Hoppa till huvudinnehåll

Suffragette – kvinnors kamp för rösträtt

Maud (Carey Mulligan) blir arresterad av två poliser.
Än en gång blir Maud (Carey Mulligan) arresterad. Maud (Carey Mulligan) blir arresterad av två poliser. Bild: © Steffan Hill 2014 / Future Film Suffragette,Carey Mulligan

Kvinnors rätt att rösta är inte nåt som gavs åt kvinnorna. Det var en rätt som kvinnorna tog. Och filmen Suffragette visar att rösträtten var nåt som kvinnorna också fick kämpa för, med livet som insats.

Det är år 1912 och inne i ett stort och fuktigt tvätteri står Maud (Carey Mulligan) och skrubbar. Hon har inte sett så mycket annat än det tvätteri där hon jobbar. Hennes mamma jobbade där och Maud började jobba som 7-åring.

Hon har jobbat hela sitt 25-åriga liv och räknar inte med att leva länge. Det gör nämligen inte kvinnorna på tvätteriet, det är konstant fuktigt, det finns giftiga gaser och chefen utnyttjar de yngsta kvinnorna sexuellt.

Men så rycks Maud med i rörelsen som kämpar för kvinnors rätt att rösta. Motvilligt i början, mest för att Maud vill hjälpa sin väninna Violet (Anne-Marie Duff), men efterhand blir Maud allt mer nyfiken på vad den här kampen egentligen går ut på.

Och till sist blir Maud en av de radikala kämparna.

Thriller och melodram

Suffragette i regi av Sarah Gavron och manus av Abi Morgan handlar om historiska händelser men blir både en spännande thriller och en berörande melodram.

Polisen för en hård kamp där man använder alla medel (infiltration, provokation, övervakning) för att hålla koll på kvinnorna. Speciellt polisinspektören Steed (Brendan Gleeson) för en envis kamp för att knäcka kvinnorna och deras rörelse.

Och när det inte räcker arresterar man. De som sedan i fängelset inleder hungerstrejk blir tvångsmatade.

Huvudpersonen Maud blir inte bara fängslad, hon sparkas också ut ur sitt hem av sin man Sonny (Ben Whishaw) och förlorar kontakten till sin lilla son.

Maud (Carey Mulligan) står och funderar i tvätteriet där hon jobbar.
Maud (Carey Mulligan) står och funderar i tvätteriet där hon jobbar. Bild: Future Film Suffragette,Carey Mulligan

Från banderoll till bomb

För Maud och de andra kvinnorna blir det också tydligt att de aldrig kommer att bli sedda och hörda genom att prydligt stå med plakat och banderoller. Eftersom män drar ut i krig och talar med våld så inser kvinnorna att de också måste ta till våld för att få uppmärksamhet.

Eller som ledaren Emmeline Pankhurst (Meryl Streep) uttrycker det i ett tal, nu är det handling inte ord som gäller.

Svårigheten att skildra historiska hemskheter

Filmer som skildrar historiska hemskheter kan lätt bli problematiska. För det är så lätt att se det hela som nåt förgånget. Vi kan förfära oss en stund och sedan klappa oss själva på axeln och tänka att det var då, annat är det nu.

Därför breddar också filmen sin berättelse. Och skildrar inte bara kampen för rösträtt utan också hur radikalisering uppstår.

Filmen värjer inte för den mer problematiska sidan av suffragettrörelsen. Och åskådaren får själv bedöma om våld var den rätta lösningen. Filmen visar i alla fall tydligt vilka konsekvenserna blir då någon utmanar det etablerade politiska etablissemanget.

Kanske är det också därför som filmen är ganska lågmäld. Visst finns här scener fulla av kampglöd och ilska men de varvas hela tiden med en underkuvad frustration och sorg. För en del av kvinnorna betalade ett mycket högt pris för sin kamp.

Ett fel i sluttexterna

Suffragette är en hyllning till alla de som kämpade för rätten att få rösta. Men filmen har ett stort fel.

Berättelsen avslutas med texter som informerar när kvinnor fick rösträtt i olika delar av världen. Och av nån outgrundlig anledning saknas här Finland. Trots att Finland var först i Europa och på tredje plats i världen med att ge lika rösträtt åt kvinnor.

Så ni som ser filmen – kom ihåg att i Finland fick kvinnor rösträtt och blev valbara redan 1906.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje