Hoppa till huvudinnehåll

Ingemo Lindroos: "Lättare att bo på Alfons tid"

Redaktören Ingemo Lindroos
Redaktören Ingemo Lindroos Bild: Johanna Kannasmaa ingemo lindroos

Få länder har lyckats bygga bort bostadsbristen lika effektivt som Sverige under miljonprogrammens tid. Idag är det som bortglömt - boendet är lika med fyra timmars pendlingsväg eller kompisens soffa, skriver vår Nordenkorrespondent Ingemo Lindroos.

Den som inte har besökt ett svenskt miljonprogramsområde i verkligheten har antagligen gjort det i associationer från Alfons Åbergs höghusvärld. Ekot som hörs i trappan, barn med hemnyckeln runt halsen, lite skrämmande höghusgränder, men också plats för lek.

Jag står mellan Botkyrka och Fittja i sydvästra Stockholm. Det är höghuslängor så långt ögat når. Intrycket är massivt. Sverige är det enda nordiska land och det enda västerländska land, vid sidan om Frankrike och Storbritannien, som har byggt så här mycket bostäder under så kort tid.

Botkyrka kommun i Sverige.
En miljon bostäder byggdes på tio år under 1965-1975. Botkyrka i Stockholm är en miljonprogramskommun. Botkyrka kommun i Sverige. Bild: Yle / Ingemo Lindroos bostäder,Botkyrka kommun,byggnader

Under rekordåren för bostadsbyggande 1965-1975 byggdes en miljon bostäder och helt nya orter uppstod i Sverige. Många av miljöerna skulle säkert ha gjorts mer trivsamma om de byggdes idag. De flesta miljonprogramsområden förknippas numera med segregering och sociala problem.

Kreativa legobyggen på 60-talet

Men en gång i tiden fanns det en uppskattning för de här bostäderna. Det mesta som byggdes var faktiskt kvalitet, säger arkitekt Dan Hallemar, som är kurator för bostadsutsällningen ”Bo nu då” på Arkdes i Stockholm.

Det fanns ett kreativt klimat och man hittade nya lösningar, som flyttbara väggar i bostaden, ”ett slags legobygge”, enligt Hallemar. Många som flyttade till miljonprogramsområdena klättrade upp en boendenivå, med moderna badrum, balkong, grannskap och närservice. Tanken var att alla skulle ha rätt till en viss standard.

Arkitekt Dan Hallemar säger att bostaden var central i samhällsbygget förr - idag är det nåt "extra", som man anser att ska skötas av någon annan än staten.
Arkitekt Dan Hallemar säger att bostaden var central i samhällsbygget förr - idag är det nåt "extra", som man anser att ska skötas av någon annan än staten. Arkitekt Dan Hallemar säger att bostaden var central i samhällsbygget förr - idag är det nåt "extra", som man anser att ska skötas av någon annan än staten. Bild: Yle / Ingemo Lindroos dan hallemar,arkitekter,arkitektur,Sverige

Man gav många fler möjligheten att jobba i städerna, tack vare tunnelbanan som löpte mellan hemmet och jobbet. Staten gav rejäla subventioner till de byggbolag som byggde mycket.

Idag är verkligheten den motsatta i bostadsbristens Sverige. Det är ett dagligt samtalsämne på högskolor och arbetsplatser. Bristen på bostäder kan vara ett konkret hinder för att flytta till Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det vet arbetsgivare som försöker rekrytera folk och näringslivet har varnat för att det kan bromsa svensk tillväxt.

Sov på soffan eller pendla fyra timmar

En reglerad hyresmarknad håller hyrorna låga för de lyckligt lottade som har första hands kontrakt på en lägenhet, men köerna kan vara över 20 år långa. Bostadspriserna skjuter i höjden och låntagarna tar allt större risker då de lyfter lån.

När jag träffar studerande vid Stockholms universitet är det inte svårt att hitta exempel på hur bostadsbristen rör dem konkret. Någon sover på kompisens soffa, någon pendlar över fyra timmar per dag från hemorten, och många bor kvar länge hos föräldrarna. Den svarta marknaden mår gott och andrahandskontrakt kan bli en guldgruva för dem som tar ockerhyror.

Bostadshus i Sverige.
Bostadshus i Sverige. Bild: Yle / Ingemo Lindroos bostäder,hem,byggnader,bostadshus,Sverige

Regeringen har lovat bygga flera hundratusen bostäder under de närmaste åren. Men takten är svår att hålla. Det är svårt med bygglov, miljöregler och finansiering.

Folks privatekonomi står på spel

Till det kommer att bostadsproblematiken har blivit mycket mer komplicerad. Att bo, hur och var man bor, har blivit en mycket större del av människors identitet och samhällsklass. Lite förenklat räckte det förr med fyra väggar och ett tak, säger Hallemar.

Idag har folk investerat stora pengar i sina bostäder. Bygger man för mycket riskerar man att påverka prisutvecklingen negativt. Varje regering rör sig försiktigt på bostadspolitikens minfält.

Ränteavdragen är en brandfackla – ingen vågar på allvar röra dem, trots att det skulle frigöra pengar för att bygga hyresrätter. Inget parti vinner val på en fråga där folks hela privatekonomi står på spel.

Inte självklart att bo tryggt

I Fittja träffar jag några barn i yngre tonåren, antagligen andra eller tredje generationens invandrare. Det som de berättar beskriver de kontraster som dagens miljonprogramsbarn lever i: ”Här skjuts det och det smäller ibland jättemycket! Men vi trivs här och vi har det jättebra ihop och alla känner varandra.”

Idag talar man om hur man kunde återupprätta den tanke som fanns under miljonprogramstiden. Rätten till att bo bra, till närservice, till trygghet och grannsämja. Det var lättare på Alfons tid.