma hemstad, säger Bäckman.

Stödkonserten äger rum i Aurelia, Auragatan 18, den 9 april klockan 14. Matservering från kl.13.15.

Ylva Perera

Berätta din egen körhistoria!

Under våren gör Svenska Yle en djupdykning in i körlivet och samlar ihop historier om och av körer och korister i Svenskfinland.

Därför vill vi höra också din historia! När började du sjunga i kör och varför? Vilket är ditt finaste, roligaste, värsta körminne? Vad spelar kören för roll i ditt liv? Eller har du kanske aldrig fått sjunga i kör fast du hade velat? Berätta! Historierna publiceras på svenska.yle.fi och editeras vid behov innan publicering.

Berätta din egen körhistoria!

Formuläret är stängt, tack till alla som deltog.

Läs också