Hoppa till huvudinnehåll

Poetisk extremsport ger litteraturen kropp

Poetry Slam
Hanna Ylöstalo var en av poeterna som tävlade inför en fullsatt salen under Poetry Slam på restaurang Skolan under Åbo poesidagar. Poetry Slam Bild: Yle poesidagar,Poetry slam,Åbo

Poetry Slam är en adrenalinstinn tävling där dikter tas på fullaste allvar, samtidigt som det är en kreativ lekstuga där litteraturens mångfald kan spira. Hög kvalitet, stort publikintresse och nya nätverk tyder på att estradpoesin är på framfart i Svenskfinland.

När Åbo poesidagars traditionsenliga Poetry Slam ska köra i gång på fredagskvällen den 8 april i restaurang Skolan har sofforna och fåtöljerna i historiesalen fyllts upp för länge sedan. Publiken får ta till extrastolar, fönsterbräden, golv och ståplatser för att få plats.

Att det finns ett intresse för estradpoesi på svenska går med andra ord inte att ta miste på, och rummet vibrerar av den stämning som enligt den svenska estradpoeten Nino Mick karakteriserar ett riktigt bra slam.

– De tävlande poeterna som finns i publiken omges av en aura av koncentration, de kör igenom sina dikter i huvudet om och om igen, och när de väl går upp på scenen är det som en urladdning. Nervositeten påverkar hela rummet, vilket gör att det inte bara är tävlingsmomentet utan också poesin som tas på allvar, den är något som människor har lagt ner hela sina jag i, säger Mick.

Poetry Slam
Nino Mick, estradpoet bosatt i Göteborg, tog hem segern i fredagens Poetry Slam. Poetry Slam Bild: Yle poesidagar,Poetry slam,Åbo

Nino Mick blev svensk mästare i Poetry Slam 2013, och har arbetat som estradpoet sedan dess. I år är andra gången som hen deltar i slammet som Ämnesföreningen Prosa vid Åbo Akademi arrangerar under Åbo poesidagar, och hen bedömer tävlingsnivån som hög.

– Det är otroligt bra texter i Åbo, speciellt med tanke på att det bara ordnas slam på svenska här vartannat år. I Göteborg ordnas det slam flera gånger i månaden under hösten och våren, vilket gör det möjligt för folk att förbättra sig hela tiden, så det gör nivån här desto mer imponerande, säger Mick.

Rytm och känsla är avgörande

Poetry Slam, för att klara ut begreppen, är en tävling i estradpoesi. Estradpoesi innebär framförd poesi, poesi som skrivits med syfte att läsas upp.

Konceptet går tillbaka ända till antiken, men i sin nuvarande form har tävlingar i Poetry Slam ordnats i Finland sedan 2000-talet.

Reglerna går ut på att poeter framför egenhändigt skrivna texter som får vara max 3 minuter och 9 sekunder långa. Publiken bildar jurygrupper som ger poäng efter varje framförande – likt i konståkning – och de poeter som får flest poäng efter varje omgång går vidare, tills man har en vinnare.

Under slammet i Åbo ingår Vilhelmina Öhman i en jurygrupp. Hon säger att det är ett knepigt uppdrag.

– Hur ska man kunna bedöma konst? För mig är det nog känslan som avgör. I estradpoesi är det viktigt med rytm och allitteration, och personligen tilltalas jag av politiska och feministiska dikter, säger Öhman.

Den varan råder det ingen brist på under slammet i Åbo. De sex tävlande poeterna Nino Mick, Hanna Ylöstalo, Rosanna Fellman, Lotta Palmgren, Mia Franck och Ylva Perera (undertecknad) bjuder på flera texter med politiskt och feministiskt innehåll. Därutöver innehåller texterna allt från vardagsreflexioner, kärlek, skräck och humor till Gud och klimatet.

Poetry Slam
MC David Fagerudd dirigerar jurygruppernas röster. Poetry Slam Bild: Yle poesidagar,Poetry slam

Ståuppkomikern David Fagerudd fungerar som kvällens MC (Master of Ceremonies) och guidar publiken genom tävlingen. Efter två dikter faller två poeter ut, efter den tredje dikten faller två poeter till. Efter tre rundor och små marginaler står Nino Mick och Mia Franck som finalister, och det blir Micks dikt om dinosaurier och skam (och mycket mer) som tar hem segern.

– Jag tolkar det som gästfrihet, kommenterar Mick blygsamt själv, men lyfter samtidigt fram att alla kvällens tävlande hållit väldigt hög nivå.

Vilhelmina Öhman instämmer, men tycker segern var rättvis.

– Om den som vinner har lyckats skapa en känsla i rummet som gör att alla känner av det som den försöker förmedla tycker jag absolut att segern är rättvis, även om alla poeterna i kväll var väldigt bra.

Som vinst tilldelas Nino Mick den gyllene vandringstrofén bestående av en hög böcker och ett par skor (vilket är kutym inom Poetry Slam), samt innehållet i en kollekthatt som skickats runt bland publiken. Känslan av att lyckas med ett estradpoesiuppförande jämför hen med att utöva extremsport.

– Det är mycket adrenalin, det är lätt att bli beroende av det. Det finns så många moment som kan gå fel – du kan tappa texten, till exempel – och därför känns det otroligt skönt när det går rätt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att slammets regler bara avgör vilken dikt som fungerar bäst i just den här stunden, det säger inget om hur bra din text är som sådan, eller hur bra den skulle fungera i ett annat sammanhang, säger Mick.

Poetry Slam
Den gyllene Poetry Slam-trofén. Poetry Slam Bild: Yle poesidagar,Poetry slam,böcker

Finlandssvensk estradpoesi på framfart

Utöver sitt eget estradpoesiutövande funderar Mick också en hel del kring estradpoesin som genre, bland annat inom ramen för podcasten "Ninos kompis Olivia" som hen driver tillsammans med estradpoeten och författaren Olivia Bergdahl. Mick vill gärna lyfta fram estradpoesins sociala funktion, och dess betydelse för litteraturen i stort.

– Estradpoesin skrivs för att det sociala rummet, och arbetar på ett annat sätt med tid och rum än bokpoesi. Den är också snabbare att reagera på samhällsfenomen eftersom en inte behöver går igenom hela förlagsprocessen för att en estraddikt att möta sin publik. Poetry Slam-tävlingar är viktiga eftersom de fungerar som en mötesplats där poeter kan diskutera både genom samtal och dikt, och de influenser som skapas där letar sig sedan vidare också in i bokpoesin, säger Mick.

Mick hoppas därför att den finlandssvenska estradpoesiscenen ska växa ännu mer, och det finns faktiskt tecken på att så är fallet. I vintras grundades bloggen estradpoesi.ratata.fi, vars målsättning är att ge en plattform för finlandssvenska estradpoeter.

– Bloggen är en början på en önskan att kunna starta en förening för den finlandssvenska estradpoesin, och lyfta fram fler poeter och diktare – också de som inte strävar efter att publicera böcker. Estradpoesin är viktig ur jämställdhetsperspektiv eftersom den lyfter fram röster som inte hörs på annat håll, säger ordkonstnären Melinda Lönnberg, som driver bloggen tillsammans med Malin Åhman.

– Jag vill jobba för att poesi ska sluta vara något som folk inte kan relatera till. Estradpoesin är dessutom ett värdefullt verktyg för att hjälpa unga, säger Åhman.

Lönnberg håller regelbundet kurser i estradpoesi, och säger att konstformen är på framfart i Svenskfinland.

– Det finns otroligt kreativa poeter, med egna stilar, dialekter och personligheter. Verkligt stor mångfald och talang. Jag hoppas bloggen ska kunna knyta samman lite trådar för att skapa en större samhörighet, så att vi i framtiden kan ordna nationella slam och samarbeta med den finskspråkiga estradpoesiscenen, säger Lönnberg.

Lönnberg och Åhman välkomnar alla aspirerande estradpoeter att höra av sig till dem om man vill publicera dikter på estradpoesibloggen, eller nätverka kring estradpoesi i allmänhet.

– Estradpoesi är utvecklande eftersom det hjälper en att få koll på sina egna ord, och då kan man i sin tur förstå både sig själv och världen bättre. Dessutom lär man sig ta ansvar för sina ord, eftersom man framför dem själv. Därför är poesi och lyrik ett viktigt medel för att utveckla samhället mot ett humanare klimat, säger Lönnberg.

Podcasten Ninos kompis Olivia hittas här.

Bloggen Estradpoesi FI hittas här.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje