Hoppa till huvudinnehåll

Lettland i topp i penningtvätt - men nu blir det stopp

Vy från gamla stan i Lettlands huvudstad Riga
Gamla stan i Lettlands huvudstad Riga. Vy från gamla stan i Lettlands huvudstad Riga Bild: Mika Kanerva riga

Det internationella trycket på Lettland har blivit för stort. Efter påtryckningar främst från USA har landet börjat bekämpa den utbredda penningtvätten inom lettiska banker.

Beslutet togs redan tidigare, men Panamadokumenten tvingar Riga att agera ännu mer resolut.

- Hundratals miljarder dollar passerar det lettiska bankväsendet varje år, klagade en högt uppsatt tjänsteman på USA:s finansministerium i höstas. Det är en procent av alla transaktioner i dollar globalt.

Bland dem som tog emot kritiken i Washington fanns Ainārs Latkovskis, ordförande för Lettlands parlaments försvarskommitté.

Det här skriver den lettiska gruppen grävande journalister Re:Baltica, som har fördjupat sig i penningtvätten genom lettiska banker.

Efter det tog det inte många dagar förrän regeringen ökade pressen på Lettlands Finans- och kapitalmarknadsinspektion.

I över ett decennium har inspektionen och politikerna tittat på när så kallade non-resident-banker, alltså banker registrerade i Lettland men med utländska ägare, har tvättat pengar till ett värde av 20 miljarder euro.

Men nu skedde det en tvärvändning.

Tumskruvar på bankerna

Det första steget blev att Finans- och kapitalmarknadsinspektionen bötfällde banken PrivatBank för att den hade deltagit i en stöld på en miljard dollar från tre moldaviska banker.

Boten på 2 miljoner euro var inte stort jämfört med brottet, men det var första gången en lettisk bank fick en bot på över 140 000 euro.

Fallet utreds fortfarande och ytterligare två lettiska banker misstänks vara inblandade.

I januari lades begränsningar på Trasta Komercbankas handlingsfrihet. Trasta är misstänkt för flera olika fall av penningtvätt, varav några nämns längre ner i den här artikeln.

Nu får banken inte göra transaktioner större än 100.000 euro.

Genast efter det tvingade finansministern och Lettlands Bank chefen för Finans- och kapitalmarknadsinspektionen, Kristaps Zakulis, att avgå.

Kort efter det publicerade Re:Baltica ett par artiklar där de radade upp kända och dittills okända skandaler kring penningtvätt genom lettiska banker till ett värde av åtminstone 19 miljarder euro.

Att myndigheterna just nu upplever att de måste agera kommer tydligt fram i de uttalanden som har getts de senaste veckorna.

I en intervju för Yle Uutiset säger chefen för Finans- och kapitalmarknadsinspektionens tillsynsavdelning Maija Treija så här:

- De dollarströmmar som går genom våra banker är verkligen betydande och de innebär stora risker. Vi måste göra allt för att minimera riskerna.

Hur tvättas pengar i lettiska banker?

I grunden handlar den olagliga verksamheten inom flera lettiska banker om olika varianter av två faktorer. För det första godkänner bankerna stora transaktioner av pengar de inte känner ursprunget till.

För det andra samarbetar de med individer och bolag, även offshorebolag i skatteparadis, som är svartlistade.

Här följer en lista över fall som Re:Baltica har grävt fram. Det handlar huvudsakligen om stöld av statliga medel i före detta Sovjetländer:

Magnitskij-fallet
Juristen Sergej Magnitskij var mycket nära att avslöja hur en grupp tjänstemän inom den ryska skattemyndigheten hade stulit 260 miljoner dollar ur den ryska statskassan. Han fängslades och dog senare i fängelset år 2009.

Hans kolleger bevisade senare att 63 miljoner av de här pengarna hade tvättats i sex olika lettiska banker.

Rysslands järnvägar
År 2014 överlämnade den före detta ryska bankiren German Gorbuntsov dokument till bland annat Reuters som avslöjade hur banken hade hjälpt statsägda Rysslands järnvägar att vinna offentliga upphandlingar för hundratals miljoner dollar.

Spåren av de här pengarna slutar till största delen i lettiska banker och i synnerhet i Trasta Komercbanka.

Kurtjenko och Janukovitj
När Ukrainas president Viktor Janukovytj flydde från Kiev till Moskva för drygt två år sedan försvann hans goda vän miljardären Sergej Kurtjenko samtidigt.

Kurtjenko anses ha agerat fasad för det som egentligen var Janukovytjs plundring av ukrainska tillgångar.

1,6 miljarder dollar har försvunnit och en stor del misstänks ligga på Kurtjenkos 14 konton i två lettiska banker.

Miljarden från Moldavien
Förra året avslöjades att sammanlagt en miljard dollar har försvunnit från bankkonton i Moldavien.

Åtminstone tre lettiska banker har kunnat bindas till stöldkomplotten och den lettiska Finans- och kapitalmarknadsinspektionen har krävt Privatbank på två miljoner euro.

Polisen utreder fortfarande fallet.

"Tvättstugan i Moldavien"
Åren 2010 till 2014 lyckades personer i Moldavien tillsammans med brittiska offshoreföretag med en komplicerad lånekomplott för att stjäla 20 miljarder dollar från ryska banker.

Pengarna, eller möjligen falska och vilseledande transaktioner, har gått genom Trasta Komercbanka till Moldavien.

Miljarder från Kazakstan
Den kazakstanska bankchefen Muktar Abljasov misstänks ha fört ut över 10 miljarder dollar från den bank han basade för.

Pengarna skickades genom Lettland till ett 30-tal offshorebolag i skatteparadis.

Fyra lettiska banker är involverade, bland dem också Trasta Komercbanka, enligt lettiska TV3:s grupp undersökande journalister.

Wachovia och mexikanska drogpengar
Wachovia, en av USAs största banker, använde sig av en lettisk bank för att hjälpa en mexikansk drogkartell att tvätta 40 miljoner dollar.

Frankrike och skatteparadis
När Frankrike år 2011 började undersöka försvunna tillgångar i skatteparadis hittade de 700 offshoreföretag som har konto i Lettland.

Parterna i kampen mot penningtvätten

Finans- och kapitalmarknadsinspektionen
Finans- och kapitalmarknadsinspektionen har nyckelrollen i kampen mot penningtvätten.

Trots att den i flera år passivt har tittat på när miljarder euro har passerat lettiska banker finns för närvarande inga planer på att stänga myndigheten och ersätta den med en ny.

Den nuvarande chefen Pēters Putniņš tillträdde för en månad sedan, men han har suttit i ledningen i över tre år. Han anses ändå av de flesta vara pålitlig.

Alla är ändå inte övertygade om det. Lettlands nytillträdda finansminister Dana Reizniece-Ozola har kritiserat valet av Putniņš som förhastat.

Putniņš första konkreta uppdrag är att reda ut den härva som uppstod när Europeiska centralbanken ECB krävde att Lettland skulle återkalla Trasta Komercbankas verksamhetslicens.

Putniņš gjorde som ECB krävde, vilket har inneburit att Trastas kunder för tillfället inte vet vad som händer med deras tillgångar.

Chanser att lyckas:
Ögonen på myndigheten gör att det är svårt att fortsätta med samma passiva linje som tidigare.

Panamadokumenten har också ökat på trycket att rädda Lettlands rykte.

Risker att misslyckas:
Samma myndighet har mer eller mindre medvetet misslyckats sedan den grundades år 2000 och en stor del av ledningen har redan länge hängt med.

USA

Så sent som i januari i år nämndes penningtvätten i den amerikanska kongressen. Då sa den demokratiska ledamoten i representanthuset Sheila Jackson-Lee så här:

- De här bankerna verkar vara finansiella institutioner som kontrolleras av Rysslands president Vladimir Putins kolleger och vänner. De har en historia av att ha plundrat före detta OSS-länder på de nationella statskassorna.

Mötet i höstas i Washington var bara det tydligaste exemplet i en lång rad kritik och anmärkningar av amerikanska myndigheter och diplomater under flera års tid.

De senaste kommentarerna från USA:s ambassad i Riga har däremot varit uppmuntrande. Ambassadör Nancy Bikoff Pettit sa nyligen att de steg som Lettland har tagit de senaste månaderna är i rätt riktning.

Chansen att kritiken bär frukt:
USA är A och O i lettisk säkerhets- och utrikespolitik. Nu när de lettiska toppolitikerna känner att de har ögonen på sig så har de ögonen på Finans- och kapitalmarknadsinspektionen.

Risken för bakslag:
Lettisk politik är ett getingbo av opportunistiska politiker som stiger fram och faller fort. Väljarna brukar byta politiker snabbare än OSS-presidenter byter oligarker.

Politikernas uthållighet är inte den bästa. USA måste fortsätta jobba aktivt i frågan.

Certus

Bankerna och vissa företagarföreningar har satt sig mot de nya ansträngningarna att stoppa penningtvätten. Den mest inflytelserika lobbyorganisationen på banksidan, enligt Re:Baltica, heter Certus.

Certus leds av den i Lettland kände politikern Vjatjeslav Dombrovskij. Han har föreslagit att Lettland istället ska ta steget ut och bli ett regelrätt skatteparadis.

Chanser att lyckas:
Lettland är både ett EU- och ett Natoland, men samtidigt också ett postsovjetiskt land. Vad som helst kan hända.

Risken att misslyckas:
USA är en mäktig motståndare och i och med Panamapappren kan man räkna med att den allmänna opinionen vaknar. Den kan i och för sig vara oberäknelig.

Andra relevanta parter

OECD
Lettland har kommit långt i medlemskapsförhandlingarna och medlemsprocessen med OECD, men penningtvätten kan bli en stötesten.

- OECDs krav verkar ha kommit som en överraskning för letterna, säger Morten Hansen, chef för institutionen för nationalekonomi på Stockholms handelshögskola i Riga till Yle Uutiset.

Regeringen
Lettlands förra regering avgick i början av december och det tog tre månader att bilda ny. Det finns ingenting som är långlivat i Lettland, allra minst principiellt viktiga frågor som har liten betydelse för utgången av kommande val.

Medierna
De lettiska medierna är en blandning av mestadels resurssvaga och ytliga nyheter och enstaka fördjupande och undersökande medier, också de med knappa resurser.

Re:Baltica har mycket duktiga grävande journalister, men de arbetar under konstant press. De är få och har många ämnen att täcka. Det är de som nu jobbar med Panamapappren och vad de kommer fram till där blir intressant att se.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes