Hoppa till huvudinnehåll

"Suffragetterna behövdes i Storbritannien"

Maud (Carey Mulligan) står och funderar i tvätteriet där hon jobbar.
Filmkaraktären Maud (Carey Mulligan) står och funderar i tvätteriet där hon jobbar. Maud (Carey Mulligan) står och funderar i tvätteriet där hon jobbar. Bild: Future Film Suffragette,Carey Mulligan

I fredags hade filmen om de brittiska suffragetterna, kvinnliga rösträttskämparna premiär. Vilka var de egentligen och vilken betydelse hade de för omvärlden?

Filmen Suffragette där bland annat den Oscarbelönade Meryl Streep medverkar är en fiktiv film om den verkliga kamp som kvinnor i Storbritannien förde under början av 1900-talet för att få rösta.

Filmen utspelar sig före första världskriget när de kvinnor som fick nog av att en fredlig kamp för rösträtt inte ledde någonvart tog till kontroversiella och i många fall våldsamma metoder för att få rösträtt.

Det går att hitta otaliga historier om incidenter där kvinnor hittade på uppseendeväckande tilltag för att lyfta frågan om jämställd rösträtt. En sak som är säker är att påhitten i många fall var långt ifrån lagliga. Bland annat attackerade suffragetterna poliser, söndrade fönster hemma hos politiker, anlade bränder, störde politiska möten, förstörde konst och hungerstrejkade när polisen grep dem.

Rösträttsrörelsen i England var action-betonad

- Jag förstår att det görs en film om rösträttsrörelsen för kvinnor i England eftersom rörelsen var så action-betonad, säger Harriet Silius som är nybliven pensionär efter 20 år som professor i kvinnoforskning vid Åbo Akademi.

Silius säger att spår av suffragettrörelsen kan ses än i dag i till exempel den svarta medborgarrättsrörelsen i USA, men att det i dag ju inte finns lika dramatiska inslag som då det begav sig i Storbritannien i början av 1900-talet.

- Suffragetterna inspirerade också många människor i övriga länder redan på 1800-talet med sin idé om rösträtt för kvinnor, men det gick ju också illa för många av dem så själva metoderna var det ingen som kopierade, menar Silius.

Silius beskriver den brittiska rösträttsrörelsen som dramatisk.

- Det förekom våld, men det var våld från båda sidor. De mer fredliga metoderna fungerade helt tydligt inte i England. Hur det hade slutat om inte första världskriget hade kommit emellan vet man inte riktigt.

Första världskriget avgörande

När första världskriget inleddes splittrades suffragettrörelsen men arbetet för rösträtten fortsatte i det tysta, och 1918 kunde en del utvalda brittiska kvinnor rösta för första gången.

Tio år senare utvidgades rösträtten till att gälla alla kvinnor över 21 år. Att rösträtten verkligen gavs till de brittiska kvinnorna anses mycket ha berott på att första världskriget hade visat att kvinnor klarar av att göra precis samma saker som män och att de då inte längre fanns några argument för att inte låta kvinnor rösta också.

Finland unikt

I Finland fick kvinnor rösträtt redan 1906. Det berodde inte på att kvinnor i Finland skulle ha varit bättre än de brittiska på att motivera för män varför de ska få rösta. Det berodde inte heller på att männen i Finland skulle ha varit mer framåtsträvande än de brittiska.

Den främsta orsaken var Finlands ställning i förhållande till Ryssland.

- Inte bara kvinnorna utan också männen ville ha rösträtt för att kunna bestämma själva utan att vara beroende av de ryska myndigheterna. Därför behövde inte kvinnorna i Finland kämpa mot männen på samma sätt som i England. Alla samhällsgrupper och kön kunde samla sig mot en gemensam fiende och tillsammans arbeta för rösträtten, säger Silius.

Silius tror att det kunde ha dröjt till 1920-talet innan de finländska kvinnorna hade fått rösträtt om det inte hade varit för kopplingen till Ryssland.

I Norge kunde kvinnor rösta 1913 och i Sverige 1921.

Löneutveckling och barnomsorg - men också asylsökande kvinnor - viktiga teman i dag

Silius anser att de stora jämställdhetsfrågorna i Finland just nu har att göra med utvecklingen på arbetsmarknaden och barnomsorgen.

- Arbetsmarknadsläget, snuttjobb och vad som ser ut att bli en sämre löneutveckling för kvinnor än för män under de närmaste åren är aktuella teman. Också frågan om huruvida den subjektiva rätten till dagvård kvarstår i alla kommuner är viktig.

Jämställdhetsfrågor debatteras mycket - men Silius skulle gärna se att vi diskuterade mera asylsökande kvinnors framtid och familjeåterföreningar. Enligt Silius borde vi ha en plan för de män som kommit till Finland som flyktingar och som får stanna men som inte får sina familjer hit.

- Om man har en familj vill man gärna ha den nära. I annat fall kan det uppstå alla möjliga problem, säger Silius.

Slutligen, vad säger du till alla som säger att feminismen har gått för långt?

- Se er omkring, ta reda på hur det är i verkligheten och tänk på nytt, säger Harriet Silius, pensionerad professor i kvinnoforskning.

Här kan du se ett klipp som beskriver den feministiska utvecklingen i Finland.

Här kan du läsa en recension av filmen Suffragette som hade premiär i Finland den 8 april.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes