Hoppa till huvudinnehåll

Tomat - världens populäraste frukt

Tomater i låda.
Tomater i låda. Tomater i låda. Bild: Five Corners Production tomat,linda stenman-langhoff

Små frön planteras i små krukor. På fönsterbrädet bryter sig långsmala blad genom mullen och vecklar ut sig mot ljuset. När snön har smultit och vårsolen värmt upp jorden får plantorna ett nytt hem utomhus och väntan på solmogna tomater kan börja på allvar.

Tomaten (Solanum lycopersicum) eller (Lycopersicon esculentum) är världens mest odlade grönsak och den äts på alla kontinenter. Den odlas kommersiellt i växthus året om, men fritidsodlingen inleds på våren och mogna tomater skördas mellan juli och september. Tomaten vill ha en välgödslad, fosforrik och mullhaltig, fuktighetshållande jord med ett moderat pH-värde, mycket ljus och en temperatur på 20-25 grader.

När du väl köpt eller skördat dina tomater, förvara dem inte i kylskåp utan i utrymmen med en temperatur på +14°C.

Tomaten kategoriseras som en grönsak fast den egentligen är en potatisväxt med frukter. Det odlas omkring 7 500 olika tomatsorter i hela världen och liksom potatisen finns det tomater i olika storlekar, former, färger och nyanser, från nästan svart via purpur och röd till gul, orange och grön. Hos oss är det vanligast med röda tomater, men ibland får man också tag på gula.

I grönsaksdisken kan du hitta bifftomater (samlingsnamn för stora tomater), busktomater, körsbärstomater (Solanum lycopersicum var. cerasiforme), minitomater, kvisttomater och plommontomater (Solanum lycopersicum var. pruniformeär) samt någon udda variant av t ex pärontomater (Solanum lycopersicum var. pyriforme).

På hyllan bland konserver står burkar och paket med krossade och passerade tomater, ketchup, färdiga såser och tomatpuré.

Tomatodling i växthus
Tomatodling i växthus Tomatodling i växthus Bild: Five Corners Production tomat,växthus,växthusodling,ekologisk odling,vegetariska produkter

I trädgårdsbutiker köper du fröpåsar eller plantor av betydligt mer varierande sorter än du hittar i mataffären. Här finns frön till röda, ovalgula, orange eller mörkt röd-bruna minitomater med namn som Chadwick, Cherry Cascade, Tiny Tim, Iidi, Venus och Chocolate Cherry.

I en påse ligger frön till den röda plommontomaten Cal-J, i en annan till den avlånga hybriden Incas F1. Här finns också påsar till gul päronformad Yellow Pear, blekröd, rund Red Alert Bush och mahognybrun Black Russian. Har du tur finns frön till Orange Russian, som inte är en vanlig tomat, utan en stor bifftomat med formen av ett oxhjärta. Den är en korsning mellan den röd-gula bifftomaten Georgia Streak och oxhjärtat Russian 117.

10 kilo per år

Finländarna är ivriga tomatätare och konsumtionen ligger på ca 10 kg per person och år. Av denna mängd är sju kilo odlad i Finland.

Vi äter dem vanligtvis tomater krossade i såser eller färska som pålägg eller i sallader. Saftiga körsbärstomater samt små plommontomater och ovala vindruvstomater fungerar utmärkt hela eller klyftade i sallader, medan njurformade bifftomater med tunt skal är fin skiva på smörgås.

Tomatsorter med fast fruktkött, saftighet och mycket smak är goda till såser. Här är större plommontomater, pärontomater, saftiga kvisttomater (eng. Campari tomatoes) och stora oxhjärtsformade bifftomater att rekommendera.

Oxhjärtan är relativt nya på marknaden, men stöter du på dem är de ofta rölliga, orange eller gula. De är köttiga, fasta och saftiga med låg syrlighet och kan påminna om persimon när man klyver dem på hälft. Bland de största kan nämnas Bull’s Heart vars frukt väger drygt 1 kg och Giants kan nå upp till 1,5 kg.

Recept:

Tomater är fenomenala eftersom de kan ätas råa i sallader eller som tilltugg, pressas till juice eller processas till ketchup eller pastasåser. Gröna tomater kan paneras, friteras eller stekas samt picklas eller finhackas till salsa.

Filip Langhoffs kalla tomatsoppa påminner om en spansk gazpacho, men här behöver de söta körsbärstomaterna inte dela utrymme med paprikan. En läcker soppa som förrätt eller till lunch.

Paul Svenssons aubergine med vildris och tät tomatkräm med en fyllig tomatsås och örter som lyfter auberginen till middagens höjdpunkt.

Alexandra de Paolis tomatmarmelad som är ett fräscht och smakrikt inslag på ostbrickan eller till eftermiddagsteet.

Paul Svenssons pizzakanter med tomatsås som kanske inte låter som någon höjdare, men med en riktigt god tomatsås och en syrlig dippsås till har du det ultimata tilltugget till bastuölen.

Niklas Ekstedts gröna linser med körsbärstomater och sidfläsk med glada färger och Saffransrisotto med chorizo och inkokta tomater där chorizon delar takkrik med en härlig krämig risotto.

Sortäkta och hybrider

Idag odlas alltså omkring 7 500 olika tomatsorter för olika syften. De kan grovt indelas i sortäkta och hybrider, de senare har ofta F1 eller F2 eller ordet Hybrid efter sortnamnet.

Det har blivit något av en trend bland privata småodlare och ekologiska tomatodlare att odla äldre och udda varianter av sortäkta tomater. De kallas också släktklenoder, kulturarvstomater eller heirloom efter den engelska benämningen.

Heirloom producerar mer intressanta och färgrika varianter trots lägre effektivitet och mindre motståndskraft mot sjukdomar och insekter. Tanken är här att eftersträva biologisk mångfald och variation, men också att sorterna skall ärvas från generation till generation och förbättras genom urval. Kulturarvstomaterna är icke-hybdridsorter och korsbefruktningsbara.

Hybrider skapas genom korsningar. En hybrid är en korsning av (minst) 2 olika sorter, en hon- och en hanförälder, t ex F1-hybrider (första generationen) är plantor som kommer från två genetiskt olika föräldrar. Blommorna är tvåkönade, så på honan måste delarna som producerar pollen tas bort innan blomman riskerar att självbefruktas. Det här sker för hand varefter blommorna befruktas med pollen från den hanliga föräldrasorten.

I kommersiell odling är det vanligt med hybrider eftersom skörden är betydligt större än hos sortäkta tomater. Hybrider är också fördelaktiga i att de har mycket väldefinierade egenskaper tack vare föräldrarnas inavlade stammar. Däremot är den genetiska variationen mindre och frön man får från t ex en F1-hybridplanta är oanvändbara om man inte är ägare till båda föräldrasorterna. Näringsvärdet tenderar också att minska ju mer tomaten förädlas.

Korg med olika sorters kulturarvstomater.
En korg med kulturarvstomater Korg med olika sorters kulturarvstomater. Bild: Yle/Public domain tomat,Heirloom plant,ekologisk odling,kulturväxter,kulturarv

Tōmatl från Peru

Tomaten härstammar från västra Sydamerika (Peru) och Central- eller Mesoamerika (Mexiko), där det fortfarande finns flera vilda släktingar, bl a krypande, långhåriga rankor med små hårda frukter. Det finns belägg för att tomat har odlats i södra Mexiko sedan år 700 f Kr.

Ordet tomat kommer från det uto-aztekiska språket nahuatls (eller nawatl) tōmatl. Även om inkafolket i väster använde frukterna både till mat och medicin, var det aztekerna som utvecklade den. De ursprungliga frukterna var små som körsbärstomater och troligen mer gula än röda, men efter hand uppstod större och knöligare varianter. Det odlades sedan vita, gröna, gula, orange, rosa, röda och violetta tomater med stor variation i form och storlek. Från små körsbärstomater på några gram till bjässar på över två kilo. Det är möjligt att vissa av dagens tomatsorter härstammar direkt från dessa.

De ursprungliga tomaterna var till största delen korsbefruktande, d v s behövde hjälp av insekter för pollineringen. Det var först efter att de kom till Europa och spreds norrut, där lämpliga insekter saknades, som självbefrukningen blev dominerande. Den självbefruktande tomaten vi alltså är vana vid, är en anpassning till den betydligt insektsfattigare europeiska kontinenten.

Spanjorerna hämtar tomaten

Det var mexikanerna som gjorde frukten känd för européerna, men historikerna är något osäkra på om det var den spanske conquistadoren Hernán Cortés som hämtade den första lilla, gula tomaten till Europa efter att ha erövrat den aztekiska staden Tenochtitlán i Mexiko 1521 eller om Kristoffer Kolumbus hann med bedriften redan 1493.

I hemlandet sattes odlingen igång under 1540-talet och efter några årtionden ingick tomater bland övriga livsmedel. Efter kolonialiseringen av den sydamerikanska kontinenten förde spanjorerna vidare tomater till Karibien och Filippinerna varifrån den sakta, men säkert spreds vidare till hela Asien

Italienarna var inte sena med att testa den nya frukten. Tomatens officiella landning i Italien sägs vara den 31 October 1548 när storhertigen av Toscana, Cosimo de' Medicis hovmästare skrev till familjens privata sekreterare, att korgen med tomater som skickats från storhertigens gods Florentine vid Torre del Gallo hade anlänt oskadd.

De tidigaste skriftliga anteckningarna om tomaten i europeisk litteratur finns dock i en bok om växtlära av den italienske fysikern och botanisten Pietro Andrea Mattioli 1544. Han antog att det var en ny sorts blodröd och gyllene aubergine som hade anlänt till Italien. Som mogen kunde den delas och ätas som en aubergine, d v s tillredd och kryddad med salt, svartpeppar och olivolja. Trots det kulinariska experimentet tog det Mattioli ytterligare tio år innan han beskrev tomaten som pomi d’oro eller gyllene äpplen.

Idag är tomaten en stapelvara i gastronomin kring Medelhavet. Den är obligatorisk i pizzor och pastasåser. Den förekommer i den spanska soppan gazpacho och den katalska versionen av tomat med bröd, pa amb tomàquet.

Kristoffer Kolumbus upptäcker Amerika 1492.
Kolumbus anländer till Amerika 1492. Kristoffer Kolumbus upptäcker Amerika 1492. Bild: Yle/Public domain kristoffer kolumbus,Kolumbus,Christofer Columbus,conquistadorer,erövrare,Amerika,1400-talet

Genombrottet som kom av sig

I övriga delar av Europa skulle det stora genombrottet vänta på sig eftersom tomaten ansågs giftig och därför odlades främst som prydnadsväxt. Det fanns skäl att misstänka att denna prydnad var oätlig. Tomaten tillhör potatisväxterna eller skattorna (Solanaceae) varav några är giftiga, i synnerhet belladonna (Atropa bella-donna) som man var bekant med sedan tidigare, men även potatisen. Eftersom rädslan för att förväxla tomaten med eventuella giftiga artsläktingar undvek man den till en början helt och hållet. Så småningom upptäcktes att frukterna inte var giftiga trots att stammen och bladen var det.

Redan i på 1600-talet kom de första recepten på hur denna exotiska frukt kunde avgiftas och förtäras. Genom kokning i timmar kunde frukten göras ätlig och med massor av vitlök och kryddor kunde den även bli smaklig.

Influerade av spanjorer och italienare fanns det en viss åtgång I södra Frankrike redan på 1600-talet, men det franska köket väntade till 1700-talets slut innan den accepterades helt och hållet.

Storbritannien är ett annat exempel på ett ambivalent förhållande till de gyllene äpplena. Odlingen av tomater inleddes på 1590-talet av bl a barberaren och kirurgen John Gerard. Han lät dessutom publicera Gerard's Herbal 1597, en bok som till största del var ett plagiat av litteratur från kontinenten, men som också innehöll viktiga argument för och emot odlingen av tomater i England. Gerard visste att man åt tomater i Spanien och Italien, men var själv övertygad om att den var giftig. Hans argument var så pass starka, att tomater länge ansågs oätliga i Storbritannien och de nordamerikanska kolonierna.

Det tog ungefär lika lång tid för britterna som för fransmännen att anamma den röda frukten. Mot slutet av 1700-talet uppger the Encyclopædia Britannica att de dagligen ingick i soppor, buljonger och som dekoration. Tomater var till en början dyra, men kring 1820 var frukten tillgänglig i de flesta grönsaksstånd. Rätter som lagades av eller med tomater var dock begränsade till det italienska eller judiska köket.

Filip och Linda bland tomater.
Filip och Linda bland tomater. Filip och Linda bland tomater. Bild: Johannes Östergård / Five Corners Production tomatodling,tomat,växthus,odlingsmetoder,odling

Tomater i Norden

Det tog också en lång tid för tomaten att blir en del av de nordiska köken. Den blev allmänt känd mot slutet av 1700-talet, nyfiket accepterad fr o m mitten av följande sekel när Gustafwa Björklund 1847 berättade hur man gör tomatasås. Tomaten hade dessutom fått rykte om sig att vara ett afrodisiakum och den kallades bl a för pomme d'amour eller kärleksäpple. Det skulle ändå dröja en god bit in på 1900-talet innan färska tomater fanns i grönsaksdiskarna.

Tomat har odlats i Finland sedan 1870-talet och i Närpes, som idag odlar 60% av landets tomater, började man odla den vid tiden för Finlands självständighet. Trots det levde gamla fördomar om tomatens giftighet kvar och det var inte förrän efter andra världskriget som det blev vanligare att äta tomat i Finland.

Ät ketchup och tomatsås!

Tomaten är både utmärkt som smakförstärkare och en bra källa till flera vitaminer, t ex vitamin C, vitamin A, vitamin K och folat samt näringsämnen, bl a beta-karotenoiderna lykopen och lutein.

Tomatens smakförstärkande egenskaper kommer från den innehåller naturligt glutamat, ett salt som förhöjer smak och framkallar umami. Glutamat finns också naturligt i vissa ostar (parmesan, roquefort), soja- och fisksås, svamp, alger och skaldjur. Mängden glutamat är ca 250 mg/100 gram i färsk tomatjuice, något mindre i färska tomater. De smakförstärkande egenskaperna förhöjs när tomater soltorkas eller processas till juice, sås, puré eller ketchup.

Tomater innehåller lykopen.
Tomater innehåller lykopen. Bild: Five Corners Production tomat,lykopen,karotenoider,från jord till bord

Lutein och lykopen

Tomater innehåller karotenoiderna lutein och lykopen, varav den senare har fått speciell uppmärksamhet inom medicinsk forskning.

Lutein har egenskaper som kan skydda mot vissa ögonsjukdomar och degenerering. Röda, kokta tomater innehåller ca 150 µg/100 gram livsmedel, medan tungviktarna kokt grönkål och rå spenat har värden på 15798 µg/100 gr respektive 11938 µg/100 gr. Andra livsmedel med höga halter lutein är kokt broccoli, brysselkål och grönkål samt romansallad, gröna ärter på burk och zucchini.

Lykopenet är karotenoiden (tillsammans med betakaroten) som färgar tomaten röd. Det finns också i bl a aprikoser, blodgrape, skär guava, papaya, röd paprika, havtorn, gojibär, nypon och gac (Momordica cochinchinensis). De högsta halterna finns i tomater och vattenmeloner. Tomatjuice på burk innehåller 9318 µg/100 gr, röda, kokta tomater 4400 µg/100 gr, röda, råa tomater 3025 µg/100 gr och vattenmelon 4868 µg/100 gr.

Halten lykopen eller karotenoid-absorptionen ökar när livsmedel värms upp. Kokt tomatsås ger därför en något högre åtkomst av lykopen än färska tomater, som kan konstateras i stycket ovan. 100 gram ketchup innehåller fem gånger mer lykopen än motsvarande mängd rå tomat.

Det är ändå skillnad på tomat och tomat när det gäller mängden lykopen. En mycket förädlad bulktomat, som vanligtvis finns i våra affärer, har ofta lägre halter på ca 2500 µg/100 gr. För att få i sig lika mycket lykopen som i ett enda glas tomatjuice måste man då äta ca ett kg färska tomater. Andra sorter, i synnerhet körsbärs- eller cocktailtomater, kan innehålla upp till fyra gånger mer lykopen, t ex den lilla mörkröda sorten Annamay som innehåller 1000 µg/100 gr.

Lykopen förebygger cancer

Lykopen är en kraftig antioxidant, men inom medicinsk forskning har man koncentrerat sig på att studera karotenoidens förebyggande egenskaper gällande olika former av hjärtsjukdomar, astma, reumatoid artrit och cancer, i synnerhet prostatacancer.

Forskarna har inte varit ense om lykopenets egenskaper, men en färsk studie (2015) av bl a docent i molekylär biovetenskap Siamak Haghdoost och hans forskargrupp vid Stockholms universitet kan bekräfta, att ett intag av ungefär 18 mg lykopen per dag ger god effekt mot biologisk stress av fria radikaler. Enligt Haghdoost har lykopen också effekt mot bröstcancer, matstrupscancer, prostatacancer, hjärt- och kärlsjukdomar och inflammation. I USA har landets nationella cancerinstitut kommit till liknande slutsatser.

En undersökning vid Kuopio universitet 2001 visade dessutom att risken för hjärtinfarkt och stroke var tre gånger högre bland män med låga lykopennivåer i blodet än bland män med högre halter.

Omogna gröna tomater.
Omogna, gröna tomater Omogna gröna tomater. Bild: Yle/Public domain tomat,frukter,gröna tomater

Ät inte gröna tomater?

Det finns gröna tomater och gröna tomater. Busktomaten Green grape är som mogen gulgrön i skalet och har ett limegrönt kött. Den är en korsning mellan Yellow Pear och Evergreen. Henderson's Pink Ponderosa är en gammal kulturarvstomat, rosaröd med gröna axlar, d v s tomatens övre del ser omogen ut. Malahkitovaya Shkatulka är en grön, rysk bifftomat. Den är rostfärgad och grön på utsidan med ett vackert grön kött. De här är exempel på tomater som är gröna när de mognar och har motsvarande smakegenskaper som röda eller gula.

Gröna tomater kan också vara omogna, röda tomater och här går rekommendationerna isär när det gäller konsumtion. Orsaken är att tomatplantans stam och blad innehåller stora mängder glykoalkaloider (solanin / tomatin) och är således giftiga. Omogna, gröna tomater innehåller väldigt låga halter av samma glykoalkaoid och i små mängder har tomatinet rent av hälsofrämjande egenskaper. I stora doser kan de orsaka magont och koliksmärtor, diarré och kräkningar.

Halten glykoalkaloider i omogna tomater är dock bråkdelen av vad som finns i t ex potatis. I en större studie 1994 kunde forskarna i växtgenetik och botanik Charles M. Rick, John W. Uhlig och A. Daniel Jones konstatera att människan inte förgiftas av att äta gröna, omogna tomater. Forskarna övertygades ytterligare av det faktum att konsumtionen av syltade och stekta gröna tomater samt körsbärstomater med höga nivåer av tomatin (500-5000 mg/kg) redan varit etablerad i flera länder utan tecken på förgiftningar.

Livsmedelsverket i Sverige nämner inte omogna tomater bland livsmedel som bör undvikas. Däremot varnar det för glykoalkaloider i potatis. Det finska livsmedelsverket Evira är strängare i sin bedömning och rekommenderar varken grönskiftande potatis eller omogna tomater som föda.

Tomattrivia

Den största och tyngsta tomaten som dokumenterats i Guinness Rekordbok är en bifftomat av sorten Delicious som vägde 3,52 kg. Den odlades av Gordon Graham i Edmond, Oklahoma 1987.

Den längsta tomatplantan har hittills odlats av företaget Nutriculture Ltd of Mawdesley i Lancashire, England 2000. Den var en gul-orange kvisttomat av sorten Sungold. Plantan blev 19.8 m. lång.

I Gunniess Rekordbok nämns också ett massivt tomatträd i ett växthus i Walt Disney World Resorts experimentella temapark Epcot i Lake Buena Vista, Florida. Det är hittills världens största, enskilda tomatplanta med en skörd på dryga 32 000 tomater och en totalvikt på 522 kg. Plantan gav tusentals tomater från en enda blomställning. Tomaterna var stora som golfbollar och ingick i maten som serverades i temaparkens restauranger. Fröna var importerade från Kina av Yong Huang, en av Epcots chefer i lantbruksvetenskaper. Plantan levde i 13 månader och klipptes ner i april 2010 efter att ha drabbats av sjukdom.

Tomater i växthus
Tomater i växthus Bild: Five Corners Production tomat,växthus,växthusodling

Tomatkriget i Buñol

I den spanska staden Buñol firas varje år festivalen La Tomatina. Den 30 augusti 2015 firades festivalens 70 års jubileum, en festival som startade 1945 med att två pojkar, utan desto större orsak, började kasta tomater på varandra och eskalerade till ett spontant tomatkrig bland invånarna på torget Plaza del Pueblo.

Tomatkastandet blev en tradition och sedan några år tillbaka betalar dryga 40 000 spanjorer och turister från världens olika hörn 10€ för att få kasta ca 145 000 kg tomater på varandra på plazan i Buñol.

Traditionen har sina rötter i folkets sätt att protestera mot skådespelares och artisters dåliga prestationer på scenen genom att kasta ruttna tomater på dem. Idag fungerar protesten snarare som en metafor, vilket kan ses i bl a det holländska socialdemokratiska partiets logotyp som är en tomat.



För mera information och fördjupning:

Tomatodlaren och experten Guiseppe Capriolis hemsida med information om allt från frö till skörd.

Köksträdgårdsentusiasten Tyra Hallsénius Lindhes blogg med bl a ett imponerande urval tomatsorter presenterade.

Viktväktarnas hemsida om olika typer av tomater.

Inhemska Trädgårdsprodukters hemsida med bl a presentation av tomater som årets grönsak åren 2012 och 2014.

Monika Hulthes trädgårdsportal Ekoplantan med tips och råd om småskaligt odlade grönsaks- och kryddplantor.

Örtterapeuten Henriette Kress blogg med bl a tips på hur man kan använda tomater.

Institutet för hälsa och väldfärds databas med uppgifer om tomatens näringsvärde.

Tidningen Land Lantbruk & Skogslands hemsida med information om forskning och svenska tomaters näringsvärden.

David Gentilcore: Pomodoro: A history of the tomato in Italy, 2010.

Helhetsdoktorns hemsida om forskning kring lykopen och vitamin E i samband med prostatacancer.

Wikipedias engelska hemsida med information om tomatin och listning på olika tomatsorter.

Linn Svensson och Johanna Söderbergs uppstats Karotenoider i tomater (Sveriges lantbruksuniversitet, SLU) om tomaters näringsvärden, bl a lykopen, betakaroten och lutein.

USA:s nationella cancerinstituts hemsida med information om bl a lykopen och prostatacancer.

Kerstin Nilssons artikel om tomaters skydd mot cancer. (Aftonbladet 18.1.2016)

Företaget Runåbergs fröers hemsida med tips och information om frön och tomatodling.

Den italienska festivalen La Tomatinas hemsida med information även på engelska.

Strömsö

Bilder på Instagram

Vi i rutan

  • Camilla Forsén-Ström

    Camilla Forsén-Ström

    Konstexpert
  • Elin Skagersten-Ström.

    Elin Skagersten-Ström

    Redaktör

    Programledare för Strömsö.

  • Jonas Sundström, Strömsön juontaja.

    Jonas Sundström

    Programvärd och redaktör

    Programvärd på Strömsö. Juontaja kahdella kielellä Strömsön lifestyle-ohjelmassa. Ta gärna kontakt på jonas.sundstrom@yle.fi.

  • Jim Björni

    Jim Björni

    Redaktör
  • Lee Esselström

    Lee Esselström

    Redaktör

    Redaktör och hantverksexpert på Strömsö.

  • Owe Salmela.

    Owe Salmela

    Florist
  • Örtexpert Alexandra De Paoli

    Alexandra De Paoli

    Örtterapeut

    Örtterapeut och journalist, uppvuxen i Stockholm men numera bosatt i norra Sverige.

  • Porträtt på Strömsös kock Anders Samuelsson med skog i bakgrunden

    Anders Samuelsson

    Kock

    Jag är Strömsös kock. I köket gillar jag hållbarhet och ekologiska världen, och satsar gärna på det skandinaviska köket i kombination med nya smaker. På fritiden gillar jag friluftsliv och skidåkning.

Nyligen publicerat - Strömsö

  • Så gör du krispiga vegetariska burgare med biff av bondbönor

    Den här versionen är dessutom glutenfri.

    Så gör du krispiga vegetariska burgare med biff av bondbönor Gott och lätt. Jag brukar koka en stor sats bönor och frysa in i passliga påsar. Inhemska bondbönor är dessutom ett stort plus. Jag har hittat på receptet och freestylar alltid, så måtten är riktgivande. Men supergott att äta som hamburgare. Gott med t.ex. salsa och crème fraiche.

  • Femte veckomenyn – Vegval

    Era bästa vegetariska vardagsrätter.

    Den femte och sista Vegvalsveckan bjuder bland annat på den perfekta biffen för vegetariska burgare, gjord på inhemska bondbönor. Tack till Anna-Karin Almén, Linda Råholm och Anne Kiuru för recepten.

  • Smakrik rotsakssoppa med röda linser

    Min fyraårings favoritsoppa.

    Smakrik rotsakssoppa med röda linser Det här är enkelt, snabbt och billigt. Soppan går att variera beroende på vad man har för grönsaker hemma och vilka kryddor man väljer. Hos oss är soppan 4-åringens absoluta favoritmat, så den passar garanterat hela familjen.

  • Mustig tomatgryta med säsongens grönsaker

    En enkel multifunktionell gryta som är lätt att variera.

    Mustig tomatgryta med säsongens grönsaker Enkelt av säsongens ingredienser! Grytan är multifunktionell, passar också till t.ex. stekt lax (ersätt då vegetabilisk fond med fiskfond och tillsätt 1/4 tsk fin havssalt i grytan). Som sådan fungerar den bra tillsammans med potatis och broccoli. Har själv utvecklat receptet med devisen "enkelt är gott".

  • Fresta med festliga potatisknyten – Pakoras med grön chutney och mangold

    Indisk fingermat i Anders Samuelssons tappning.

    Fresta med festliga potatisknyten – Pakoras med grön chutney och mangold Det här är potatis i en form som du inte tidigare upplevt. Frasiga friterade knyten eller pakoras kommer urspungligen från Indien. Potatispakoras kan serveras med valfritt tillbehör. Här med en smakrik grön chutney och en stuvning på mangold. Går också bra med t.ex.

  • Bjud på krämig gratäng med äggplanta och parmesan

    En rätt som har potential att bli vegetarisk familjefavorit.

    Bjud på krämig gratäng med äggplanta och parmesan Gillar din familj lasagne så tycker ni antagligen också om det här. Det här är ett utmärkt sätt att använda aubergine i vardagen.

  • Surkål och andra mjölksyrade produkter är som balsam för magen

    Så tar du tillvara vitkål och kålrot

    Surkål är lite som vardagsmatens schweiziska armékniv. Mycket användbar i både grytor, soppor och sallader eller varför inte som fyllning i en hamburgare. Surkål innehåller både C-vitamin och även mjölksyrebakterier, precis som Anders kålrotskimchi. Här kan du läsa mera om mjölksyrning.

  • Fjärde veckomenyn – Vegval

    Era bästa vegetariska vardagsrätter.

    Vi har glädjen att presentera Vegvals veckomeny nummer 4, med era bästa vegetariska vardagsrecept. Tack till Samuli Laurikainen, Erica Rönngård, Sari Pylsy och Mari Tiensuu för recepten.

  • Snabb och enkel grönsakssås med bönpasta

    Proteinerna får du på köpet.

    Enkel grönsakssås med bönpasta Många pratar om att de nya köttersättningsprodukterna (oumph, pulled havre och liknande) är det som gjort det lättare att äta vegetariskt. Men det som revolutionerat min egen vegetariska matlagning är bönpastan som plötsligt dök upp i butikerna för några år sedan.

  • Baka lökpaj med franska influenser

    En smakrik och billig paj med fin färg från rödvin.

    Baka lökpaj med franska influenser Pajen är fyllig, ganska lätt att tillverka och det röda vinet ger en fin färg till den, för att inte tala om smaken. Mari Tiensuu Ingredienser Botten: 3 dl vetemjöl 1 tsk salt 100 g smör 1 dl kallt vatten. Fyllning: 6 gula lökar 2 msk olja 2 dl rött vin 1/2 citronsaft