Hoppa till huvudinnehåll

Gemensam ansökan gynnar nya studerande

Studerande i bibliotek
Nya studerande har förkörsrätt till högskoleutbildningar från och med i vår. Studerande i bibliotek Bild: Mikael Crawford/Yle studerande,helsingfors universitets bibliotek

Vårens gemensamma ansökan till högskolor har förändrats. Högskolorna måste nu reservera en del av sina platser enbart för nybörjare. Bland de sökande väcker reformen blandade känslor.

Vårens gemensamma högskoleansökan har kört i gång, i år med en del förändringar. Högskolorna måste nu enligt lag reservera en viss andel av platserna enbart för förstagångssökande.

Denna reform trädde delvis i kraft redan i fjol, men i år används kvoterna för första gången i större omfattning. Målet är att förbättra ställningen för dem som söker sin första studieplats.

Om du tvingas studera någonting du inte brinner för, är din studiemotivation inte heller lika hög.

Som förstagångssökanden räknas de som inte har avlagt en högskoleexamen inom utbildningssystemet i Finland, och de som inte tidigare tagit emot en studieplats. Sonja Lehto, 19, hör till den här gruppen. Efter att ha tagit studenten våren 2015 sökte Lehto in till yrkeshögskolan Arcada för att studera företagsekonomi. Hon kom in, men valde att inte ta emot platsen.

- När systemet nu har ändrats kändes det lite otryggt att ta emot studieplatsen, när jag inte var helt säker på om det faktiskt är det jag vill göra i framtiden, säger Lehto.

I stället bestämde hon sig för att ta ett mellanår. Flera olika erfarenheter under året, som bland annat vikariat i låg- och högstadieskolor och uppdraget som Finlands Lucia, har gjort att Lehto nu känner att hon verkligen hittat sin grej. I vår ska hon söka in till klasslärarutbildningen vid Helsingfors universitet som inleder sin verksamhet hösten 2016.

Sonja Lehto
Sonja Lehto är förstagångssökande i vårens gemensamma ansökan. Sonja Lehto Bild: Eva Frantz sonja lehto

En källa till motivation

Lehto ser det förnyade ansökningssystemet delvis som positivt, med tanke på dem som ska börja studera i framtiden.

- Man kanske på riktigt tänker efter vad det är man vill med sitt liv, och inte tar emot en studieplats i onödan ifall man inte är säker, menar Lehto.

För dem som inte hör till den gynnade gruppen ser hon inte heller reformen som en högre tröskel att ansöka.

- Man kan alltid prova, och om man inte lyckas har man ju fortfarande sin gamla studieplats kvar, säger Lehto.

Att inte ha förkörsrätt till högskoleutbildningar tror Lehto dessutom att är någonting som motiverar andragångssökandena att faktiskt göra sitt bästa för att komma in. Det tänker åtminstone Albin Weckström, 19, göra. I vår söker han in till Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet för att studera socialpsykologi. Han är väldigt målmedveten inför inträdesprovet.

- Jag tänker läsa inträdeslitteraturen åtminstone 7-8 gånger. Jag ska nog in dit, säger Weckström.

”Orättvist system”

Weckström blev student våren 2015, och började därefter studera maskin- och byggnadsteknik vid Aalto-universitetet. Han märkte ändå snabbt att det inte alls var det han ville hålla på med.

Att välja vad man vill studera är ett stort beslut som påverkar resten av ens liv. Att det då ska vara svårare att börja om ifall man väljer fel känns nästan som en bestraffning.

Weckström tycker att det nya ansökningssystemet är orättvist.

- Alla som tagit studenten är ju redan vuxna människor. Ingen borde ha någon förkörsrätt, vare sig om man är förstagångssökande eller inte, tycker Weckström, och tillägger:

- Att välja vad man vill studera är ett stort beslut som påverkar resten av ens liv. Att det då ska vara svårare att börja om ifall man väljer fel känns nästan som en bestraffning.

Enligt lagen får kvoten för förstagångssökande inte alltför starkt drabba de andra sökandenas möjligheter att få en studieplats. Frågan är ifall det här kommer att förverkligas i praktiken.

Novia håller portarna öppna

Högskolorna får själva besluta hur stor del av sina platser de reserverar för förstagångssökande, berättar Anita Saaristo, studiebyråchef vid Yrkeshögskolan Novia. Här är kvoten 70 procent.

- Vi kom fram till beslutet genom flera diskussioner. Även 60 procent diskuterades, men vi tyckte att det är lite väl lågt ifall det faktiskt är tänkt att man ska reservera ordentligt med platser för förstagångssökande, säger Saaristo.

Ungdomar på utbildningsmässa i Ekenäs.
Yrkeshögskolan Novia reserverar 70 procent av sina platser för nya studerande. Ungdomar på utbildningsmässa i Ekenäs. Bild: YLE/Kajsa Santonen utbildningsmässa,Ekenäs

I en gallup bland yrkeshögskolorna framkom att 70 procent var den vanligaste kvotstorleken. Saaristo påpekar ändå att reformen inte alltför mycket får försämra de andra sökandenas möjligheter.

- Vi är nog måna om att inte stänga portarna för någon grupp, säger Saaristo.

Staten vill spara pengar – fungerar det i praktiken?

En av grundtankarna med reformen är att få de unga snabbare in i arbetslivet. Saaristo tror att det i någon mån kan fungera.

- Jag tror att det här är en reform som gör att man kanske behöver söka in färre gånger, och därmed snabbare kommer vidare, säger Saaristo.

Om du älskar ditt jobb, gör du också ett bättre jobb, vilket leder till en bättre lön. Staten vinner ändå i slutändan.

Weckström ser emellertid väldigt lite positivt med det förnyade systemet, annat än ekonomiskt.

- Det enda positiva är ju att staten sparar pengar, säger Weckström.

Dessutom tror han att planen ändå förr eller senare kan slå slint, i stället för att leda till det önskvärda resultatet.

- Om du tvingas studera någonting du inte brinner för, är din studiemotivation inte heller lika hög. Därför kan det ta ett år längre för dig att bli klar, vilket å andra sidan kostar staten mer, säger Weckström.

Han menar att detsamma även gäller i arbetslivet.

- Om du älskar ditt jobb, gör du också ett bättre jobb, vilket leder till en bättre lön. Staten vinner ändå i slutändan, säger Weckström.

Han tror också att den som älskar sitt jobb direkt blir mer värdefull på arbetsmarknaden.

- När du har studerat färdigt men inte gillar det du gör, har du ingen lust att utveckla dig själv vidare. Om du däremot älskar det du gör vill du oftare frivilligt fördjupa dig, läsa böcker och gå på seminarier; då blir du mer värdefull direkt, menar Weckström.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes